SKRÄDJÄRN skrä3d~jæ2rn, sbst.2 (sbst.1 se SKRÄDA, v.ssgr), l. SKRÄDDJÄRN skräd3~jæ2rn, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(skräd- 1889 osv. skrädd- 1858 osv.)
Etymologi
[ssg av SKRÄD, adj., o. JÄRN;formen skrädd- har möjl. uppkommit gm nybildning utgående från skrätt, n. sg. av SKRÄD, adj.]
(i fackspr.) stämjärn med snedställd egg. Eneberg Karmarsch 1: 115(1858). Olika afarter af stämjärn äro de af snickare, vagnmakare, bildhuggare, formskärare m. fl. använda verktygen skräddjärn, med sned egg, lutande 60—70°, flackjärn, skedjärn (m. m.). 2NF 27: 582(1918). BonnierLex.(1966).
