SMÅG små4g, sbst.2, l. SMOG små4g, sbst.2, n.; best. -et.
Ordformer
(smog 1536 (: hoffuudsmogh) osv. småg 1943 osv.)
Etymologi
[fsv. smugh, smog, halsöppning på klädesplagg, ringformigt utslag, sv. dial. smog, småg; jfr nor. dial. smog, smyg(hål) o. d.; till roten i SMYGA, v.1 — Jfr SMUG]
1) (†) om ngt ringformigt (som sluter sig kring ngt); särsk. om ringformigt smycke. Smog .. (dvs. sv.) Smycke, skrud, (lat.) ornamentum; proprie (dvs. egentligen) det som är på hwarjehanda sätt smögt och krökt. Schultze Ordb. 4625(c. 1755). (Sv.) Smog, (lat.) circulus. Ihre(1769; från Ångermanl.). jfr ETTER-,HALS-,HUVUD-SMOG.
