publicerad: 1986
SPÖRSMÅL spœr3s~må2l l. 4~1 (Weste synes ha känt båda accentueringssätten; spö'rssmål Dalin), n. (OPetri Tb. 46 (1525) osv.) ((†) m. l. f. OPetri 2: 179 (1528), 2SthmTb. 7: 115 (1584)); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. = (Apg. 25: 19 (NT 1526) osv.) ((†) -er ConsEcclAboP 388 (1660)).
Ordformer
(sporsz- c. 1550. spör- 1689. spörjs- 1822—1904. spörs- (-rss-, -rsz-) 1525 osv.)
1) (ngt ålderdomligt) = FRÅGA, sbst. 1; förr äv. om gåta (se GÅTA, sbst.3 1), särsk. i uttr. mörkt spörsmål. OPetri Tb. 46 (1525). Catechismi Enfaldige Förklaringh, genom Spörszmåhl och Swar. Swebilius Cat. 2: 1 (1689). (Sv.) Mörkt spörsmål (gåta) (t.) das Rätzel. Lind (1749). Dans, gästabud, spörsmål, lekar, kapplöpning, målskjutning, skåldrickning (vid ett bröllop). Almqvist Herm. 203 (1833). Ve den förtroendeman, som inte omgående kan lämna kristallklara svar på alla spörsmål. SDS 1977, nr 341, s. 46.
2) [specialanv. av 1] (med prägel av fackspr.) om skriftlig (l. muntlig) fråga som riksdagsledamot utom dagordningen framställer till statsråd; äv. (i Finl.) om skriftlig fråga som ledamot av kommunalt beslutande organ framställer till kommunens styrelse. BtRiksdP 1867, VIII. 2: nr 25, s. 13. Kammarledamöternas rätt att framställa ”spörsmål”, det sammanfattande uttrycket för interpellationer och enkla frågor. NFMånKr. 1939, s. 454. Borgåbl. 1977, nr 184, s. 5 (till kommunens styrelse i Borgå landskommun). Riksdagsman kan ställa tre slags spörsmål till regeringsmedlemmarna (näml.) Interpellationen .. Ett (enkelt) spörsmål .. (o.) det muntliga spörsmålet. Helenius Hidén o. Saraviita 51 (1978).
3) = FRÅGA, sbst. 3; förr äv. övergående i bet.: tvist (jfr FRÅGA, sbst. 4). Thå kom vpp itt spörsmåål aff Joannis läryungar medh Judhanar om reeningen. Joh. 3: 25 (NT 1526, Bib. 1917: tvist). Sök att förmå era kamrater att på allvar sätta sig in i de sociala spörsmålen. Lidforss Dagsb. 20 (1905). Fagersta söker bolagsjurist som skall handlägga såväl patentfrågor som förekommande affärsjuridiska spörsmål inom företaget. DN(A) 1964, nr 109, s. 27. — jfr BIPOLARITETS-, DETALJ-, FACK-, GRUND-, HUVUD-, RAS-, RÄTTS-, SAMHÄLLS-, SAMTIDS-, TROS-, TVISTE-SPÖRSMÅL m. fl. — särsk. (†) i uttr. nu är l. faller spörsmål, nu är l. uppställer sig frågan (hur l. vad l. var osv.); jfr FRÅGA, sbst. 3 a. Nw är Spörsmål, hwadh vthi Suderköpingz Beslut finnes, som icke här medh (dvs. med konungens laga rätt och myndighet) öfwer eens stemmer. Chesnecopherus Skäl Ll 4 b (i handl. fr. 1595). Nu är spörsmåål: huar som de herrer ähre, som hafve .. sögt .. att förlijke saken (osv.). RA I. 4: 845 (1598). Kölden är en först wärckande qualitet; som sammansamkar bådhe lijkt och olijkt .. Nw faller här spörsmål, hurw kölden kan wara födhelsens wärckande orsak. Forsius Phys. 59 (1611).
4) (†) i förb. med negerad indirekt frågesats, = FRÅGA, sbst. 6; i uttr. är spörsmål, det är frågan (om icke osv.). Är spörsmål om icke Hr Jon är plichtigh att bliffwa i Wissmar, eller sielff .. skaffa een annan i sitt ställe? VDAkt. 1652, nr 75.
5) (†) i uttr. draga l. sätta under spörsmål, ifrågasätta l. betvivla; jfr FRÅGA, sbst. 7 b. VDAkt. 1755, nr 563 (: dragas). En inre .. nödvändighet drifver henne (dvs. filosofiska fakulteten) tydligen, att särskilja sig till två kretsar af vetenskaplig verksamhet .. Att hennes ursprungliga var den philosophiskt-humanistiska, sättes väl af ingen under spörsmål. Atterbom PhilH 93 (1835).
Ssgr (till 1): SPÖRSMÅLS-BOK. (numera föga br.) bok vars innehåll (väsentligen) utgörs av frågor (o. svar), särsk. om sådan bok utgörande katekesförklaring (jfr -katekes); förr äv.: bok innehållande gåtor o. svar på gåtor. Aenigmata: Eller Spörsmåls Book, Medh allahanda sälsamme och vnderlige Spörsmål och Swar. Burman (1641; boktitel; i fråga om gåtor). Broman Glys. 3: 842 (1747). —
-DJUR. (†) om fabeldjur känt för att förelägga alla förbipasserande en gåta. Spörszmålsdiwret Sphinx. Schroderus Comenius 240 (1639). —
-KATEKES. (numera föga br.) katekes (se d. o. 1) uppställd i frågor o. svar; jfr -bok. Samuelsson HALärovUpps. 167 (i handl. fr. 1739). Heinrich (1814). —
-VIS, n. (†) i uttr. i spörsmålsvis, i form av frågor. 2SthmTb. 7: 120 (1584). (Luther) moste sammandragha någhra förnemlighe stycker vtaff then H. Scrifft .. Hwilka han .. Sielff .. förklarade .. på thet enfaldigeste vthi Spörsmhåls- och Swarawijs. L. Paulinus Gothus ThesCat. A 4 a (1631). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content