publicerad: 2009
TVIST tvis4t, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tvest (tu-) 1525–1696. tvijst (tw-) 1550–c. 1635. tvist (tw-, tu-, -th) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. tvist; jfr d., nor. tvist, mnl. twist, mht., t. zwist; av mlt. twist, oenighet, tvedräkt, sannol. till den stam som äv. föreligger i TVENNE; trol. etymologiskt identiskt med KVIST, sbst.1, 2 — Jfr TVIST, sbst.2–4, TVISTA, v.2, TVISTIG]
1) om (tillstånd l. förhållande av) oenighet l. osämja l. tvedräkt; särsk. dels om meningsskiljaktighet(er) l. diskussion l. dispyt o. d., dels om gräl l. träta, dels om strid l. konflikt l. kontrovers; särsk. (o. i sht) (i sht jur.) om rättslig strid; särsk. i uttr. lösa (se LÖSA 16) l. avgöra (se AVGÖRA II 2 b α) l. slita (se SLITA 6) l. bilägga (se BILÄGGA 2 a) en tvist; förr äv. i uttr. en tvist yppas o. d., en tvist uppkommer l. uppstår; jfr FRÅGA, sbst. 4. OPetri Tb. 55 (1525). Att i Socknene gick bodkaffle att the skulle komme tilhope och höre Her Götstaff Ericsons breff, och i en annan Socknen Erchebispens breff .. Therföre war och twist ibland Helsinganar på then tijden. Svart G1 19 (1561). Man är thesligest komen i någen tvist medh kongen i Pålen för för:ne orther schull. RA I. 2: 38 (1561). Enär någre twister om Rågångar och rätta ägoskillnader BergsmansHemman emellan upkomma, så böra de wid HäradsRätterne uptagas och afgöras. LandtmFörordn. 202 (1734). De oundvikliga tvisterna med fadern .. skulle påskynda hans död. Rydberg Ath. 383 (1866). Yppas tvist om beloppet af den årliga afgiften .. varde frågan pröfvad af tre ojäfvige skiljemän. SFS 1884, nr 24, s. 5. Svenskarna är .. föga intresserade för ideologiska tvister och abstrakta principresonemang. MorgT 1948, nr 252, s. 4. — jfr ARVS-, FAMILJE-, GRÄNS-, HANDELS-, ORD-, PARTI-, RÄTTS-, SPRÅK-, TOLKNINGS-TVIST m. fl.
2) (†) i uttr. utan (någon) tvist, utan tvekan, obestridligen, vara utom all tvist, vara obestridligt. Sannerlige iag säger alt wthan twist, / Om thet nu wore bestelt så wÿst, / Mig tÿckes thet skulle wel bliffua gott. Holof. 23 (c. 1580). At vid .. daningen af uråldriga skorpan, en myckenhet vatten ingådt och blifwit fästadt, är utom all tvist. Bergman Jordkl. 2: 387 (1774). Schulthess (1885).
Ssgr (till 1): A: TVIST-FRÅGA, se B. —
-LYSTEN. (†) stridslysten (se d. o. b) l. trätgirig. Wi skole beswara .. (frågan om Jesus), icke för att utkasta ett trätofrö i den twistlystna menskligheten, utan (osv.). Rogberg Pred. 2: 284 (1826). Johansson HomIl. Uppl. 8 (1848). —
-MÅL, -PARK, -ÄMNE, -ÄPPLE, se B.
