[av amer. eng. sonar, bildat av begynnelsebokstäverna i orden sound navigation (and) ranging, navigation o. avståndsbedömning med hjälp av ljud; med avs. på bildningen jfr RADAR]
fys. apparatur som medelst ljudvågor (o. eko) bedömer avstånd l. läge o. djup till föremål (äv. fisk) som befinner sig i sjö l. hav o. d.; äv. abstraktare, om metod för avståndsbedömning osv. med sådan apparat l. sådant instrument. En bärbar sonar för dykare. TT 1960, s. 956. En helikopter (lyfte) från ett fartygsdäck, sänkte ner en sonar och lokaliserade en ubåt. SvD(A) 1962, nr 110, s. 13. För horisontell fiskeletning används sonar, för vilket man har över 2000 anläggningar i drift. TT 1968, s. 181.
Ssgr (fys.): SONAR-ANLÄGGNING~020. Delfinen är utrustad med ett naturligt ekolod, ännu känsligare än ubåtarnas sonar-anläggningar. ST(A) 1964, nr 31, s. 15. —
-SINNE. sinne (se sinne, sbst.2 2) som liknar l. fungerar ss. en sonar. Delfinen kan navigera även i fullständigt mörker .., endast vägledd av sitt sonarsinne. TT 1960, s. 207. —
SAOB
