publicerad: 1911
DETALJ detal4j (detállj Dalin), r. l. m. (m. Lindfors (1815), Dalin (1850), Lundell m. fl.) ((†) n. C. Bonde (1678) hos Bonde Ant. om Bondesl. 9: 279); best. -en; pl. (i bet. 5 o. 6) -er.
Ordformer
(detaille C. Bonde (1678) hos Bonde Ant. om Bondesl. 9: 279, 2 RARP 5: 214 (1727), Regl. f. arméens fl. förvaltn. 1796, s. 20, m. fl. detaillen (best. sg.) C. Feif (1716) i Handl. ur Brinkm. ark. 1: 208, Höpken 2: 341 (1757), DA 1808, nr 42, s. 6, Palmblad Fornk. 1: 308 (1843) m. fl.; detailler (dé-) (pl.) Arbin Ing. 8 (1761), Kellgren Bref t. Clewberg XXIII (1786), Palmblad Norige Bih. 73 (1847) m. fl. detail Höpken 2: 411 (1757), Ad. prot. 1800, 2: 1182, Broocman Ber. 2: 135 (1808) m. fl. — detalien (best. sg.) M. G. De la Gardie i HSH 27: 219 (1646). — detalj Thorild Bref 147 (1787), P. D. A. Atterbom (1818) i 2 Saml. 27: 41, Regl. f. fl. 1834, s. 65, osv.)
Etymologi
[jfr t. detail, n., förr äfv. m., eng. detail, af fr. détail, eg. vbalsbst. till détailler (se DETALJERA)]
1) [efter fr. en détail] († utom i a o. b) i uttr. i detalj (jfr 2 a o. b), stycke för stycke, styckevis. Ändringar (i stafsättet) hafva skett och ske, men i detalj och småningom. G. Adlerbeth hos Silverstolpe Bokst. 101 (1811). Dalin (1850). — särsk.
a) [jfr t. im detail (verkaufen osv.), efter fr. (vendre) en l. au détail] (fullt br.) i fråga om handel: i smått, i minut; jfr DETALJ-AFFÄR, -FÖRSÄLJNING, -HANDEL. Med delikatesshandeln är ofta förenad vinhandel i detalj. Nisbeth Handelslex. 374 (1867). Genom uppkomsten af såväl konsumtionsföreningar som stormagasin har .. uppstått en storhandel i detalj. 2 NF 6: 245 (1906). — Anm. En af Jungberg (1873) o. Smedman Kont. 7 (1874) för ordet detalj upptagen bet. minuthandel torde, för såvidt icke den ofvan omtalade anv. afses, knappast hafva varit bruklig i sv.
b) [jfr motsv. anv. i fr.] (fullt br.) i sht mil. i uttr. slå ngn i detalj o. d.: slå ngn i (flera efter hvarandra följande) smärre träffningar i hvilka endast delar af fiendens hela samlade här deltaga. Napoleon hade tydligt uppstält sina trupper med hänsyn till att locka sina fiender att göra isolerade angrepp och slå dem i detalj. Lockhart Napoleon 384 (1871).
2) [jfr ä. t. mehr aufs ganze als aufs detail sehen, eng. the detail of private life, fr. je lui contai tout le détail de nos misères] (numera föga br. utom i a o. b) det närmare, i enskildheter gående sammanhanget (i ngt) l. förloppet (af ngt) o. d., enskildheter(na) (af ngt); nästan bl. i best. form; jfr 6. (Det) torde (vara) nödigt .. at fastställa det .. hela detaillen af denna omsorg (dvs. truppernas utrustning m. m.) blefve lemnad till Krigs-Collegium. Höpken 2: 341 (1757). Mogna anmärkningar, bygde på kundskap om detaillen af verket, des upprinnelse och fortgång. SP 1780, s. 46. De med dunster omgifna föremålen tillåta ej mera min blick att utveckla detaillen af deras former. Därs. 1809, nr 26, s. 2. Jag förbigår .. den närmare detaljen. J. P. Westring i VetAH 1813, s. 85. De skrifter, våra vetenskapliga sällskap och författare utgifva, äro (enl. Buckle) öfverfulla af småaktig och oräknelig detalj. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 326 (1877). — särsk.
a) [jfr t. ins detail gehen, eng. to go into detail, fr. descendre l. entrer dans le détail de qqch; i sv. ansluter sig uttr. numera för språkmedvetandet till bet. 6] (fullt br.) i uttr. gå i detalj (med l. med afseende på ngt, förr: af l. om ngt), förr äfv. gå l. ingå l. gå in l. inlåta sig i detaljen (af ngt), ingå l. inlåta sig på l. sysselsätta sig med enskildheterna (af ngt); särsk. i fråga om en utredning l. berättelse o. d.: upptaga l. angifva l. behandla osv. alla enskildheter, med upptagande l. angifvande osv. af alla enskildheter redogöra (för ngt) l. berätta (ngt l. om ngt), omständligt l. utförligt redogöra (för ngt) l. berätta (ngt l. om ngt); förr äfv.: i enskildheter(na) granska (ngt). Tilkommandes intet honom at gå i detaillen .. hvartil det (dvs. penningarna) skal användas. C. Feif (1716) i Handl. ur Brinkm. ark. 1: 208. Jag vill ey gå i detaille af desse (paragrafer). 2 RARP 5: 69 (1727). Riksdagsordningen och Regeringsformen gå intet i detaille om detta. Därs. 214. (Dumouriez) inlåter sig i detaillen af många planer, dem han meddelat den befälhafvande Generalen. Litt.-tidn. 1795, s. 66. Vill man i Moraln helt och hållet gå in i Detailen ..; så är Moralns omfång nästan oändeligt. Wulf Köppen 1: 731 (1799). Ingå i detaljen af en sak. Dalin (1850). Utan att inlåta sig i detaljen. Dens. Utrymmet förbjuder oss .. att härvid .. gå i detalj. Fahlbeck Sv:s förf. 135 (1904). jfr: Likheten .. (kan) föras i detalj. T. (o. W.) Söderhjelm Ital. renäss. 220 (1908). — (†) med adjektiviskt bestämningsord. Det är ej min afsigt, at här gå uti den vidlyftiga detail, som fordrades til at behörigen visa möjeligheten och sättet til alla förenämde Varors afsättning i Bordeaux. J. Liljencrantz (1759) i Handelsbibl. 3: 71. Jag ber om förlåtelse att jag ingått i så mycken detail. A. F. Skjöldebrand (1809) i Hist. tidskr. 1883, s. 465.