B: TVISTE-FRÅGA. (tvist- 1884 osv. tviste- 1766 osv.) fråga (se fråga, sbst. 3) l. ämne som vållar diskussion l. oenighet, stridsfråga, stridsäpple; äv. om rättstvist (jfr rätts-fråga); jfr -frö, -mål, -punkt, -spörsmål, -ämne, -äpple. PH 8: 285 (1766). Alla Brottmål och Tvistefrågor af judiciel natur, som förr hört till såkallade priviligierade Domstolar .. komma att öfverflyttas till de ordinarie Domstolarne. SC 1: 238 (1820). De aktuella teologiska tvistefrågorna. ÅbKristHum. 1964, s. 33. —
-FRÖ. frö (se frö, sbst.1 3) l. orsak till tvist (jfr träto-frö); äv. närmande sig l. övergående i bet.: tvistefråga. DA 1824, nr 301, s. 1. Denna skatt var ett gammalt tvistefrö mellan domprosten och häradsborna. KyrkohÅ 1937, s. 201. Bertha (i Strindbergs ”Fadren”), dottern som är tvistefröet. BonnierLM 1954, s. 75. —
-MARK. (†) om mark vars gränser l. äganderättsförhållande o. d. är föremål för tvist; jfr -park, -plats. Sluteligen söker Commissionen icke at med något skäl styrka, det tvistemarken vore Kronan tilhörig. Schönberg Bref 3: 250 (1778). 3SAH 44: 82 (1809). —
-MÅL. (tvist- 1729–1899. tviste- 1717 osv.) jur. mål (se mål, sbst.2 1) i vilket tvist mellan enskilda (l. mellan enskild o. det allmänna) prövas, civilmål (motsatt: brottmål); äv. allmännare, om tvistefråga. Abrahamsson 633 (1726). Frågan om bättre rätt till skogen skulle, såsom varande af tvistemåls beskaffenhet, först pröfvas. NJA 1874, s. 290. En domare utses, som vakar över att spelreglerna följas, och som avgör alla tvistemål. Almkvist Bandy 1919, s. 26. —
-PARK. (tvist- 1736. tviste- 1736 osv. tvisto- 1736) (numera bl. om ä. förh.) jfr park, sbst.2 1 a α, o. -mark. VDAkt. 1736, s. 369. Mark, varom tvist rådde, fick särskilt delas efter tvistens slut. Dylik mark plägade å kartan redovisas såsom ”tvistepark”. Minnesskr1734Lag 2: 342 (1934). —
-PLATS. (†) jfr -mark, -park. VDAkt. 1674, nr 162. Item resolverades att bref afgår till h. Güllenborg .. då ho(n)o(m) Acad:ns rätt till twisteplatzen kan föreställes i bästa måttan. UUKonsP 18: 127 (1686). SvLantmät. 1: 606 (1928; om förh. 1762). —
-PUNKT. (numera bl. tillf.) tvistefråga; jfr punkt 9 (d). SC 1: 439 (1820). En annan stor principfråga, nemligen att delvis afskaffa pansaret, utgör en tvistepunkt, som står på dagordningen inom krigsmarinerna. KrigVAH 1887, s. 174. SvJuristT 1937, s. 25. —
-SPÖRSMÅL~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) tvistefråga; jfr spörsmål 3. Teologiska tvistespörsmål. 3SAH LXV. 2: 117 (1955). —
-ÄMNE. (tvist- 1762–1889. tviste- 1783 osv.) tvistefråga. Dalin Hist. III. 2: 512 (1762). Den slesvig-holsteinska frågan tillhör överhuvudtaget de krångligaste juridiska och historiska tvisteämnen, som tänkas kan. SvFolket 9: 14 (1939). —
-ÄPPLE. (tvist- 1829–1853. tviste- 1769 osv.) [med avs. på ordets ursprung se erisäpple] (numera bl. tillf.) tvistefråga, stridsäpple; jfr träto-äpple. FinanceSystemen, som nu är Twisteäplet. Tilas Ant. 2: 68 (1769). Sydsv. 25 ⁄ 3 2007, s. B5.
C (†): TVISTO-PARK, se B.
Avledn. (†): TVISTAKTIG, adj. till 1, om ngt sakligt: som är föremål för tvist; omtvistad, omstridd; tvistig. Forsius Phys. 8 (1611). Det owisse twistachtige Kongewahlet. RF 1634, Föret. Alt fördy blifwer Michael Farrelius dömder att ehrläggia och betala offta bemälte bonde den twistachtige summa om trettijo och otta d(ale)r kop(a)rm(yn)t. ConsAcAboP 5: 45 (1680). HärnösDP 1695, s. 362.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content