SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1960  
RUTER 4ter, sbst.1, r. l. m., i bet. 3 äv. n. (Sahlstedt (1773) osv.); best. -n, ss. n. -tret; pl. =, i vissa trakter av Sv. o. i Finl. äv. (ss. r. l. m.) -trar (Bergroth FinlSv. 64 (1916), Hasselblad BergslVärml. 112 (1929)).
Etymologi
[jfr d. ruder, nor. ruter samt lt. rute o. t. raute; till RUTA, sbst.2, ytterst efter fr. carreau, ruta; beträffande den sv. formen med ändelsen -er se HJÄRTER; jfr KLÖVER, sbst.2, SPADER]
spelt.
1) i sg., förr äv. pl.: namn på den färg (se FÄRG, sbst.1 1 h) i den vanliga (franska) kortleken som betecknas med röda rombiska figurer; äv. koll., om samtliga kort i denna färg l. samtliga sådana kort på en hand o. d. Han hade en stark ruter på hand. Spela ruter, förr äv. i ruter. Serenius N 4 a (1734). Jag spelar uti .. Ruther. BeskrLombreSp. 6 (1745). Lind (1749; pl.). Den, som var stark i ruter och ville hafva denna färg utspelad, såg (för att ge medspelaren en vink därom) till fönsterrutorna. Bruzelius AllmogL 79 (1876). I första spelet är .. ruter trumf. HandlednBridge 11 (1904). — särsk.
a) i uttr. som beteckna kort av viss valör i ruterfärgen, dels ruter äss l. kung l. dam osv. (jfr anm. till ssgr nedan), dels äss l. kung l. dam osv. i ruter. Es uti .. Ruther. BeskrLombreSp. 7 (1745). Ruther Knekt. Därs. 20. Ruter nia. Hoffmann NutidMagi 1: 163 (1882). (Han) öppnar med ruter äss. Lundgren 50IntrBridgesp. 50 (1929). — särsk. (†) med föregående obest. art. En ruter två. Nordforss (1805).
b) skämts., ordlekande, i (det vid kortspel använda) talesättet ruter ut, sa glasmästarn, ss. beteckning för utspel av ruter; jfr c δ samt RUTA, sbst.2 2 a. Schultz Ordstäf 32 (c. 1865). Ruter ut och fönster in, sa glasmästarn! Ess, två, tre, fyra, skål! Strix 1904, nr 26, s. 8.
c) i vissa mer l. mindre oeg. l. bildl. anv.
α) (enst.) i uttr. Cæsar är chef över ruternas stammar, anspelande på bilden av Cæsar ss. ruterkung. Sjöberg (SVS) 2: 7 (1825).
β) (†) i uttr. läsa bön i boken klöver och ruter, ss. beteckning för kortspel. Warnmark Epigr. L 3 b (1688).
γ) [jfr uttr. blanda korten, se BLANDA, v. 3 b] (†) i uttr. blanda ruter, göra hokus pokus, blanda bort korten l. dyl. (Moses) blandade Ruter för Pharaos syn. Sjöberg (SVS) 1: 277 (1821).
δ) [jfr b] (†) i uttr. ut med ruter, ut med språket, ”lägg korten på bordet” l. dyl. Ut med ruter, så bekänner jag strax! Blanche Våln. 238 (1847).
2) bud varigm en spelare tillkännager att han önskar spela med ruter ss. trumf; äv. (med räkneord ss. attribut) om trick som man gm sitt ruterbud förbinder sig att ta. Han öppnade med en ruter. Svara med, bjuda, säga två ruter. Wilson Spelb. 443 (1888). Gifven bör alltid säga ruter om han har fyra eller fem honnörer på hand. HandlednBridge 23 (1904). Werner o. Sandgren Kortox. 142 (1949).
3) om vart särskilt av de kort i kortleken som tillhöra kortspelsfärgen ruter (se 1). Han hade fem ruter på hand. Düben Talism. 2: 42 (1817). HandlednBridge 24 (1904).
4) (mera tillf.) oeg., om röd rombisk figur. En .. stråhatt, på vars högra, uppvikta sida regementsmärket, en röd ruter på en fyrkantig, grön grund, var placerat. Otter Officer 266 (1930).
Ssgr (i allm. till 1; spelt. Anm. Beträffande de ssgr som beteckna kort av viss valör i ruterfärgen gäller med avs. på deras betoning o. förh. till vissa under 1 a angivna uttr. vad som anförts i anm. till hjärter ssgr, sp. H 1095): A (†): RUT-SEX, se B.
B: RUTER-BLAD. [jfr ä. t. rautenblatt] (†) = -kort; jfr blad 2 f. Nordforss (1805).
(jfr 2) -BUD. jfr bud 5. HandlednBridge 24 (1904).
-DAM. [jfr t. rautendame] jfr dam, sbst.1 II 1. Düben Talism. 2: 37 (1817).
-DRAG. handlingen att draga l. spela ut ruter. Wilson Spelb. 335 (1888).
-ESS, se -ÄSS.
-FEM. [jfr t. rautenfünf] Essén KessGen. 23 (1915).
-FEMMA. LoW (1911).
-FRU. (numera bl. ngt ålderdomligt l. skämts.) = -dam; jfr fru 1 c. Hertzberg Päivärinta 2: 127 (1884).
-FYRA, r. l. f. Düben Talism. 2: 34 (1817).
-FÄRG. jfr färg, sbst.1 1 h. Wikforss 2: 372 (1804).
-HACKA, r. l. f. jfr hacka, sbst.3 1. Lundgren 50IntrBridgesp. 58 (1929).
-KNEKT. jfr knekt 3 a. Düben Talism. 2: 34 (1817).
-KORT, n. kort i ruter. —
-KUNG. [jfr t. rautenkönig] jfr konung, sbst.1 I 5 a. VRP 1650, s. 517.
-MASK, r. l. m. mask (se mask, sbst.3) i ruter. SvD(A) 1929, nr 328, s. 22.
-NIA, r. l. f. —
-SEX. (rut- 1763. ruter- 1959 osv.) Saga om Rut-Sex. Strand Tidsfördr. 1: 45 (1763). DN(A) 1959, nr 98, s. 11.
-SEXA. Düben Talism. 2: 34 (1817).
-SJU.
-SJUA. Düben Talism. 2: 43 (1817).
-SPEL. spel varvid ruter utspela(t)s. Törngren Jepson LadyNoggsMedl. 187 (1912).
-STICK. stick (vid ruterspel) taget med ruter. DN(A) 1959, nr 98, s. 11.
-TIA. Lindskog Spelb. 204 (1847).
-TRE.
-TREA. Düben Talism. 2: 34 (1817).
-TVÅ, oböjl. sbst. —
-TVÅA. Mont-Louis FrSpr. 157 (1739).
-ÅTTA.
-ÄSS. SvTyHlex. (1851). Hedberg Sardin. 147 (1956).
Spoiler title