SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LYNETT lynät4, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(lunett 18361933. lunette 18051840. lunetter, pl. c. 16951927. lynett 1880 osv.)
Etymologi
[jfr t. lünette, eng. lunette; av fr. lunette, diminutivum till lune, måne (se DEMILUNE); benämningen föranledd av föremålens mer l. mindre halvmånsliknande form]
1) (†) i sg. o. pl.: synglas, kikare. Cook 2Resa 162 (1783). Dalin (1871).
2) byggn. halvcirkelformigt fönster l. halvcirkelformigt fördjupat fält över en dörr l. ett fönster l. under ett valv l. en kupol o. d. Palmstedt Res. 2 (1778). SvSlöjdFT 1926, s. 31.
3) (förr) bef. demilune, halvmåne (se d. o. 2 d). Carl XII Bref 438 (c. 1695).
4) (numera knappast br.) tekn. på svarv: flyttbart stöd för långa arbetsstycken, (hjälp)docka. Zidbäck (1890). PriskatalSonesson 1895, s. 67.
Ssgr (till 2; byggn. o. konst.): LYNETT-BILD. jfr -MÅLNING. Upmark Lübke 606 (1872).
-FÖNSTER. Sirén DaVinci 205 (1911).
-MÅLNING. särsk. konkret: målning i en lynett. NF 19: 249 (1895).
Spoiler title
Spoiler content