SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2000  
SYNAS sy3nas2, v. dep., syns sy4ns l. synes sy3nes2, syntes sy3ntes2, synts sy4nts, vard. (i Finl.) äv. synats. (pr. sg. -as Skogekär Bergbo Wen. 171 (c. 1650, 1680; uppl. 1993), Dens. Wijs. 26: 6 (1652, 1682); -es G1R 1: 37 (1522) osv.; -s HB 2: 343 (1598: på synds) osv. — ipf. -des Columbus MålRoo 66 (c. 1678), NVedboDomb. Vårt. 1786, § 159; -tes (-tis) G1R 1: 27 (1521) osv.; -ts (-tz) Stiernhielm Jub. 120 (1644, 1668; i vers), Lucidor (SVS) 110 (1673; i vers). — sup. -as Bellman (BellmS) 6: 126 (1790: synas till), Bergroth FinlSv. 75 (1916; klandrat); -ats SvMag. 1766, s. 229, Ahlbäck SvFinl. 46 (1956); -s RA II. 2: 103 (1617), Tidfördrijf B 2 b (c. 1695). -ts (-tz) Filipp. 2: 25 (NT 1526) osv.). vbalsbst. -ANDES (, Posten 1769, s. 447 (i bet. 1 a), Benedictsson (1884) hos Lundegård Benedictsson 183 (i bet. 1 a)).
Ordformer
(sijn- 15521682. syn- (-ÿ-, -yy-) 1521 (: syntis, ipf.) osv. synd- 1598 (: på synds, pr. sg.). synn- 15241735, 1956 (Finl.). sön- 1615)
Etymologi
[fsv. synas; jfr d. synes, ä. d. äv. siunes, fvn. sýnast, nor. nn. synast; om ipf.-formen synts (med vokalförlust) se AKock i ANF 25: 56 ff. (1909); till SYN, adj. — Jfr SYNBAR, SYNLIG]
1) vara l. bli synlig l. bli sedd l. (kunna) ses l. skönjas l. vara att se; framträda l. uppenbara sig l. visa sig (för ngn, förr äv. med indir. obj.); märkas; ofta opers. En bläckfläck syntes på skjortan. Kyrkan syntes tydligt från höjden. Det syns på henne att hon varit sjuk. Det syns att de är släkt. Som synes (äv. bildl., se g slutet), som man kan se. Alrigh syntis omillare oc oretuisare konung. G1R 1: 30 (1521). Herrans ängel syntes honom vthi en brinnande logha vthu buskanom. 2Mos. 3: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: uppenbarade sig; Bib. 1999: visade sig). Monga turcker synasz här i staden. Bolinus Dagb. 20 (1667). Där förr sågs glas och skänkar, / Och bröder stå i ring, / Syns ingen ting. Bellman (BellmS) 1: 27 (c. 1769, 1790). Det syns på hästen, hvilken hage han går i. Granlund Ordspr. (c. 1880). Små barn ska synas men inte höras! Lindgren PippiLångstrSöderh. 28 (1948). Som synes korsar vägen floden vid X. SvHandordb. (1966). Det vallonska syns inte särskilt tydligt hos oss, men vi är mycket stolta över det. Gustafsson FamF 14 (1975). — särsk.
a) (†) i uttr. till synandes, till att se(s). Om en wacklande (växel)Cours .. wore Edre högra händer eller ock någon annan ädlare lem; så bekänner jag rent ut, det jag längesedan önskadt den warit så stympad och afhuggen, at ej minsta bit wore til synandes. Posten 1769, s. 447. Kunde din död inte vålla mig mer sorg, än att mina bref skulle komma till synandes så vore det måttligt. Benedictsson (1884) hos Lundegård Benedictsson 183.
b) (†) i p. pr.: som kan ses, som är synlig. Serafiner Orden, sÿnandes på 2:ne sidur. HovförtärSthm 1760, s. 4038.