b) [jfr t. im detail, eng. in detail, efter fr. en détail; i sv. ansluter sig uttr. numera för språkmedvetandet till bet. 6] (fullt br.) i uttr. i detalj (jfr 1), i enskildheter(na), med afs. på alla enskildheter, omständligt, utförligt. Med upplösande af hans (dvs. Hammarskölds) inkast i detalj behöfver jag .. (icke) uppehålla mig. Geijer I. 5: 349 (1821). Det är icke en vanlig menniska gifvit, att, på en gång i helhet och detalj, uppfatta naturen. Agardh i SAH 10: 79 (1821, 1826). Jag skall .. gifva dig en lista på mina beställningar och arbeten för ögonblicket, så att du däraf ännu mera i detalj må kunna bedöma min ställning. Lundgren Res. 167 (1850). (Ulrich von Hutten) var .. ingen stiftare af sekter med i detalj bestämda lärosatser. Levertin Essayer 2: 41 (1888). Det vore omöjligt att här i detalj redogöra för det ganska omfångsrika arbetet. C. D. af Wirsén i PT 1909, nr 157 A, s. 3. — (†) med adjektiviskt bestämningsord. Alla desse vilkor och förmåner .. vore väl interessant at i behörig detail känna. J. Liljencrantz (1760) i Handelsbibl. 1: 73. Att i största detail berätta händelserna. Broocman Ber. 2: 135 (1808).
3) [jfr motsv. anv. i ä. t. o. eng. samt fr. il lui fait un long détail d'un repas où il s'est trouvé] (†) detaljerad l. omständlig redogörelse (för ngt) l. utredning (af ngt); detaljering; stundom närmande sig bet.: sysslande med (oväsentliga) enskildheter l. småsaker; äfv. (utan bibet. af detaljrikedom l. omständlighet l. utförlighet) i allm.: redogörelse, utredning. Ederss F(urstliga) N(åde) medh detalien af resan hitt till Göteborgh .. fördristar iagh migh eij at occupera. M. G. De la Gardie i HSH 27: 219 (1646). Deras Excellentier (finna) sig .. nödsakade emedan de icke i brist af tillräckelige kundskaper kunna rätt värdera de recommenderade officerares extraordinaire förtjenster, at anmoda H:r generallieutenanten om en närmare detail derom. Höpken 2: 411 (1757). Efter föregående korta detail, hvaraf ungefärligen kan dömas om tilståndet af andre Rikens .. Silkes Handel, vil jag nu nämna något om den, som Sverige idkar. J. Liljencrantz (1760) i Handelsbibl. 4: 24. Jag hatar philosophernas detalj och plock. Thorild Bref 147 (1787). Författaren lämnar i denna Afhandling en ganska ypperlig och noga detail om förenämnde Epidemie. Vet.-handl. f. läk. III. 3: 27 (1796). Artikeln elektrokemisk teori (i en viss encyklopedi) .. där .. (författaren) i den historiska detaljen summariskt framlagt äfven mina idéer i den vägen. Berzelius Reseant. 113 (1818).
4) [jfr ä. fr. faire le détail d'une armée, d'une compagnie (osv.), äfvensom fr. le détail i bet.: den inre tjänsten (å ett krigsfartyg); jfr anm. nedan] (numera föga br.) (eg. i detalj gående) bestyr l. arbete (med ngt), förvaltning (af ngt), öfverinseende (öfver ngt) l. öfvervakande (af ngt) o. d. Alla thessa trouppar ähro fuller undher Louvois departemente, som hafwer richtight detaille öfwer alt. C. Bonde (1678) hos Bonde Ant. om Bondesl. 9: 279. Att han ”genom många föreställningar förmått honom att vilja åtaga sig denna vidlyftiga och besvärliga detalj” (dvs. direktionen öfver krigskommissariatet). SAH 62: 159 (efter handl. fr. 1759). Den Brigaden, som har detaillen af Lägret om händer. Arbin Ing. 47 (1761). Då hela Flottan .. skal utrustas, förordnas .. en Intendent til besörgande af Flottans Economiska detaille. Regl. f. tj. v. arméens fl. 1796, s. 6. Var .. god och i denna sak tala med min svåger, advokatfiskal Myhrman, som är förläggare och har hela den ekonomiska detaljen. Tegnér 5: 477 (1825). Sillén 2 Sv. hand. hist. 30 (1886). — jfr GENERALS-, HUFVUD-, HUSHÅLLS-, REDOGÖRELSE-, RÄKENSKAPS-DETALJ. — Anm. Ordet synes i denna bet. från början hafva användts bl. om militära o. sjömilitära förh., liksom den motsv. bet. i fr. tyckes förekomma bl. inom samma områden. Den allmännare anv. som föreligger i ex. fr. 1825 o. 1886 torde hafva utvecklat sig i sv. ur den nämnda speciellare. Jfr: Då man endast erkänner dem för skalder, som, jemte verskonsten, besitta alla de färdigheter i natur och lärdom, som vi redan omrört: eller (om jag får lämpa hit det främmande krigsordet) som kunna gå in i den stora detaljen. Bergklint Vitt. 141 (1761).
