SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LEDSAGA le3d~sa2ga, stundom 040 l. 032 (i vers ∪ — ∪ Hiärne (SvNatL) 217 (1665); ledsa´ga Weste; lèdsaga o. ledsàga Dalin), v. -ade ((†) pr. ind. sg. -er Carl IX Cat. Ff 2 b (1604), Skogekär Bärgbo Wen. 83 (c. 1635); imper. sg. ledsag Clenod. 1633, s. 202). vbalsbst. -AN (numera bl. ngn gg i poesi, G1R 28: 231 (1558: ledsagenn), Bengtsson LegBabel 27 (1925)), -ANDE, -ELSE (†, Schroderus Os. 2: 488 (1635), Lind 1: 1096 (1749)), -NING (numera företrädesvis i bet. 3, Linc. (1640; under ductus), SvD(A) 1930, nr 266, s. 15); -ARE (se d. o.), -ARINNA, -ERSKA, se LEDSAGARE avledn.
Ordformer
(le- 1798. led- c. 1540 osv. -sag- c. 1540 osv. -sak- 1782)
Etymologi
[jfr d. ledsage, av mnt. lētsagen, leda, följa, beskydda, avledn. av mnt. lētsage, lots, ledare, beskyddare (varav fsv. leþsaghi, lots, isl. leiðsagi, lots, vägvisare), motsv. mnl. leitsage, leetsage, lots, mht. leitsage, vägvisare; till LED, sbst.2 o. stammen saȝ- i SÄGA (jfr SAGA); jfr LOTS]
— jfr BE-, IN-LEDSAGA.
1) eg.: säga l. visa (ngn) vägen; numera bl. (i sht i vitter stil): följa med (ngn) för att visa honom vägen l. skydda honom l. göra honom sällskap l. visa honom heder; konvojera (ngn l. ngt); på vandring l. resa göra sällskap med (ngn), taga l. hava (ngn) med sig o. sörja för att han kommer (till en plats o. d.); äv. oeg., med saksubj.; jfr LEDA, v.2 1. Ledsaga ngn på en resa, en vandring. Ledsaga en gäst till dörren. Ledsaga en avliden vän till graven. OPetri Kr. 317 (c. 1540). Molnstodhen week icke jfrå them om daghen, at ledhsagha them på wäghen. Neh. 9: 19 (Bib. 1541; Bib. 1917: ledde dem på vägen). Från Stocholm han (dvs. hertigen) och hans gemål / .. segla .., / them ledsagar en krigzmackt stor. HB 1: 175 (1629). Jenny Lind besökte staden .. helst under pingstdagarne. Hon ledsagades då af Lindblad och åtföljdes af beundrande skaror från Stockholm. Wennerberg 2: XXIX (1882). Så skrev .. (den nye ledamoten i Svenska Akademien) sitt namn i akademiens bok och ledsagades av sekreteraren till sin plats. SvD(A) 1932, nr 348, s. 26. — särsk.
a) (†) med handen o. d. föra l. stödja (ngn), leda (se LEDA, v.2 1); äv. refl.: (mödosamt) taga sig fram. En gammall och vtlefuat Prestman, som sigh sielf allena Ingen städes kan ledsaga, vthan hielp. VRP 1630, s. 386. Hon togh vti Gynter och ledsagade honom emot döran. Därs. 1631, s. 430. VDAkt. 6/3 1676 (refl.).
b) (†) närmande sig l. övergående i bet.: (för en färd) utrusta l. förse (ngn med ngt). (Ryssarna skola få sitt gods igen) doch så ath the lickvell motte betale thänn umkosth, som vij lathe göre till ath ledsage them, som ähr med folck, fettalije, kruth, lod och annen deel. G1R 28: 462 (1558). At the blefve ledsagadhe medh skiudzhester. OxBr. 12: 24 (1617).
