publicerad: 1907
BETONG betoŋ4, äfv. BETON betoŋ4, stundom betω4n, r., ngn gg n. (Uppf. b. 1: 326 (1873)); best. -en, ss. n. -et.
Etymologi
[jfr d., holl., t. o. eng. beton, af fr. béton, modern dialektform af ffr. betun, af lat. bitumen (se BITUMEN)]
byggnadsämne som beredes af hydrauliskt murbruk, numera i sht cementbruk, o. (vanl. slagen) sten (i växlande proportioner) o. som binder sig till en stenhård massa vid tillsättning af vatten o. stampning l. vid stöpning i vatten; jfr KONKRET, sbst. Armerad betong, med järninlägg. Fylld betong, med besparingssten inbäddad i massan. Cementstark, fet l. mager betong, med mycken l. ringa tillsats af cement. Byggn adsarbeten (utförda) af l. i betong. Rothstein Byggn. 215 (1856, 1875). För grundläggningsarbeten under vatten .. m. m. har béton vunnit stor användning. Tekn. tidn. 1871, s. 76. I Frankrike och Spanien har man sedan urminnes tider begagnat murar af kalkbruk och otuktad sten, som gjutits, likasom betong num era gjutes; och från dem har helt naturligt det nu varande sättet att gjuta betong utvecklats. Tekn. tidskr. 1885, s. 11. (Romarnas) hvalfbyggnader uppfördes ofta af betong, d. v. s. murbruk blandadt med stenskärf och grus. Laurin Konsth. 90 (1900, 1905). Blandningsapparater för beton. PT 1904, nr 192 A, s. 1. Betonarbeten .. utföras enligt modernaste konstruktioner i armerad beton. SD 1907, nr 154, s. 1 (i annons). — jfr ASFALT-, CEMENT-, GJUT-, GRANIT-, GRUND-, GRUS-, HVALF-, JÄRN-, MAKADAM-, SINGEL-, SPAR-, STAMP-, STEN-BETONG m. fl.
Ssgr: BETONG-, äfv. BETON-ARBETE02~020, äfv. ~200. Tekn. tidskr. 1885, s. 10. särsk. konkret: af l. i betong utförd byggnadsdel o. d. Ett betongarbetes styrka. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 469 (1904). —
-BALK~2. balk af betong; jfr -BJÄLKE. Tekn. tidskr. 1889, s. 201. Brobaneplattan uppbäres af tvärgående betonbalkar .., som hvila å .. betonpelare. Tekn. tidskr. 1902, V. s. 82. —
-BELÄGGNING ~020. beläggning af betong (på golf, gata osv.). Särskildt i slakthus och kreatursstallar har betongbeläggning till golf med synnerlig fördel kommit till användning. Tekn. tidskr. 1905, Allm. s. 383. —
-BJÄLKNING~20.
1) förseende med betongbalkar.
-BLANDARE~200, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) person som bereder betong.
-BLANDNING~20.
2) konkret, om på visst sätt blandad betong. Tekn. tidskr. 1885, s. 13. Magrare betonblandningar. Därs. 1900, Allm. s. 292. Fetare betonblandningar. Därs. —
-BLANDNINGS-MASKIN—10~02. = -BLANDARE 2; jfr -MASKIN. Tekn. tidskr. 1902, V. s. 16. AB 1907, nr 107, s. 2. —
-BLOCK~2. Rothstein Byggn. 216 (1875). Murning med betongblock har här i landet hufvudsakligast begagnats vid hamnbyggnader. Tekn. tidskr. 1885, s. 12. —
-BRIGAD~02. (mindre br.) arbetslag för utförande af betongarbete. Till hvarje s. k. betongbrigad användes de 9 mannen sålunda: 2 man blandade grus och cement, 4 man blandade cementbruket och stenskärfven, 1 man skötte tillstampningen, 1 framskaffade vatten- och cementtunnor samt 1 flyttade och ordnade formarne. Tekn. tidskr. 1885, s. 12. —
-BRUNN~2. brunn (i sht vid kloakledning, vattenledning o. d.) utförd i betong. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 96. —
-BYGGNAD~20. byggnad uppförd af betong. Tekn. tidskr. 1885, s. 14. Därs. 1889, s. 195 (rubrik). PT 1895, nr 43 A, s. 1. —
-BÄDD~2. (bredt o. djupt) underlag af betong (under byggnad l. byggnadsdel o. d.); jfr -BÄDDNING o. -FUNDAMENT. Tidskr. f. byggn. 1861, s. 85. Ofvan betongbädden uppfördes grundmurarna af granit. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 474 (1904). —
-BÄDDNING~20. särsk. bef. underlag af betong under kanon o. d.; jfr -BÄDD. De Ron o. Virgin I. 1: 101 (1886). —
-GATA~20. gata med betongbeläggning. I Tyskland utföras numera betonggator i mycket stor utsträckning. Tekn. tidskr. 1905, Allm. s. 382. —