5) [jfr fr. dans les chefs-lieux d'arrondissements maritimes le service du commissariat est divisé en plusieurs détails; bet. sannol. närmast utvecklad ur den under 4 omtalade, möjl. under påverkan af den som afhandlas under 6] († utom i a o. b) i sht mil. o. sjömil. gren l. område af förvaltning l. tjänst o. d. (l. verksamhet i allm.), äfv. enskild(t) syssla l. uppdrag (i tjänsten); afdelning (af administrativt l. annat verk o. d.), departement. Att dess (dvs. varfsamiralens) underhafvande får hvar i sin detalj vara honom ansvarig. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 131 (i handl. fr. 1769). Hvilken (officer) af sin Chef får någon särskilt detaille eller förrättning, skal den samma på alt möjeligt (sätt) söka sköta. Regl. f. arméens fl. 1788, s. 25. Chirurgiska detaillen (på sjukhuset) förestås af tvenne kunnige Fältskärer. Vet.-handl. f. läk. I. 3: 58 (1794). De större Escadrerne .. äga, efter behofvet, til alla hufvudsakeliga detaillers bestridande, särskildte Embets- och Tjenstemän. Regl. f. arméens fl. förvaltn. 1796, s. 4. Ett medelåldrigt Fruntimmer af god conduite önskar, att emot fritt Husrum, eller andra förmoner .. få emottaga inre detaillen af en hederlig Herres Hushåll. DA 1808, nr 42, s. 6. Allt vid regementet befinner sig i .. oordning, i synnerhet civila detaljen. C. Livijn (1809) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 291. (W. F. Dalman var) Medarbetare i den inrikes detaljen af tidningen Svenska Medborgaren. Biogr. lex. 4: 55 (1838). — jfr SJUKHUS-, VARFS-DETALJ(EN). — särsk.
a) (fullt br.) sjömil. om hvar o. en af de (enl. senaste tjänstgöringsreglementet fem) grenar i hvilka den administrativa tjänsten ombord å ett örlogsfartyg är delad. Chefens Närmaste Man har speciela uppsigten öfver alla detaljer. Regl. f. fl. 1834, s. 65. Till biträde åt sekonden vid tillsyn af nedan nämnda detaljer fördelar fartygschefen följande officerare. Regl. f. fl. 1899, 2: 60. 2 NF 6: 246 (1906). — jfr ARTILLERI-, PROVIANT-, SKEPPARE-, STYRMANS-, TIMMERMANS-DETALJ(EN).
b) (fullt br.) mil. om vissa af de sektioner på hvilka arbetet inom afdelningarna vid Generalstabens hufvudstation är fördeladt. Tekniska detaljen (inom kommunikationsafdelningen). Militärgeografiska detaljen (inom topografiska afdelningen). Åt den sistnämnda detaljens (dvs. remissdetaljens) officerare hafva endast tvenne rum kunnat upplåtas. A. Rappe i Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1904, s. 508. Den utländska detaljen. Dens. Därs. — jfr FÖRFATTNINGS-, MOBILISERINGS-, REMISS-DETALJ(EN).
