publicerad: 1957
RELIGIÖS re1ligiø4s l. rel1-, l. 0104, i samtalsspr. vanl. re1liʃø4s l. rel1-, l. -jø4s, stundom reljø4s (relijṍs, relischös Schück (1854); relischö´s Dalin; ”i hvardagsspråk med sch-ljud, uttalas efter skrifningen i vårdadt föredrag”. Rydqvist SSL 4: 359 (1870); uttal med ʃ anges äv. i Moberg Gr. 92 (1815)), adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-gieus 1729—1820. -gieux 1716—1796. -gieös 1729. -giös 1804 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. religiøs, t. religiös, eng. religious; av fr. religieux, av lat. religiosus, till religio (se RELIGION). — Jfr IRRELIGIÖS, RELIGIOSITET]
1) som har karaktären av religion; som har avseende på l. hänför sig till l. har sin grund i l. på annat sätt har samband med religionen, religions-; ofta liktydigt med: andlig l. kyrklig, motsatt: världslig, profan. De religiösa fenomenen, företeelserna, upplevelserna. En religiös lära, riktning. Ett religiöst samfund. Hans religiösa uppfattning hade under åren förändrat sig. Religiösa riter, ceremonier, bruk. Genomgå en religiös kris. Religiös väckelse. Det religiösa livet l. tillståndet l. de religiösa förhållandena på 1800-talet. Ha l. hysa religiösa betänkligheter mot ngt. Göra ngt av religiösa skäl. Religiös litteratur l. konst, religiöst måleri, motsatt: profan litteratur osv. LittT 1797, s. 147. De religiösa rörelser, som i 17:de seklet söndersleto England. Cornelius LbKyrkoh. 109 (1860). Han är .. religiöst indifferent. PT 1902, nr 206, s. 3. Sociala, moraliska och religiösa frågor stod på dagordningen. Bergman i 3SAH LXI. 2: 34 (1950). — jfr ANTI-, FRI-RELIGIÖS.
2) (†) om person: som med avseende på ngt (pietetsfullt, samvetsgrant) följer religionens bud l. föreskrifter l. läror l. moralens l. samvetets bud o. d.; om sak: som är i enlighet med religionens bud osv. l. ur religiös synpunkt riktig l. lämplig l. dyl. Man torde kunna säga at et .. förbud (mot att köpa andra böcker än katekeser o. psalmböcker) är nog mycket religieust. Kellgren (SVS) 4: 403 (1784). Jag har hvarken för Gerssen eller någon annan nämt eller ämnar nämna ett ord härom. Jag är högst religieux i sådana ämnen. Därs. 6: 282 (1790). Schück (1854). jfr: Religieux, (dvs.) gudfruchtig, .. samwetzgran, granwercken, gransichtad. Swedberg Schibb. 295 (1716).
3) om person: som har en positiv inställning till religionen, är gripen av dess förkunnelse, tror på dess lärosatser o. i sitt liv tillämpar dess bud, troende, gudfruktig, from; äv. om sak: som vittnar om en sådan inställning hos ngn. Strängt, djupt, starkt, varmt religiös. En religiös anda präglade hemmet. Swedberg Schibb. 295 (1716). (Alfving) har nu blifvit mycket religieux, och lefver helt indraget. Porthan BrCalonius 297 (1796). En .. religiöst sinnad moder. PT 1904, nr 54 A, s. 3. Micael var .. djupt religiös. Dardel Konf. 123 (1924).
Spoiler title
Spoiler content