SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1955  
PÖRTE pœr3te2, n.; best. -et; pl. -en (ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 102 (c. 1640) osv.) ((†) = (GripshR 1593, s. 57, Hülphers Norrl. V. 1: 233 (1789)); -er BtÅboH I. 2: 54 (1624), Linné Skr. 5: 184 (1732)).
Ordformer
(perte 1789. pijrte 1665. pijrttö 1640. porte c. 16351661. porti 1554 (: portis kona). pyrte 1551c. 1750. pårte 1570. pörte 1536 osv. pörti (-ii) 1554 (: pörtis konnor)1597 (: pörttiis wallen). pörtö 1640)
Etymologi
[fsv. pörte, pyrte, av fin. pirtti, pörte, rökstuga, bastu]
1) (i sht om ä. förh. i av finnar bebodda trakter) skorstenslöst boningshus som uppvärmes med en ugn, varifrån röken söker sig ut genom dörren l. en takglugg l. dyl., finsk rökstuga; äv. om (ss. vinterbostad använt) rum med en dylik ugn; i ä. språkprov stundom svårt l. omöjligt att skilja från 3. BtFinlH 2: 104 (1551). Jag moste lida .. sådan rök som låge iag vthi ett pørte. Schück Wivallius 1: 168 (i handl. fr. 1632). Bönderna (i Kemi) gingo i pyrten, röken stod dem i ögonen. Linné Skr. 5: 199 (1732). Zetterstedt SvLappm. 1: 166 (1822; i Vittangi, om visst rum i mangårdsbyggnad). I pörtet, vid det långa bordet, / Satt .. värden. Runeberg 2: 15 (1835). Ett pörte .. är .. ett rum, hvars tre sidor upptagas af breda lafvar. VLS 46 (1884; i Kukkola). LfF 1901, s. 277 (i Värml.). NordT 1934, s. 319. — jfr BONINGS-, FINN-, RYGGÅS-, RÖK-PÖRTE.
2) (om förh. i vissa finsktalande trakter av Sverige, i sht i Tornedalen) det (största) som kök l. dagligstuga brukade rummet i ett boningshus. Castrén Res. 1: 7 (1852). Bergfors PörtRenv. 213 (1934).
3) (om ålderdoml. förh., i sht i vissa trakter) om vissa ekonomibyggnader o. d. påminnande om ett pörte (i bet. 1); särsk. om rökbastu för torkning av spannmål (malt), kött o. d. (jfr BADSTUGA 4, KÖLNA, sbst. 1); äv.: bastu (för bad). G1R 11: 11 (1536). Hvilkedt steenhuus tillförende hafver varidt Vastena clösters pörthe och mältehuus. Därs. 23: 360 (1552). Skulle pörthen eller bryggiehus af ingen annan materie än stehn byggias. RP 8: 758 (1641). (Vid biskopsgård bör finnas) pörte medh kölna, sädhesbodh (m. m.). KOF II. 2: 496 (c. 1655). SvKulturb. 5—6: 144 (1699; för rökning). (Att rågen) blef buren på Pörtet och torkad. VetAH 1741, s. 144. Linet .. torrkas .. uti Ria, Badstuga eller Pörte. Alm(Sthm) 1804, s. 47. RisebergaB 92 (1931). jfr: Kiölnan .. befinnes .. i godt stånd, och med Pörte och jernspiell försedd. VDAkt. 1756, Syneprot. F III 7. — jfr MALT-, MÄLTE-, RÅG-PÖRTE.
4) (numera bl. tillf.) undermåligt boningshus, ruckel, kyffe, ”koja”. Een Nesla, then ther groor wid aldrawärste Pörten. Spegel GW 170 (1685). Han bor i ett uselt pörte. Nordforss (1805). jfr Haglund Lappl. 43 (1934).
Ssgr (i sht om ä. förh. i av finnar befolkade trakter): A: (1) PÖRT-BJÖRN. (†) nedsättande, om person som bor i pörte. LfF 1912, s. 109.
(1, 3) -BYGGNAD. särsk. till 3: ekonomibyggnad med rökbastu l. dyl. PT 1892, nr 98 A, s. 1.
(1) -FOLK. (†) människor som bo i pörten. VetAH 1774, s. 65.
(1, 3) -GLUGG. (pört- 1790 osv. pörte- 18781881) glugg för röken i ett pörte. Möller (1790). Topelius Vint. II. 1: 260 (1881).
(1, 3) -HUS. (pört- 1735. pörte- 1735. pörtes- 1563) (†) hus utgörande en rökstuga l. inrymmande en rökbastu l. dyl. BtFinlH 4: 120 (1563). VDAkt. 1735, Syneprot. F III 7.
(1) -PRÄST. (†) om frikyrkopredikant som predikar i hemmen i en finnbygd. GHT 1898, nr 233 D, s. 1.
(1, 3) -SPIS, äv. -SPISEL. pörtugn. TurÅ 1904, s. 153.
(1, 3) -UGN. (pört- 17451916. pörte- 1878. pörtes- 1598, 1679) om den karakteristiska rökgångslösa ugnen (l. öppna spisen) i ett pörte l. en rökbastu l. dyl. VästeråsDP 16/12 1598. Rudbeck Atl. 1: 745 (1679). (På trapporna) å pörteugnarna .. klifver finnen upp till ugnens krön, där han har sitt allrakäraste hviloställe. Retzius FinKran. 112 (1878). Quennerstedt C12 1: 22 (1916).
(1) -VÄRME. (tillf.) jfr rums-, stug-värme. FinKyrkohSP 5: 116 (c. 1778).
B (numera bl. tillf.): PÖRTE-GLUGG, -HUS, se A.
(3) -KONA. (pörte- 1565. pörtes- 15541562) (†) kvinna som hade till uppgift att sköta en torkbastu (för malt) l. dyl. KlädkamRSthm 1554 A, s. 62 a. Därs. 1565 G, s. 8 b.
(3) -KÖLNA, r. l. f. jfr pörte 3, kölna, sbst. 1. Brygghus med Pörte-Kölna. VDAkt. 1790, nr 235.
(3) -LAGE. (†) = -lave. IErici Colerus 1: 364 (c. 1645).
(3) -LAVE. (pörte- 1604. pörtes- 16381758) lave för spannmål (o. humle l. kött) o. d. som skulle torkas i en rökbastu l. dyl. GripshR 1604, s. 115. Bromelius Lup. 47 (1687; för humle). Salander Gårdsf. 216 (1758).
-UGN, se A.
C (†): (3) PÖRTES-BADSTUGA. jfr pörte 3. GripshR 1597, s. 65.
-HUS, se A.
-KONA, -LAVE, se B.
(3) -MUR. om ugnsmur i rökbastu l. dyl. Bureus Suml. 83 (c. 1600).
-UGN, se A.
(3) -VALL. plats l. tomt för rökbastu(r) l. dyl. VadstÄTb. 250 (1597).
Spoiler title
Spoiler content