6) [jfr motsv. anv. af t. detail (vanl. i pl.), eng. detail, fr. détails, pl.] enskildt parti, enskild del, smådel, minsta del (af ngt); hvarje enskildt af de förh. som i en sak kunna komma i fråga, enskild punkt, enskildhet (af ett förh., ett ämne, en undersökning l. utredning l. berättelse osv.); smådrag (i en skildring osv.); närmare omständighet (i ett förh. l. af ngt som sker l. göres osv.), biomständighet; enskildt göromål (i ett företag l. en verksamhet osv.); vanl. i pl. De närmare detaljerna af förloppet äro okända. Ingå i l. på l. inlåta sig på detaljer (jfr 2 a). Fördjupa sig i, drunkna i detaljer. Redogöra för ngt in i minsta detalj. Utelämna alla detaljer. Vid detaillerne är .. det at tillägga, som punctevis följer. Arbin Ing. 66 (1761). Sch—ska saken är dig ej mera en hemlighet, men jag känner détailler, som få lära veta. Kellgren Bref t. Clewberg XXIII (1786). Alla Poetikens detaljer. Atterbom i Phosph. 1810, s. 121. (Jag har) här blott kunnat antyda hufvuddragen, utan att ingå i detaljerna. Tegnér 3: 286 (1827). Jemförelsen skulle kunna fortsättas ut i de minsta detaljer. Nilsson Ur. 1: 143 (1843, 1866). Man (har) i senaste tider (lyckats att) med fotografiens tillhjälp .. med fullständig trohet återgifva handskriftens utseende ända till de minsta detaljer. Wisén i 3 SAH 4: 242 (1890). Arbetet har fördelat sig i en oändlighet af detaljer. Sander i 3 SAH 6: 17 (1892). Efter trettio år kan jag icke minnas de närmare detaljerna af detta samtal. De Geer Minnen 1: 188 (1892). Edens lustgård var .. den första geografiska detalj, som möter oss på kartor vid .. Asiens ostkust. Nordenskiöld Periplus 184 a (1897). Äfven i detaljen är det till sist och innerst helheten vi söka. Quennerstedt Kamp. om tillv. 73 (1899). Tidningarnas utförliga, med intima detaljer kryddade brottmålsreferat. PT 1907, nr 198, s. 3. — jfr BI-, HVARDAGS-, MOD(E)-, SMÅ-, TOALETT-DETALJ m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] i fråga om alster af litteratur l. konst: (den) mindre l. underordnad(e) del(en) ss. motsats till större parti l. till konstruktionen l. kompositionen l. konceptionen af det hela. Harmoni, klarhet, styrka och säker takt, i plan, i detaljer, i vers- och periodbyggnad. P. D. A. Atterbom (1818) i 2 Saml. 27: 41. Det helas skönhet är resultatet af detaljernas. Tegnér 5: 246 (1822). Han fann intrycket af dess (dvs. Peterskyrkans i Rom) storhet söndersplittradt genom praktfulla detaljer. Wirsén i 3 SAH 11: 157 (1897). Nutidens målare göra sig icke det besvär med detaljen, som utmärkte M. von Wright och hans tids skola. Z. Topelius i Jägaren 1897, 2: 125. Hahr Arkit. hist. 224 (1902). — jfr RENÄSSANS-DETALJ.
b) tekn. del (af maskin o. d.), anordning (å maskin o. d.). Detaljerna för den fram- och återgående rörelsens transformerande i roterande (vid en varmluftsmaskin). Tekn. tidn. 1871, s. 139.
Ssgr (i allm. till 6).
(jfr 1 a) DETALJ-AFFÄR03~02. jfr -HANDEL, -FÖRSÄLJNING. Lagerbaum Hauptmann 22 (1864). Cassel Socialpolitik 47 (1902). C. D. af Wirsén i PT 1906, nr 46 A, s. 3. —
-AFVÄGNING~020. landtmät. afvägning i detalj, fullständigare afvägning med utgående från genom en föregående generalafvägning uppmätta, enstaka fixpunkter i terrängen. NF 1: 237 (1875). —
-ANMÄRKNING~020. anmärkning beträffande detaljer(na af ngt). Tegnér 6: 75 (1827). (Akademiens yttrande om ett visst till densamma inlämnadt äreminne) var mycket utförligt med vidlyftiga detaljanmärkningar. Ljunggren SAHist. 2: 149 (1886). E. W. Dahlgren i Ymer 1902, s. 257. —
-ANORDNING~020. anordning af l. beträffande detaljer(na af ngt). SD 1907, nr 340, s. 5. särsk. tekn.; äfv. konkret, = DETALJ 6 b. Wiedemann och Franz begagnade en annan apparat, konstruerad efter samma princip, men med flera olika detaljanordningar. Dahlander Focks Fys. 504 (1875). —
-ARBETARE~0200. jfr -ARBETE. Denna försakelse, som gör enhvar, äfven den störste bland eder (dvs. nittonde årh:s vetenskapsmän), endast till en liten flitig detaljarbetare på det ofantliga verk, hvars fulländning I skåden i ett oändligt fjerran. Rydberg Magi 65 (1865). —
-ARBETE~020, äfv. ~200. arbete som nedlägges l. är nedlagdt på detaljer(na af ngt); arbete på l. sysslande med detaljer l. en (enda) detalj. Rundgren Minnen 3: 133 (1875). Vid de allmänna kartarbetena tjenstgörande officerare af Generalstaben böra .. afses till ledare för olika detaljarbeten. SFS 1894, nr 106, s. 5. Det samvetsgranna detaljarbetet är verkets styrka. O. Sylwan (1906) i Minnestal i Gbgs VSH 1904—07, s. 61. —
-BEHANDLING~020. särsk. till 6 a; jfr -BILDNING, -UTFÖRANDE. (Arkitekten bör) vinlägga sig om de mest olikartade kompositioner jemte detaljbehandling. Tekn. tidn. 1871, s. 70. I de bättre af E:s taflor (uppenbarar sig) .. mycken flit och omsorg i detaljbehandlingen. NF 4: 715 (1881). Hahr Arkit. hist. 201 (1902). —
-BESTÄMMELSE~0200. bestämmelse l. stadgande ang. detaljer(na af ngt); enskild bestämmelse (i en lag l. förordning l. stadga osv.); jfr -FÖRESKRIFT. SvT 1852, nr 21, s. 3. Han ogillade dess (dvs. representationsförslagets) princip, dess tillämpning af principen och dess detaljbestämmelser. Wieselgren Bild. 20 (1886, 1889). Traktaten innehåller .. en mängd detaljbestämmelser. AB 1890, nr 17, s. 3. SFS 1893, nr 96, s. 19. —
-BESTÄMNING~020. särsk. konkret.
1) [jfr BESTÄMNING 2 a slutet] (numera mindre br. utom i Finl.) = -BESTÄMMELSE. (Adelns privilegier af 1612 o. 1617 innehålla) åtskilliga nya detaljbestämningar till adelns förmån. Svedelius Statsk. 1: 79 (1868). Schybergson Finl. hist. 2: 429 (1889).