-GJUTNING~20. om en jämförelsevis starkt vattenhaltig betongmassas hällning i formar l. utbredning öfver ett underlag osv. (för att erhålla önskad arbetsprodukt ss. block, pålar, hvalf osv.); stundom äfv. innefattande betongens beredning; jfr -STAMPNING samt GJUT-BETONG. Tekn. tidn. 1871, s. 76 (rubrik). Tidn. f. lev. 1904, nr 11, s. 2. särsk. konkret, om på nyssnämnda sätt åstadkommen byggnadsdel m. m. af betong. SD(L) 1897, nr 563, s. 3. En arbetsstyrka på 12 man sysselsatt med att spränga bort alla kanonvallar och betonggjutningar (vid Dingsruds fästning i Norge). SvD(L) 1906, nr 81, s. 3. Anm. Enär nu för tiden vanl. äfv. vid gjutning betongmassan packas medelst (lättare) stampar, så är skillnaden mellan betonggjutning o. -stampning numera sväfvande. —
-GRUND~2. jfr -FUNDAMENT. Grundmur på betongrund. Lunds veckobl. 1887, nr 5, s. 1. PT 1901, nr 135, s. 3. —
-HVALF~2. hvalf uppfördt af l. utfördt i betong. Tekn. tidskr. 1889, s. 201. Därs. 1896, Allm. s. 168. Armerade betonghvalf. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 476 (1904). SD 1906, nr 129 A, s. 3 (se under -PELARE). —
-KAKA~20. (mer l. mindre bredt o. tjockt) lager af betong som gjutits ss. bädd under l. omkring l. vid en byggnadsdel o. d.; jfr -SULA. Kring pålarne i norra pelaren (till brobyggnaden öfver Öreälf) måste gjutas en särskild, 1 meter tjock betonkaka för erhållande af tillräcklig säkerhet. Tekn. tidskr. 1895, B. s. 4. Därs. 1900, B. s. 115. —
-KONSTRUKTION~002. Hela byggnaden är uppförd med genomgående järn- och betonkonstruktion. Stockholm 1: 502 (1897). Utförande af betonkonstruktioner för husbyggnader. PT 1905, nr 252 A, s. 2. —
-LÄGGNING~20. jfr -GJUTNING, -MURNING, -STAMPNING. Tekn. tidskr. 1895, Allm. s. 200. Betonläggning får ej försiggå vid lägre temperatur än 0° Celsius. Arbetsbeskr. f. ny byggn. åt univ.-bibl. i Lund 3 (1902). —
-MASSA~20. Man stampar äfven murar och hvalf .. af betonmassa, och uppför dermed hela byggnader. Rothstein Byggn. 217 (1875). Järnet, hvarmed betongmassan armeras. SD 1906, nr 129 A, s. 3. —
-MURNING~20. uppförande af murbyggnad o. d. i betong; jfr -GJUTNING, -LÄGGNING, -STAMPNING. Vid betonmurning pådrifves arbetet, så att ett skikt ej hinner torka, innan nästa pålägges. Juhlin-Dannfelt 109 (1886). —
-PELARE ~200. Tekn. tidskr. 1901, V. s. 18. Det nya posthuset är uppfördt på betonghvalf å betongpelare. SD 1906, nr 129 A, s. 3. —
-PLATTA~20. Gångbanorna utföras i vissa tyska städer till stor del af betongplattor. Tekn. tidskr. 1905, Allm. s. 383. —
-PÅLE~20. påle af betong, vanl. till förstärkning af byggnadsgrund. Armerade betongpålar. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 492 (1904). I stället för träpålar vid grundförstärkningar börjar man .. använda betongpålar — fyrkantiga, järnskodda pjäser af en stocks tjocklek. SD 1906, nr 129 A, s. 3. —
-RÖR~2. En hos oss alldeles ny användning deraf (dvs. af betong) .. betongrör (till trummor under järnvägsbank). Tekn. tidskr. 1885, s. 12. —
-SKIKT ~2. betonglager. Parlamentshuset i London står på ett 10 fot tjockt betonskikt. Rothstein Byggn. 215 (1856, 1875). —
-STAMPNING~20. om jämförelsevis torr betongmassas fördelning i formar l. öfver visst underlag osv. samt dess packning medelst (tunga) stampar; stundom äfv. innefattande betongens beredning; jfr -GJUTNING samt STAMP-BETONG; särsk. konkret, om på nyssnämnda sätt åstadkommen byggnadsdel m. m. af betong; jfr -STAMP. Betonstampningen (har måhända) orsakat sprickorna, om den .. tillika med sin undermurning sjunkit något. SD(L) 1896, nr 119, s. 4. —
-STEN~2. af betong tillverkad konstgjord sten. Rothstein Byggn. 126 (1856). Betonstenarne, hvilka mest användas vid hamnbyggnader. Därs. 154 (1875). särsk. koll. Till fasadbeklädnader har ett särskild(t) slags betongsten kommit till användning. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 488 (1904). —
-TAK~2. tak af betong. Det yttre, stampade betontaket är på sin inre sida beklädt med kalksten för att förhindra kondensation å detsamma. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 44. —
-TEGEL~20. betongsten af (vanlig) tegelstens form o. storlek. —
-TEKNIKER~200. tekniskt utbildad ledare af betongarbeten. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 471 (1904). —
-TRAPPA~20. trappa byggd af betong. Fribärande betongtrappa. Väg- o. vattenb.-kåren 1851—1901 487 (1904).
Spoiler title
Spoiler content