c) (numera mindre br.) se ut (som); stundom närmande sig bet.: utgöra l. vara l. föreställa; förr äv. i förb. med komparativ sats inledd av som: se ut som (om). Mången giör diupt reverentz, och meenar dher intet medh: Är lijkwäl stålt i hiertat. Och är altså intet all dher han synes. Grubb 23 (1665). Den siffra i Minuenden, hvaröfver . står, betyder 1 mindre, än den synes. Almqvist Räkn. 6 (1832). Han är icke så elak som han synes. ÖoL (1852). Hvad man synes, är man sällan. Wennerberg 1: 215 (1881). Du blickar drömmande still, / Fast skuggade ögon synas, / Som kunde de blixtra till. Bååth Allf. 130 (1884). Han tog det för vad det syntes. Cannelin (1939). — särsk. i p. pr. (i formen -synande): som ser ut som, som liknar; anträffat bl. i ssgn PARADOX-SYNANDE.
d) i förb. med predikativ.
α) med predikativ bestående av substantiv föregånget av den komparativa konjunktionen som: se ut som ngn l. ngt, se ut att vara ngn l. ngt; förr äv. utan som. Småwuxet Folck synes länge Barn. Grubb 462 (1665). Du styres af små blänkande Stjernor, hvilka för din bilning synas Solar genom mörkret och afståndet. Thorild (SVS) 3: 413 (c. 1785). O, hvilken tjusande gestalt! Ett barn / Af tio år han syns. Atterbom 1: 58 (1824). För brudgummen syntes hon på bröllopsdagen som en drottning, en rikedomsgudinna. Lagerlöf Mårb. 163 (1922).
β) med predikativ bestående av adjektiv: se sådan l. sådan ut, verka (vara) sådan l. sådan; äv. bildl. Dät synes hvitt. Schultze Ordb. 4038 (c. 1755). När jag nyss för spegeln stod / Jag syntes ej så ful. Franzén Skald. 1: 172 (1794, 1824). Att .. (fixstjärnorna) äro omätligt aflägsna, slutes deraf, att de med de största teleskoper icke det minsta förstoras, då planeterna med dem synas mycket större. Hartman Naturk. 22 (1836). Hvarför syns du så sorgsen Niela? Backman LjusnJakko 66 (1893). Hvem söker kärna i ett fagert skal? / Att synas fin är ändå hufvudsaken. Molin LättsTungs. 77 (1913).
e) övergående i bet.: te sig, uppträda, föra sig. Äfven i sitt höga, sitt majestätiska, sitt in i sena ålderdomen nästan oförändrade utvärtes var .. (K. XIV J.), liksom i hela sättet att synas, att uppträda .. en boren konung. Atterbom Minnest. 1: 328 (1844).
f) (vard., skämts.) reciprokt: ses, träffas, mötas. Vi syns på Stadion i kväll. DN 6 ⁄ 7 1982, s. 21. SvOrdb. (1986).
g) i allmännare l. bildl. anv.; särsk. dels: visa sig l. framträda öppet, vara i rampljuset l. blickpunkten o. d., dels opers.: framgå l. inses l. följa (se FÖLJA 19) l. visa sig, vanl. i förb. med att-sats l. bestämning inledd av prep. av l. på. (Visheten) haffuer .. syyntz på jordenne, och medh menniskiomen boodt. Bar. 3: 38 (Bib. 1541; Apokr. 1921: blev .. skådad). At thesze distinctioner (dvs. 1:a, 2:a o. 3:e personen) äro aldeles nödwendiga, synes af ett språks kynne och art, som (osv.). Kullin EngGr. 25 (1744). (M. G. De la Gardies) rådande begär var att synas. Franzén Minnest. 2: 77 (1823). Munkarne på Karmel ansågo sin orden härstamma både från Propheterna och Esseerna, hvilket synes af en skrift, som utkom i Antwerpen år 1680. Agardh ThSkr. 1: 18 (1842, 1855). Det syns att han misstagit sig. Klint (1906). (Chronschough) behärskar ej tillräckligt .. (normalprosan). Det synes bland annat .. därpå, att han oförvarandes låter talspråksuttryck komma in här och var, där de uppträda rätt omotiverade. Cederschiöld Språk 2: 18 (1909). Av nycker och kapriser syntes aldrig ett spår. Spong Sjövinkel 100 (1949). Fan, gosse, du måste synas igen, förstår du väl. Du får inte hålla dig undan på det här viset. Folk glömmer dig annars. Gustaf-Janson ÖvOnd. 7 (1957). — särsk. i uttr. som synes (jfr huvudmom.), i sht förr äv. som det synes, som framgår osv., som man kan (in)se, som man kan sluta sig till, uppenbarligen. Såsom thet vthi Demosthene synes, ther han så sägher: .. Thet är ingen Menniskia, som icke stundom synder eller förtörnar Gudh. Berchelt PestOrs. B 3 b (1589). Som synes, det är inte så lätt att resa! Mattsson LycklÖ 7 (1907). Som det syns, står logearbetet ganska stilla i vår bygd. VästerbK 1927, nr 148, s. 7. Han är som synes inte lätt att övertala. SvHandordb. (1966).