2) [jfr BESTÄMNING 7 a ζ] i sht log. enskild bestämning. Omgestaltningen (från sinnesåskådning till föreställning) är .. icke möjlig utan att mångfaldiga detaljbestämningar, som spela in uti Iakttagelsen, gå förlorade. Trana Psych. 2: 41 (1847). Bolin Statsl. 1: 222 (1869). —
(6 a) -BILDNING~20. konst. jfr -BEHANDLING, -UTFÖRANDE. Tekn. tidskr. 1893, B. s. 13. Huru den nya stilens fasadsystem och den äldre stilens detaljbildning delvis sammansmält, visar .. Jakob De la Gardies och Ebba Brahes lustslott. Stockholm 2: 170 (1897). Hahr Arkit. hist. 278 (1902). —
-BLICK~2. (tillfällig ssg) blick för detaljer. (Leopold) hade .. en esomoftast makalös detalj-blick. Atterbom Siare 5: 32 (1849). —
(6 b) -BOK~2. tekn. Detaljbok, i hvilken efter alfabetisk ordning inskrifvas alla ofta förekommande enkla maskindelar. Tekn. tidskr. 1888, s. 65. —
-FASAD~02. byggn. detaljritning af fasad, ritning af en fasad i så stor skala att dess utsmyckning tydligt framträder. Tekn. tidskr. 1898, Allm. s. 22. Arbetsplaner, detaljfasader och genomskärningar (ritas) vanligen i en femtiondedel till en tiondedel af naturliga storleken. 2 Uppf. b. 1: 417 (1898). —
-FATTIG~20. fattig på detaljer; motsatt -RIK. Huru fragmentarisk och detaljfattig minnesbilden är i jämförelse med verkligheten själf. Herrlin Minnet 3 (1909). 2 NF 10: 1068 (1909). —
-FEL~2. fel i l. med afs. på detaljer(na). Ett verk, som vimlar af detaljfel. Wieselgren Bild. 465 (1881, 1889). E. Hägg i Tidskr. i sjöv. 1900, s. 291. —
-FENOMEN~002. (i vetenskapligt fackspr.) enskildt fenomen. Studiet af de detaljfenomen, som dessa planeter förete. K. Bohlin i VetAÅrsb. 1905, s. 198. —
-FORM~2. särsk. konst. = DETALJ 6 a. Nyblom i 3 SAH 5: 51 (1891). Kolonner, kapitäl och andra detaljformer. Hahr Arkit. hist. 162 (1902). —
-FORSKARE~200. jfr -FORSKNING. (A. Retzius) var en samvetsgrann och skarpsinnig detaljforskare. Anderson i 3 SAH 7: 256 (1892). —
-FORSKNING~20. forskning som gäller l. ingår på l. intränger i l. afser att utreda detaljer(na af ngt), l. som (blott) sysslar med detaljer l. en (enda) detalj; stundom närmande sig bet. specialforskning; jfr -STUDIUM, -UNDERSÖKNING, -UTREDNING. (W. v. Humboldt) upptog .. med ledning af Abel-Rémusat's detaljforskning äfven kinesiskan som föremål för sina undersökningar. Claëson 1: 231 (1858). Vetenskapliga frågor, hvilkas betydelse går utom detaljforskningens fält. A. Quennerstedt i Sv. tidskr. 1871, s. 479. I Wiséns vetenskapliga arbete ingick i betydande omfattning en samvetsgrann detaljforskning. Söderwall i 3 SAH 7: 25 (1893). A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 3: V (1907). —
-FRÅGA~20. fråga rörande detaljer(na af ngt) l. en detalj; jfr -SPÖRSMÅL. Till ju flera detaljfrågor lagstiftande församlingens beslut sträcker sig, desto mer förtryckande måste hennes makt blifva för minoriteten. Snellman Stat. 419 (1842). Stundom höjer sig framställningen (i Linnés dietlära) från hvardagslifvets detaljfrågor till stora allmänna synpunkter. A. O. Lindfors (1907) hos Linné Diet. II. —
-FÖRESKRIFT~002 l. ~200. jfr -BESTÄMMELSE. NDA 1861, nr 205, s. 1. Postförvaltningarne i de särskilda länder, af hvilka (världspost-)föreningen består, ega befogenhet att gemensamt .. fastställa alla de ordnings- och detaljföreskrifter, som anses nödiga. FFS 1894, nr 32, s. 25. —
(jfr 1 a) -FÖRSÄLJNING~020. minutförsäljning; jfr -AFFÄR, -HANDEL. Tekn. tidskr. 1883, s. 36. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 303 (1897). —
-FÖRÄNDRING~020. förändring i l. med afs. på detaljer(na af ngt) l. en detalj. Dahlander Focks Fys. 457 (1875). 1617 .. utfärdades en handels ”ordinantia”, hvari med anledning af framstälda klagomål flere detaljförändringar infördes (i handelsordinantian 1614). Schybergson Finl. hist. 1: 410 (1887). Tekn. tidskr. 1895, B. s. 38. —
-GRANSKNING~20. granskning af detaljer(na hos ngt), i detalj gående granskning, detaljerad granskning; jfr -KRITIK. Ur den allmänna bestämmelsen, att statsrevisorerna skulle ega ”öfverse och granska statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning” har man för dessa delegationer härledt en rätt till detaljgranskning, som i verkligheten är för våra grundlagar alldeles främmande. O. Alin i VittAH XXXII. 3: 8 (1890, 1894). SD 1907, nr 308, s. 7. —
