SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NATROLIT na1trωli4t l. nat1-, l. -ro- l. -rå-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet -lith)
Etymologi
[av t. natrolith; av NATRON o. gr. λίϑος, sten (se LITO-); namnet bildat 1803 av den t. kemisten M. H. Klaproth]
miner. mineral bestående av ett vattenhaltigt silikat innehållande natrium o. aluminium; äv. om en konstgjord silikatmassa av liknande sammansättning. FKM 4: 106 (1815). SvUppslB (1934).
Spoiler title
Spoiler content