2) (i sht i vitter stil) i mer l. mindre bildl. anv. Södra Oceanens foglar ledsagade oss beständigt. Landell Bligh 81 (1795). Ett helt folks trofasta välsignelser ledsaga de unga (dvs. kronprinsen o. hans brud). Wisén Tal 6 (1881). — särsk.
a) (†; se dock slutet) styra, vägleda; undervisa; föra (ngn) fram l. in (på viss ”väg” o. d.) l. till (ett visst mål o. d.); bringa l. förmå (ngn l. ngt till ngt); äv. med saksubj. The som aff Gudz Anda ledsagas the äro Gudz barn. KOF 1: 214 (1575). Gudh, werdes .. vplysa och ledhsaga oss medh sin helige Anda. OMartini Pred. E 2 b (1606). Min Gudh migh til alt godt ledsagh och sterck. Clenod. 1633, s. 202. På tigh o Herre käre, / Iagh altijd förlåter migh, / Ledsaga migh i tina Läro / Aff Hiertat beder iagh tigh. Ps. 1673, s. 221. Högre stiger icke menskan opp, / än vettenskap och konst ledsaga henne. Tegnér (WB) 2: 204 (1820). — särsk. i uttr. ledsaga (ngn) den rätta vägen, leda (ngn) den rätta vägen; numera bl. ngn gg (i religiöst spr.) om gudom. Vish. 10: 10 (Bib. 1541). Ledsaga mig den rätta vägen, / Bland villor och bland farors hot, / Att jag ej, blind och oförvägen, / Mot stenen stöta må min fot. Ps. 1819, 348: 3.
b) (†) vilseleda (ngn). Een eenfalligh Läsare (kan) lätteliga .. genom sådana Ordaforma ledhsagat och förförder warda. Chesnecopherus Skäl F 2 a (1607).
c) (numera bl. ngn gg i religiöst spr.) om gudom l. ängel o. d.: vara med l. hos (ngn), giva (ngn) sitt skydd. Englanar bewara och leedhsagha the froma. GlSak. 3: 7 (Bib. 1541). Wij bidhiom tigh O Herre kär, / Ledsagha osz fierran och nhär, / Frels osz ifrån all wådhe. Clenod. 1633, s. 243. Gud ledsage dig! Sundén (1886).
d) i uttr. ledsaga ngt med ngt, låta ngt åtföljas av ngt. (Biskopen) ledsagade denna fråga med en segerblick. Rydberg Ath. 79 (1876).
e) (numera mindre br.) med saksubj.: förekomma l. uppträda tillsammans med (ngt), särsk. ss. ett komplement l. tillägg till l. en värkan av detta, (åt)följa (ngt), höra ihop med (ngt), beledsaga (se d. o. 3). Hvar Mod och Manlighet af Råd och Dåd ledsagas. Frese VerldslD 6 (1715, 1726). De lekamliga företeelser, som ledsaga det extatiska tillståndet. Rydberg Ath. 57 (1876). (Det skarpa och obehagliga ljudet) ledsagas av ångest. Lagerlöf Körk. 37 (1912).
3) mus. ackompanjera (se d. o. 2); äv. refl.; jfr BELEDSAGA 3 e. Darrande min hand grep harpans strängar, / Och min röst ledsagade dess ljud. Nicander 1: 71 (1820). Man hörde omsider hans väldiga stämma / Djupt med sin bas frambrumma en strof, ledsagande dottren. Runeberg 1: 329 (1841). (Sångaren) ledsagar sig själv vid flygeln. SvD(A) 1930, nr 276, s. 9. — jfr PIANO-LEDSAGNING.
4) (†) om väg: föra, bära, leda (se LEDA, v.2 7); äv. tr., med vägen tänkt ss. förande den som färdas därpå till ett visst mål l. genom ett visst område. Then Bredha Wäghen, som ledhsaghar til Fördömmelsen. L. Paulinus Gothus Pest. 22 b (1623; i bild). En beqväm väg ledsagar den resande i långsam böjning omkring den angenämaste af dälder. Atterbom Minn. 446 (1818).
Särsk. förb.: LEDSAGA BORT100 4, l. 01—.
1) till 1. Weste (1807; med hänv. till leda).
2) (†) bildl., till 2 a. Gevaliensis Jos. 29 (1601; se LEDSAGA HEM 2).
LEDSAGA HEM100 4, l. 01—.
1) till 1. En drengh .., som honom medh en lyckta heem ledsager. Rothovius 1Pred. B 4 a (1623).
2) (†) bildl., till 2 a. Iacob. .. Gudh idher beware alla dagar, / Och idher bort och heem ledhsagar. Gevaliensis Jos. 29 (1601). OxBr. 12: 368 (1616).
LEDSAGA IN100 4, l. 01—. jfr IN-LEDSAGA.
1) till 1. Messenius Disa 31 (1611).
2) (†) bildl., till 2 a o. 4. Christus lärer om bönen, at hon är then rette wäghen som förer och leedhsaghar oss in til Gudh. LPetri 4Post. 49 b (1555). Schroderus Os. III. 2: 246 (1635).
Spoiler title
Spoiler content