(jfr 1 a) -HANDEL~20. minuthandel; jfr -AFFÄR, -FÖRSÄLJNING. Andersson Frem. ord (1845, 1857; under detalj). Dalin (1850). Att i öfverensstämmelse med landets lagar .. bedrifva gross- eller detaljhandel med lagligen tillåtna varor. FFS 1874, nr 11, s. 4. Fosfortändstickorna vore .. billigare än säkerhetständstickorna, hvilka i detaljhandeln kostade dubbelt så mycket som de förra. Tekn. tidskr. 1898, Allm. s. 169. PT 1907, nr 122 A, s. 1. —
(jfr 1 a) -HANDLARE~200. minuthandlare; jfr -HANDLANDE o. DETALJIST 1. Scheutz Prakt. affärsm. 52 (1856). AB 1890, nr 5, s. 4. PT 1907, nr 167 A, s. 3. —
-IAKTTAGELSE~00200. iakttagelse rörande en detalj l. detaljer(na af ngt), enskild iakttagelse; jfr -OBSERVATION. Nordströms lifligt skrifna, på detaljiakttagelser mycket rika anteckningar om en resa. Söderhjelm Runeberg 1: 248 (1904). C. Skottsberg i Ymer 1908, s. 219. —
-KARTA~20. detaljerad karta; i sht i jämförelsevis stor skala utförd sådan öfver ett mindre område; stundom motsatt GENERAL-KARTA. C. G. Spens i VetAH 1817, s. 164. Det är tydligt, att för hvarje särskildt vattenafledningsföretag en detaljkarta är nödvändig. H. Steinmetz i LAHT 1882, s. 92. (Ingenjör) Otto (hade) .. uppehållit sig i Upsala hos Rudbeck, för att å stora detaljkartor inlägga sina å ort och ställe gjorda observationer. Annerstedt Rudbeck Bref ccxxxvii (1905). —
-KOLUMN~02. handel. (Kassa-)Boken upplinieras med dubbla penningkolumner, och då flera poster tillhöra samma konto, antecknas de uti den inre eller detaljkolumnen, hvarefter summan af dem utföres i den yttre eller partikolumnen. Smedman Kont. 1: 13 (1872). —
-KRITIK~02. jfr -GRANSKNING. A. P. Cronholm i SKN 1843, s. 245. En daglig tidning är ju icke platsen för en detaljkritik af ett arbete som detta. K. Warburg i GHT 1895, nr 235 A, s. 2. —
-KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap om detaljer(na af ngt), i detalj(er) gående kunskap (om ngt); jfr -KÄNNEDOM. I forskningens sjelfständighet står Madvig vid Humboldts sida, i filologisk detaljkunskap .. säkerligen öfver .. honom. Claëson 2: 169 (c. 1858). Naturligt är .., att efter sommarens afbrott i undervisningen ett och annat af detaljkunskaper skall vara glömdt. N. Lagerstedt i Verdandi 1891, s. 5. —
-KÄNNEDOM~002 l. ~200. jfr -KUNSKAP. C. Adlersparre (1838) hos Roos Familjearkiv 305. Konungens grundliga detaljkännedom i dessa ämnen väckte de närvarandes beundran. Trolle-Wachtmeister 2: 259 (1848). Sundén (1885). —
-LAGSTIFTNING~020. lagstiftning rörande en detalj l. detaljer(na af ngt), i detalj(er) gående lagstiftning; jfr -BESTÄMMELSE, -FÖRESKRIFT. Snellman Stat. 419 (1842). —
-LIKHET~02 l. ~20. likhet i l. beträffande detaljer (l. en detalj), i detalj(er) gående likhet. Sådana detalj-likheter, som att båda sägnerna (om syndafloden, näml. den judiska o. den babyloniska) veta att farkosten blef beckad, att ett ”fönster” gjordes därpå (osv.). E. H. Tegnér i UVTF 12: 107 (1875). —
-MOTIV~02. särsk. till 6 a. Detaljmotiv i Nikodemus Tessin den yngres stil. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. XIX. Enstaka detaljmotiv kunna visserligen (hos Runeberg) påvisas, hvilka påminna om andra som tidigare förekommit i litteraturen. V. Vasenius i Finsk tidskr. 67: 262 (1909). —
(6 a) -MÅLARE~200. konst. jfr -MÅLERI samt DETALJIST 2 slutet. C. R. Nyblom i PT 1897, nr 154, s. 3. —
(6 a) -MÅLERI~002. i sht konst. målande af detaljer; målningssätt som medtager många detaljer l. fäster stor vikt vid o. omsorgsfullt utför detaljerna; jfr -MÅLNING. särsk. bildl. i fråga om skildring i dikt o. d. Stilen (i Ahrenbergs ”Hihuliter”) flyter lugnt och behärskadt, .. stundom med ett intimt och stämningsfullt detaljmåleri. T. Hedberg i Nord. tidskr. 1894, s. 261. Söderhjelm Runeberg 1: 461 (1904). —
-MÅTT~2. (i fackspr.) mått å detaljerna (af t. ex. en byggnad o. d.). De kontinentalt, storstadsmessigt anlagda detaljmåtten. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 42 (i fråga om en byggnad). —
-MÄTA~20. [bildadt efter -MÄTNING] (i fackspr.) jfr -MÄTNING. Grönskärs och Hårstensgrupperna uti yttre skärgårdsbandet (hafva) .. detaljmätts. SFS 1868, nr 5, s. 18. —
