SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1946  
NATIVITET nat1ivite4t l. 01—, r. l. m. l. f. (Murberg FörslSAOB (1793) osv.) ((†) n. Humbla Landcr. 84 (1740)); best. -en; pl. (i bet. 2) -er (Wallius KPedersson F 8 b (1622), Lundmark KaosKosm. 49 (1934)).
Ordformer
(natiui- 1668. nativi- 1611 osv. -té 1729. -tet (-tét) 1611 osv.)
Etymologi
[jfr d. nativitet, t. nativität, eng. nativity, fr. nativité; av lat. nativitas (gen. -ātis), avledn. av nativus (se NATIV)]
1) (†) i fråga om enstaka person: (ngns) födelse, födelsestund. Schroderus Dict. 153 (c. 1635). Dalin Vitt. 4: 495 (1750). (Dante) tillskref .. (sitt snille) Constellationen Tvillingarnes välvilliga inflytande, som herrskade vid hans nativitet. Lovén Dante 1: XIV (1856); jfr 2. Dalin (1871).
2) astrol. (iakttagelse l. uträkning av) himlakropparnas (l. vissa himlakroppars) ställning vid ngns födelse o. därpå grundad förutsägelse om den föddes levnadsöden, horoskop (se d. o. 3 a). Ställa l. uträkna nativitet, fastställa himlakropparnas ställning, ställa osv. ngns nativitet, ställa osv. ngns horoskop. Messenius Disa 5 (1611). Them som vnderstå sigh kunna weta ens dödzstund, i thet the nativiteter och hwadh thet alt heter vthrekna. Wallius KPedersson F 8 b (1622). H:nes M:t (dvs. drottning Kristina) skulle mycket estimera een Mathematicum i Rostock, och begärat .. det han uille ställa hennes Natiuitet. HSH 28: 133 (1668). Lundmark KaosKosm. 49 (1934).
3) statist. (tal som anger) antalet av födelser inom en viss befolkning l. befolkningsgrupp under viss tid, födelsefrekvens. BtRStP 1823, 2: 301. Om den Svenska nativiteten icke är särdeles hög, i jemförelse med den i åtskilliga andra länder, så (osv.). (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 75 (1859). Orsakerna till den sjunkande nativiteten. Motion i 2 kam. 1914 B, nr 105, s. 5. Wirgin Häls. 1: 5 (1931). SocÅb. 1940, s. 167.
Ssgr (i allm. till 3, statist.): A: NATIVITET-STÄLLANDE, -STÄLLARE, -STÄLLNING, se B.
B: NATIVITETS-MINSKNING. minskning av födelsefrekvensen inom en befolkning. Hofsten Ärftl. 2: 336 (1931).
-PROBLEM(ET). rörande nativitetens upprätthållande inom en befolkning. Hofsten Ärftl. 2: 358 (1931).
-PROCENT. jfr -tal. Flere författare åberopa nu t. ex. Frankrikes exempel på en alltjemnt förbättrad nativitetsprocent bland de oäkta barnen. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 63 (1859).
-SIFFRA. = -tal. Lundell (1893). Heckscher EoH 79 (1922).
(2) -SPÅDOM. spådom som göres med ledning av stjärnornas ställning vid ngns födelse. Rydberg Frib. 280 (1857).
(2) -STÄLLANDE, n. (nativitet- c. 1700. nativitets- 18241847) (numera bl. tillf.) ställande av horoskop. Isogæus Segersk. 1159 (c. 1700). Meurman (1847).
(2) -STÄLLARE. (nativitet- 16161885. nativitets- 17841889) (numera bl. tillf.) person som ställer horoskop. Grubb BClemetzdr C 3 b (1616). Fries BotUtfl. 1: 5 (1843). Björkman (1889). särsk. (†) om skriftligt arbete som meddelar regler för ställande av horoskop. Ehrenheim Phys. 2: 49 (1822).
(2) -STÄLLNING. (nativitet- 16971885. nativitets- 17901889) (numera bl. tillf.) ställande av horoskop; äv.: konst(en) att ställa horoskop; äv.: horoskop. Weise 252 (1697). Björkman (1889; om horoskop).
-TABELL. tabell över födelserna inom en befolkning under viss tid. Frey 1849, s. 270.
-TAL. födelsetal. Jändel Franc. 71 (1927). Dahlberg SjSamh. 1: 10 (1934).
-UPPGIFT~02. uppgift om födelser inom en befolkning under viss tid. SakregRiksdP 1809 —66, 2: 465 (1893).
-ÖKNING. jfr -minskning.
-ÖVERSKOTT~002 l. ~200. födelseöverskott. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 79 (1859). Grimberg VärldH 10: 666 (1941).
Spoiler title