2) ge ett allmänt (vagt) intryck av (att vara ngt), te sig för (ngn på ett visst sätt), förefalla (se FÖREFALLA, v.1 3), tyckas, verka; särsk. dels i förb. med (utsatt (o. utan inf.-märke) l. underförstådd inf. (vara) o.) predikativ (numera vanl. bestående av adjektiv l. particip), dels i förbindelse med indir. obj., särsk. i uttr. ngn l. ngt synes ngn så l. , ngn anser l. finner ngn l. ngt så l. så, dels i förbindelse med l. komparativt uttryck l. styrande komparativ sats inledd av som (om), förr äv. att (se c); ofta opers. Hon syntes (vara) glad över besöket. Vägen, tiden syntes honom längre än vanligt. Det syntes mig som om han misstagit sig. Som (det) synes, som (mig) synes, som det förefaller, som (det) tycks, enligt min mening. Det kan synas så. G1R 1: 263 (1524). Nu wil thet synas, som Auctor vnderstundom vpsåteligen förändrar några personers namn, at thesto bättre sticka sig bak om them, och befria sig ifrån alla olika föredomar. Humbla Landcr. Föret. 5 (1740). (Kungens) tystnad skulle tolkas såsom ett godkännande af den norska åsikten. Så syntes man ock i Norge uppfatta förhållandet. De Geer Minn. 1: 202 (1892). Inga strapatser syntes invaliderna svåra, så länge de hade hoppet att få komma hem. Brändström Krigsf. 106 (1921). Denna berättelse (kan), synes det mig, väl liknas vid den ett tusen och andra nattens saga, så sant nu ett stort varuhus med alla världens skatter väl kan jämföras med de glänsande basarerna i Harun al-Rashids Bagdad. Siwertz Varuh. 6 (1926). Det militära inslaget gjorde, att herrarna voro i majoritet, vilket inte syntes bekomma damerna illa. Hedberg VackrTänd. 86 (1943). Det vill .. synas, som om talesättet (Karl XII:s stövlar) dragit sin kraft ur tre källor utan inbördes förbindelse. Björck K12Stövl. 9 (1954). Anaximandros synes ha tänkt sig en oräknelig mångfald av olika världssystem. Aspelin TankVäg. 1: 40 (1958). — jfr PÅ-SYNAS. — särsk.
a) i förbindelse med indir. obj.; särsk. dels i sådana uttr. som ngt synes ngn så l. , ngn anser l. finner ngt så l. så, dels i frågesats med interrogativt pron. ss. subj., särsk. i sådana uttr. som vad synes ngn (om ngt)?, vad anser ngn (om ngt)?, dels i relativsats med relativt pron. ss. subj.; förr äv. styrande ackusativ med inf. Gör vad dig synes bäst! Huilken nw aff thenne tree synes tigh haffua warit hanss neste. Luk. 10: 36 (NT 1526). Huad synes tigh Symon. Mat. 17: 25 (Därs.; NT 1981: tror du). Migh syntes tigh vara ærligh. Visb. 1: 81 (1573). (Sv.) Hvad synes er om det .. (eng.) What think you of it? Widegren (1788). Konungens Hof står under Des enskilda styrelse; kunnande Han häruti förordna som Honom godt synes. RF 1809, § 48. Styr och ställ, älskade Topelius, såsom dej bäst synes, ty själv kan jag ingenting uträtta i det tillstånd, vari jag nu befinner mej. JLRuneberg (1859) i Konstnärsbrev 1: 55. (Kanikerna i Uppsala) fråga .. de övriga svenska domkapitlen till råds vad dem syntes om konung Eriks handlanden och låtanden. KyrkohÅ 1932, s. 33.