-MÄTNING~20. mätning i detalj, detaljerad mätning. särsk. landtmät. mätning som afser att bestämma läget (vanl. endast i horisontalplanet, stundom äfv. i höjdled) af för en kartbild erforderligt antal punkter (jfr -PUNKT) af mätningsföremålen (vägar, gränser, byggnader m. m.) i förhållande till andra genom föregående stommätning bestämda punkter l. linjer. Vinkel-Instrumenter äro i synnerhet lämpliga till större mätningar, för att bestämma läget af en hop fasta punkter, såsom rättelse för detalj-mätningarne. Akrell Recogn. 25 (1813). SFS 1875, nr 2, s. 30. Andersson Geod. mätn. 287 (1876). —
(5 a) -OFFICER~002 l. -OFFICERARE~00200. sjömil. officer l. mariningenjör som är kommenderad att ombord å ett örlogsfartyg tjänstgöra vid ngn af fartygets detaljer. Regl. f. fl. 1834, s. 71. Regl. f. fl. 1899, 2: 109. 2 NF (1906). —
-OLIKHET~002 l. ~200. Ehuru hufvudkaraktären är densamma, skilja de (dvs. nationaldräkterna) sig genom mer eller mindre betydande detaljolikheter i distriktsdräkter. 2 NF 8: 742 (1907). —
(jfr 6 b) -PATENT~02. tekn. patent som gäller ngn viss detalj (å maskin l. apparat osv.). 2 Uppf. b. 10: 203 (1906). —
-PET~2. (hvard.) särsk. till 6 a: öfverdrifvet sysslande med detaljer(na). Detaljpetet och totalfattigdomen i det äfven qvantitativt obetydliga som framkommer (i konsten). Fahlcrantz 4: 162 (c. 1865). —
(jfr 1 a) -PRIS~2. vid försäljning i detalj gällande pris. År 1740 utkom .. en Kongl. Förordning, som .. fastställde det högsta detaljpriset för olika slag af socker. P. Klason i LAHT 1892, s. 16. SAOL (1900). —
-PUNKT~2. (föga br.) landtmät. jfr -MÄTNING. Detaljpunkterna blifva .. i allmänhet skarpare kartlagda genom grafisk mätning än då kartläggningen grundas på en förut verkstäld koordinatmätning. Andersson Geod. mätn. 295 (1876). —
-RIK~2. rik på detaljer; motsatt -FATTIG Vi äro ju så svaga för objektiva och detaljrika skildringar, der sådana förekomma i vår allra modernaste literatur. A. Sandström i Verdandi 1884, s. 7. Warburg Snoilsky 269 (1905). —
-RIKEDOM~002 l. ~200. Det gamla måleriet, t. ex. det från 1400-och 1500-talet, .. behandlade sina bakgrunder med samma detaljrikedom och tydlighet som förgrunderna. NF 7: 493 (1883). O. Nordenskiöld i Ymer 1908, s. 204. —
-RITNING~20. i sht tekn. o. byggn. ritning (i jämförelsevis stor skala) på hvilken föremålet (en byggnad, en maskin osv.) i detalj är utfördt l. på hvilken en detalj l. detaljer (af föremålet) är(o) utförd(a); vanl. om arbetsritning i naturlig storlek, afsedd för handtverkaren l. arbetaren som skall utföra arbetet, motsatt SKISS l. ÖFVERSIKTSRITNING; jfr -SKISS o. -TECKNING 1. Samma år hitkom bemälde professor .. för att uppgöra detaljritningar (för restaureringen af Lunds domkyrka). Brunius Metr. 429 (1854). G. Saloman i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1885, s. 13. AB 1890, nr 21, s. 2. —
-SINNE~20. sinne för detaljer, förmåga att uppfatta (o. återgifva) detaljer(na af ngt). Berndtsson (1881). E. A. (hade) den .. sällsporda föreningen af detaljsinne och öfverblick. E. Key i GHT 1898, nr 296 B, s. 2. Fries Ad. familjelif 2: 66 (1901). —
-SJÖMÄTNING~020. jfr -MÄTNING. Wrangel Sv. fl. bok 425 (1898). C. Leche i Tidskr. i sjöv. 1905, s. 504. —
-SKILDRING~20. skildring af l. redogörelse för detaljer(na af ngt); jfr -TECKNING 2. Ingen är opålitligare i siffran än Voltaire, och hans detaljskildringar äro merändels fria fantasier. A. P. Cronholm i SKN 1841, s. 149. Fylligheten i detaljskildringen ger åt dikten (dvs. Snoilskys ”Svensksund”) en liffull prägel. Warburg Snoilsky 448 (1905). —
-SKISS~2. i sht tekn. o. byggn. skissartad ritning till ngn detalj (af en byggnad l. en maskin osv.); äfv. = -RITNING. Öfversigts- och detaljritningar till den bärande konstruktionen i skalan 1: 10 (för vissa bilagda detaljskisser äfven 1: 15 eller 1: 20). Tekn. tidskr. 1889, s. 204. (Anbud infordras å) 2 bänkar af furu, polerade ..; i öfrigt i enlighet med af anbudsgifvaren aflämnad och vid anbudet fogad detaljskiss. Tidn. f. lev. 1904, nr 26, s. 1. —
-SPÖRSMÅL~20. = -FRÅGA. (Vi) kunna .. nu ej ingå på detta detaljspörsmål. Romdahl Portr.-mål. hist. 81 (1907). —
-STUDIE~200.
