SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LICENT lisän4t, r. l. m. ((†) n. (i bet. 2) VinkällRSthm 1585, KKD 1: 3 (1702)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(licen(n)t(t) 1581 osv. licente 1716. litzsentt 1580)
Etymologi
[jfr ä. dan. o. holl. licent, t. lizent; av lat. licentia (se LICENS)]
1) (förr) benämning på vissa tullavgifter; särsk. dels om vissa tullavgifter som uppburos i de forna sv. östersjöprovinserna o. Pommern, dels (i fråga om förh. under 1700-talet) om vissa, till särskilda ändamål anslagna tilläggstullar o. extra tullar; förr äv. liktydigt med: vanlig tull, sjötull. FarmT 1903, s. 413 (1580). Wij (hava) för rådsampt funnit .., at låta anamma i Licent af hwar Tunna Salt som i Rijket kommer twå Swenska Daler. Stiernman Com. 1: 985 (1629). Alt Godz som i Swerige och Finland sin Tull betalt hafwer och föres åth Pommeren och Mechelborg, skal åter thersammastädes sin Licent afläggia. Därs. 2: 259 (1640). Hvadh som berörer vattnet det gifver licent, det som i landet förtäres är frijt. RP 14: 495 (1650). Att sedan år 1757 en extra Licent blifvit ålagd allt Järn, som från Riket exporteras med främmande Skepp. AdP 1789, 2: 761. Den licent, som 1719 för riksskuldens avbetalning pålagts varor vid in- och utförsel. SvRiksd. I. 6: 309 (1934). — jfr KORN-, SALT-, SPANNMÅLS-LICENT.
2) [möjl., åtminstone ss. n., att uppfatta ss. elliptisk bildning till ngn ssg med LICENT 1, ss. LICENTKAMMARE l. -KONTOR] (†) institution l. ämbetsvärk l. kontor o. d. för uppbörd av licent. VinkällRSthm 1585. KKD 1: 3 (1702).
3) (†) självsvåld, laglöshet; jfr LICENS 4. 2Saml. 13: 127 (1685).
Ssgr (till 1; förr): A: LICENT-AVGIFT~02 l. ~20. PH 3: 1739 (1741).
-BETJÄNT. jfr TULL-BETJÄNT. Henel 1729 142 (1730).
-FOND. bildad av licentmedel. 2RARP 6: 391 (1731).
-FRI. jfr TULL-FRI. RP 2: 43 (1630).
-FRIHET~02 l. ~20. jfr FRIHET 10 a. RP 9: 397 (1642).
-GELT. (†) licentpänningar. VinkällRSthm 1585.
-INNEMARE, m. (-innehmare) [senare ssgsleden efter t. einnehmer, uppbördsman] (†) uppbördsman för uppbörd av licentavgifter. Dahlberg Dagb. 31 (c. 1660; uppl. 1912).
-INTAGARE. (†) = -INNEMARE. Henel 1729 136 (1730).
-KAMMARE. jfr TULL-KAMMARE. RP 5: 83 (1635).
-KONTOR. i uttr. tull- och licentkontoret, centralt ämbetsvärk för förvaltning av rikets tull- o. accisinkomster; inrättat 1681. CivInstr. 118 (1723). SvNorStatscal. 1823, s. 30.
-MÄSTARE. (†) högste tulltjänsteman (vid licentkammare o. d.) på en ort. VinkällRSthm 1585. Licentmästaren i Nyen. ASScF 18: 473 (1666).
-PORTORI. (†) viss tullavgift: ”portorium”, ”portori”. Henel 1729 150 (1730). Dens. 1735 123 (1736).
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (licent- 1581 osv. licente- 1632) pänningmedel som inflöto gm licentavgifterna. VinkällRSthm 1581.
-SALT, n. (†) salt som tillföll l. tillfallit kronan ss. licentavgift. Stiernman Com. 3: 937 (1672). HC11H 8: 140 (1682).
B (†): LICENTE-PÄNNINGAR, se A.
-TULL. licent. VinkällRSthm 1582.
-TÄKT. (inkomst uppkommen gm) upptagande av licent. RARP 8: 175 (1660).
Avledn.: LICENTERA, v.1 (†) erlägga licent för (ngt). EkenäsDomb. 1: 70 (1643).
Spoiler title
Spoiler content