b) i förbindelse med predikativ bestående av substantiv: tyckas vara, förefalla vara; numera bl. i förbindelse med indir. (person)obj. Thu synes Wärldens Wärd ok är lell blått en Giäst. Lucidor (SVS) 300 (1672). Ni är af denna man för underligt betagen. / Han syns en halfgud visst i fleres fantasi. Remmer Tart. 5 (1820). Endast om någon (naturforskare) har en fast tro, en bestämd öfvertygelse, synes man en ideolog. Fries BotUtfl. 2: 183 (1834, 1852). Det realistiska spelsättet, tillämpat på antikt drama, syntes honom en styggelse. Söderhjelm Läroår 70 (1928).
c) styrande att-sats: förefalla l. verka som om; äv. utan subj.; numera bl. (mera tillf.) i förbindelse med indir. obj., särsk. i uttr. synas ngn att, ngn tror l. anser att. Huar thet ey skeer syness at vj ecke mykin liith kwnnom sætie til eder. G1R 1: 193 (1524). Det synes dock icke att .. (elden) varit använd i stor skala, ty ingen ugn har hittills blifvit funnen i Hissarlik. Samtiden 1874, s. 155. Synes det dig ej, herre, att dessa barn måtte äga goda föräldrar? Lagerlöf Jerus. 2: 106 (1902).
d) med personsubj. o. efterföljande inf. (†)
α) övergående i bet.: anses. Så wart .. en trätta emellom them, huilken thera skulle synas wara ypperst. Luk. 22: 24 (NT 1526; NT 1981: skulle anses vara).
β) övergående i bet.: låtsas. Ert hjerta är trofast .. och fast ni synes visa mig er vrede, så spår jag att (osv.). Gustaf III 2: 194 (1788).
3) ge (sig) sken av l. verka; särsk. i förbindelse med predikativ: ge sken av att vara sådan l. sådan; förr äv. styrande komparativ sats inledd med som l. lika såsom. Thesz lijkes talades Cardinalen aff Lottringen och D. Brentz widh ganska wänligen, och wille Cardinalen synas, lijka såsom han icke hade så aldeles warit emot then Augszburgiske Bekännelsen. Schroderus Os. III. 2: 120 (1635). Biskoparne begärade änteligen, at dem så lång stund unnas skulle, som de kunde behöfwa, at anamma Sacramentet .. men Tyrannen lät synas, som wille han sträcka sin hämd äfwen in uti det tilkommande. Celsius G1 1: 72 (1746). Pappa är i grunden vida bättre än pappa vill synas. Carlén Köpm. 262 (1860). Han vill synas lärd. Harlock (1944).
4) [jfr motsv. anv. av d. synes] (†) styrande att-sats (äv. med utelämnat att) l. ackusativ med inf.: anse l. tro l. finna. Ther förre syntes wij rättaste ware, att Lasse Michelsson skolle sware tiill sam(m)a wiin. TbLödöse 61 (1587). The Romerske Påfwar wilja icke synas, at the hafwa farit eller kunna fara wilse. Schroderus Os. 1: 846 (1635). Hon älskar inthe då när man henn’ älska dömmer / Men när hon syns at hon, alt älskande förglömmer. Skogekär Bergbo Wen. 165 (c. 1650, 1680; uppl. 1993). Kölvattnet är hvitgrönt .. Det fräser som selters och man synes att det är fullt av kolsyra. Molin SSkr. 324 (c. 1895).
