SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1940  
LICENS lisän4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. LICENTIE, f. (l. m.). Anm. Stundom användes den lat. formen licentia, t. ex. BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 48 (cit. fr. 1700-talet; i bet. 2), Almqvist Amor. XIX (1839; i bet. 5).
Ordformer
(-ence 17101874. -ens 1667 osv. -entie 16341672. -ents (-tz) 16151683. -enz 18111813)
Etymologi
[jfr t. lizenz, eng. licence, fr. licence; av lat. licentia, frihet, tillåtelse, självsvåld, godtycke, till licere, vara tillåten (jfr LICENT, LICENTERA, v.2, LICENTIAT, LICENTIERA, v.1, LICENTIÖS)]
1) (numera bl. tillf., i vitter stil, arkaiserande) tillåtelse, tillstånd; jfr 2. BraheBrevväxl. II. 1: 33 (1646). Facultatis Philosophiæ skrifwelse .. förmedelst hwilken bemelte Facultas anhåller om licens att på innevarande Åhr creera Magistros. Därs. 1: 148 (1667). Biurman Brefst. 149 (1729).
2) av vederbörande myndighet (i officiell form) utfärdad tillåtelse till ngt (t. ex. att importera l. exportera varor, utöva visst yrke, bedriva jakt av visst slag, innehava radiomottagare), vanl. innebärande dispens från gällande lagbestämmelser l. förbud; tillstånd; äv. konkretare, om den skriftliga l. tryckta handlingen varigm dylikt tillstånd meddelas: tillståndsbevis; stundom övergående i bet.: licensavgift. Erhålla, få licens. Skaffa sig, lösa licens. Betala sin licens. AJourn. 1813, nr 121, s. 3. Licenserna på importation af kolonial-varor från England till Frankrike såldes (under tiden för Napoleons kontinentalspärr) till Fransyska köpmän för .. högt pris. Geijer I. 8: 315 (1838). För att få licens (att utföra arkeologiska grävningar i Palestina) fordras .., att ansökan skall vara ingiven av något erkänt vetenskapligt samfund (osv.). SvD(A) 1933, nr 235, s. 7. — jfr BLOCKAD-, EXPORT-, INFÖRSEL-, RADIO-, SPANNMÅLS-LICENS m. fl. — särsk.
a) nyttjanderätt till patenterad uppfinning; äv. konkret, om skriftlig handling varigm dylik rätt meddelas. TT 1879, s. 28. Licens meddelas för utövning av svenska patentet No. 63660 å ”Växelströmsrelä med två grupper poler”. SvD(A) 1931, nr 181, s. 15. — jfr PATENT-LICENS.
b) (mera tillf.) övergående i bet.: dispens; jfr 3. Licens från exportförbudet på färsksill. SvD(A) 1916, nr 6, s. 4. 2NF 26: 1045 (1917).
3) (†) dispens; jfr 2 b. Stiernman Riksd. 1657 (1672).
4) (numera bl. tillf., i vitter stil, arkaiserande) (i sht otillåtlig) frihet (från de allmänna konventionella l. moraliska l. religiösa reglerna l. normerna) som en person åtnjuter l. tager sig med avseende på sitt handlande (l. sitt tänkande); förr ofta övergående i bet.: självsvåldighet, självsvåld; laglöshet; förr äv. i uttr. taga sig licens, taga sig friheter. Flere taga sigh licentz och miszbruuk aff then Ewangeliske frijheeten. Rudbeckius KonReg. 137 (1615). Iagh hörer några redeliga män något glunka om detta ok annan licents som dagligen tiltager. Rudbeck Bref 196 (1683). Jag fruktar, at Betjänterna .. hafwa alt för stor licence. MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 273. Fogelqvist Minn. 75 (1930).
5) [jfr nylat. licentia poëtica] (numera bl. mera tillf., i vitter stil) i poesi o. d. förekommande avvikelse från normalt språkbruk l. det vanliga metriska schemat o. d.; rätt att göra dylik avvikelse, poetisk frihet. En .. metrisk licenz. Phosph. 1811, s. 533. Wrangel Dikten 112 (1912).
Ssgr (till 2): LICENS-AVGIFT~02 l. ~20.
(2 a) -BYGGA. (i sht i fackspr.) bygga l. tillvärka (maskin l. apparat l. dyl.) enligt patenterad metod l. med användande av patenterad uppfinning, för vilken licens erhållits; vanl. i p. pf. i adjektivisk anv. De licensbyggda maskinerna. SvD(A) 1933, nr 181, s. 3.
-INNEHAVARE~00200. —
-SKOLKARE. [jfr SKATTE-SKOLKARE] (vard.) person som uraktlåter att lösa vederbörlig licens (särsk. radiolicens). SvD(B) 1926, nr 81, s. 2 (rubrik).
(2 a) -TVÅNG. i sht jur. under vissa förhållanden inträdande skyldighet för patentinnehavare att meddela annan person licens för nyttjande av patentet. PT 1908, nr 206 A, s. 3. —
-ÄGARE.
Avledn.: LICENSIERA, v., -ing. (nytt ord) till 2: bevilja (ngn) licens. NordT 1925, s. 185.
Spoiler title