1) i detalj gående studie (öfver ngt), detaljerad studie. Hvad Lamartine angår, har Deschanel i sitt förträffliga .. arbete .. åstadkommit en detaljstudie, som knappast kan öfverträffas. C. D. af Wirsén i PT 1896, nr 89, s. 3.
2) studie öfver l. af ngn detalj l. ngra detaljer af ngt; särsk. konst. till 6 a. Under hvart och ett af de två första åren .. i Rom bör hvarje elev utföra 4 detaljstudier af de bästa antika monumenten. Tekn. tidskr. 1898, B. s. 115. —
-STUDIUM~200. studium af detaljer(na hos ngt), studium som gäller l. ingår på l. intränger i detaljer(na af ngt) l. som (blott) sysslar med detaljer l. en detalj; jfr -FORSKNING, -UNDERSÖKNING, -UTREDNING. R. M. Bovallius i Frey 1844, s. 85. NF 6: 1130 (1883). Alla dessa verk (af Rein, Tengström m. fl.) bära den för Porthans skola betecknande prägeln: samvetsgrannhet i detaljstudiet i förening med frihet från tendens i bearbetningen. Schybergson Finl. hist. 2: III (1889). Dessa omsorgsfulla detaljstudier (af släktet Rubus hafva) ledt (författaren) .. in på artbildningens stora problem. G. Andersson i Sv. bot. tidskr. 1909, s. (184). —
-SUMMA~20. enskild summa som tillsamman med andra ingår i en större (hufvud)summa. (I hufvudboken införas posterna) endast summariskt, d. v. s. endast de i Journalens eller Kassans partikolumner utförda slutsummor af posternas detaljsummor. Smedman Kont. 2: 11 (1883). —
-TECKNING~20. teckning af en detalj l. detaljer(na af ngt). Föreläsningarna (i montangeologi) illustreras af talrika kartor, stuffer och detaljteckningar. Tekn. tidskr. 1898, K. s. 67. Gauffin Larsson 2: 6 (1908). särsk.
1) i sht tekn. = -RITNING. De första ansökningshandlingarna till patent (å Paiges sättmaskin) innehöllo 204 ark ritningar med öfver 1,000 detaljteckningar. 2 Uppf. b. 10: 199 (1906).
2) = -SKILDRING. A. P. Cronholm i SKN 1841, s. 196. De många förträffliga detaljteckningar, som finnas i .. denna (dvs. Blanches ”Sonen af Söder och Nord”). A. Flodman i Sv. tidskr. 1871, s. 262. (I den moderna naturbeskrifningen råder ofta) ett pedantiskt fikande efter minutiös åskådlighet i detaljteckningarna. Rydberg Det sköna 62 (1889). (T. o.) W. Söderhjelm Ital. renäss. 95 (1908). —
-TOLKNING~20. tolkning af detaljer(na hos ngt), i detalj gående tolkning (af ngt). Claëson 2: 328 (1855). J. Personne i Verdandi 1889, s. 175. —
-TROGEN~20. som i alla detaljer öfverensstämmer med verkligheten, i detalj(erna) riktig; jfr -TROHET. Den officiella kartläggningen af landet (har) skaffat oss de första någorlunda detaljtrogna terrängkartorna öfver Mälaretrakterna. G. Andersson i Ymer 1903, s. 51. —
-TROHET~20 l. ~02. jfr -TROGEN. Strindberg Inferno 207 (1897). De (dvs. de nämnda porträtten) göra i sin exakta detaljtrohet .. ett påtagligt och häpnadsväckande verkligt intryck. Romdahl Portr.-mål. hist. 11 (1907). —
-UNDERSÖKNING~0020. undersökning som gäller l. afser att intränga i l. utreda detaljer(na af ngt) l. en detalj, i detalj gående undersökning; undersökning som (blott) sysslar med detaljer l. en detalj; jfr -FORSKNING, -STUDIUM, -UTREDNING. Geijer I. 6: 1 (1839). Den Finska språkforskningen (har), isynnerhet genom Lönnrots och Castréns detalj-undersökningar, gått med stora steg framåt. Collan Fin. spr. Förord V (1847). Systembyggandet (har inom botaniken) fått vika för den experimenterande detaljundersökningen. Nyblom i 3 SAH 8: 235 (1894). 2 Uppf. b. 9: 311 (1906). —
-UPPGIFT~02 l. ~20.
2) uppgift rörande ngn detalj, enskild uppgift (i en framställning l. redogörelse osv.). Den kortfattade berättelsen utmärker sig genom trovärdighet i såväl uppfattning som detaljuppgifter. NF 7: 1490 (1884). —
-UTFÖRANDE~0200. särsk. till 6 a. Det utmärkta detaljutförandet ökar ytterligare verkets förtjenster. NF 4: 1532 (1881; om Fogelbergs ”Odin”). —
-UTREDNING~020. jfr -UNDERSÖKNING. Massan af detaljutredningar och specialundersökningar hotar att omintetgöra öfversikten öfver (den historiska) vetenskapen som ett helt. 2 NF 11: 776 (1909).
Spoiler title
Spoiler content