5) (†) i uttr. (det) synes ngn, (det) är ngns vilja l. ngn finner för gott l. lämpligt l. ngn önskar l. vill l. har för avsikt (jfr BEHAGA 2); äv. i uttr. så synes, så förefaller l. tycks gott l. lämpligt; äv. med personsubj.: finna för gott l. lämpligt, vilja, behaga (se d. o. 4); i sht i konditional l. temporal l. komparativ sats l. allmän relativsats; ofta i pleonastisk förbindelse med likbetydande täckas; i sht i fråga om Gud o. överhet o. d. G1R 1: 37 (1522). När Gudh alzmechtig sÿnes kalle then andre af them, som längest haffuer leffuet .. så (osv.). 2SthmTb. 6: 176 (1580). Vakar äro bredhe vidh väghen at färdefolket kan och vattna sina hästar hvar them(m) synes. Bureus Suml. 66 (c. 1600; rättat efter hskr.). Låffwar iagh honom, när han uti mitt huus kommer till at boo, det han skall haffwa macht, bruka bakporten enär honom täckes och synes. 3SthmTb. 12: 178 (1621). Then Function och Embete, hwilket iagh, så länge Gudh, höge Öfwerheeten och mine Förmän synes, bekläder. Arvidi B 1 a (1651). (Barnmorskorna) skola .. altidh styrckia Barnaföderskorna uthi theras nödh och wånda, gifwandes them före, att the sin wärk, sweda och fara, iaa och sielfva döden, om Gudi så synes, förthenskull tolsamligen lijda skole. KOF II. 2: 39 (c. 1655). Sielfwa kistan kan och sönderbalckas i 2:ne rum, om så synes. OfferdalKArk. N I 1, s. 15 (1692). Konungen eger att, när honom synes, upplösa riksdagen och påbjuda nya val. Odhner Lb. 354 (1869). Herrar gör hvad de syns. Strindberg SRidd. 21 (1908).
Särsk. förb.: SYNAS AN. (†) till 2 (a), i uttr. ngn synes för gott an (att), ngn anser det lämpligt (att). E14R 1561, 1: 194 a.
SYNAS IGENOM. (†) till 1: visa sig l. vara synlig igenom. (Eremiten Paulus) fann .. (i öknen) een Groop, på hwilken war itt Windögha, ther Daghen syntes igenom. Schroderus Os. 1: 202 (1635).
SYNAS TILL10 4. till 1: vara synlig, synas; vara l. finnas inom synhåll, vara l. finnas att se; visa sig; dyka upp; om ngt sakligt förr äv. närmande sig bet.: förekomma; äv. bildl., i sht i nekande sats. När de draga Karpusen öfwer hufwudet, då synnes ingen Näsa till. Rudbeck Atl. 3: 207 (1698). Det dröjde ungefär 10 minuter, innan sir Humphry Davy syntes till. Berzelius Res. 10 (1812). Hagberg Shaksp. 5: 367 (1848; om hopp). I de äldste Svenske codices synes ej detta verb (dvs. springa) till. Rydqvist SSL 1: 186 (1850). Allt var der tyst och stilla, och ingen menniska syntes till. Lundgren MålAnt. 1: 387 (1874). Hvad vet du om mitt lif, du, som bara syns till, när det fattas dig pengar? Michaelson Ungk. 25 (1892). De smet direkt ner i hans bil och sen har de inte synts till. Gierow HjLust 117 (1944).
SYNAS UT. (†) till 2: verka, se ut. Her å orten är en stoor sniöö och fodersnödh, at många Creatur af hunger försmechta, icke heller kommer allmogen till att bruka sina vanliga sädestijder uthan synes alt illa uth, gudh vari oss nådigh! VDAkt. 1705, nr 162.
SYNAS ÖVER, äv. UTÖVER. (†) till 1: skjuta l. luta l. sväva över (ngn l. ngt). (Lat.) Promineo .. (sv.) Hengia vthöfwer, synas vthöfwer. Linc. Nnn 6 a (1640). Ekblad 219 (1764).
Spoiler title
Spoiler content