SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYRTUT syrtɯ4t, äv. (numera mindre br.) SURTOUT surtω4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l. SURTUT surtɯ4t, förr äv. SERTUT, SORTUT, r. l. m.; best. -en; pl. -er (2RARP I. 2: 165 (1720) osv.) ((†) -es Hembygden(Hfors) 1913, s. 87 (1793)).
Ordformer
(satut 1852. sertut 1724c. 1784 (: wallmarssertut). sortout 1771c. 1817. sortoute 1794 (: Frisads Sortoute). sortut 17441924. sourtout 1734 (: sourtoutråck)1808. sourtoute 17781804. sourtut 17931807 (: Res Sourtuter, pl.). surtout 17201989 (i skildring av ä. förh.). surtu’n, sg. best. 1848. surtut 17241950 (i skildring av ä. förh.). syrtout 18581884. syrtunen, sg. best. 1835. syrtut (sür-) 1781 osv.)
Etymologi
[liksom d., nor., t. o. eng. surtout av fr. surtout, eg: över det hela, ovanpå allt, av fr. sur, över, av lat. super, över (se SUPER-), o. tout, allt, av lat. totus, hel, all (se TOTAL)]
1) om ä. (särsk. på 1700- o. 1800-talen förekommande) typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag o. skört o. en l. två knapprader, använd både för civilt bruk o. ss. uniformskappa (särsk. om sådan kappa tillhörande militär uniform); äv. (o. urspr.) om lång överrock av liknande snitt o. utformning avsedd för utebruk; äv. om liknande ytterplagg för kvinnor; äv. bildl.; jfr BIGESCH, BONJOUR, REDINGOT, SCHINELL. Hans Excellence Landtmarskalken frågade, om icke detta (dvs. fastställandet av ett mode) bör allenast förstås om kläder, som en bär dageligen ock går til Håfvet med, men intet om Surtouter ock Resekläder. 2RARP I. 2: 165 (1720). Sortuter för kongl. Hofstats betieningen brukat uppå Resan. KlädkamRSthm 1755, s. 107. (Man var förundrad att) grefvinnan .. för drotningen kan visa sig uti en liten kort, brun surtout med brunt bälte om lifvet. SvKulturb. 7—8: 15 (1779). Väderleken (är) så blid, att man ej skulle behöfva syrtut. Berzelius Res. 176 (1818). Herrarnas klädsel bestod mest i en brun frack, gul vest och grå pantalonger, men alla nya syrtuter (Redingote) vore med en knapprad och räckte endast til knät. MagKonst 1827, s. 48. Surtout af mörkblått kläde med 2:ne rader knappar, försedd med gul passepoil å kragen. KrigVAT 1839, s. 87. Fjellet ej står / Svept mer i hvit syrtut; / Skogsfrun sitt hår / Kammar i vinden ut. Kullberg Dikt. 140 (1850). Samma år (1801) anlades långa rockar (syrtuter) af alla officerare vid hela armén och hvilka skulle brukas i parad framför trupp och i tjenstgöring. Spak Unif. 38 (1890). (Fångvagnen) svängde in på bangårdsområdet, och grindarna slogs igen av två poliskonstaplar iklädda valrossmustasch, kask och syrtut. Kulturen 1949, s. 26 (om förh. i början på 1900-talet). Från och med 1850-talet blir syrtuten dock det mest karaktäristiska uniformsplagget både militärt och civilt för över ett halvt århundrade framöver. TurÅ 1988, s. 49. — jfr FRISAD-, KAMLOTTS-, KLÄDES-, MERINO-, RES-, RUGGKLÄDES-, UNIFORMS-, VINTER-SYRTUT m. fl. — särsk. (tillf., skämts.) metonymiskt, om mansperson klädd i syrtut. Förskräckelsen hos Surtouten upplöste sig likväl snart i en förnäm och lätt runkning på hufvudet. Almqvist DrJ 44 (1834).
2) [efter fr. surtout (de table)] (i vissa kretsar) bordsställ (se d. o. 2) med glasbehållare för olja, ättika, senap, salt, socker, peppar o. andra kryddor; jfr BORDS-SYRTUT. BoupptVäxjö 1794 (: Sortut). Ett långt matbord i midten af rummet, symetriskt öfverhöljdt med fat, tallrickar, flaskor, glas, surtouter, couverter, m. m. Gosselman SNAmer. 1: 33 (1833). Det var druvornament på sockerskålen också och så hade man en syrtut, med olja och ättika, som ingen rörde. Kræmer Brantings 60 (1939). SvOrdb. (1986). — jfr SILVER-SYRTUT.
Ssgr (i allm. till 1; numera bl. om ä. förh.): SYRTUT-ARM. (†) ärm på syrtut. Att .. (G. IV A.) under fångenskapen ofta återkom dertill, att han gjort ett stort misstag uti att anbefalla stickvärjors nyttjande i stället för sablar, uti hvilket motsatt fall han väl skulle tuktat Greiff bättre än att sticka igenom dess syrtutarm och endast lindrigt blessera honom. Wingård Minn. 6: 68 (1847).
-FICKA. Engström Adel 70 (1923).
-KNAPP. Rocken (enligt förordning av 1802) mörkblå med en rad af 10 st. vanliga syrtutknappar, igenknäppt från den öfversta, der halsduken slutas, till den nedersta, som betäcktes af gehängsplåten. Spak Unif. 39 (1890).
-ROCK. rock som utgörs av en syrtut, syrtut. Mansklädedrägten .. måge .. (bestå av) en lifråck med kraga och små svenska upslag jemte en dertil hörig väst, samt en sourtoutråck med runda igensydda upslag och bak uppå med haka. 2RARP 8: 259 (1734).
-SKÖRT. Quennerstedt Torneå 2: 54 (cit. fr. 1808). Gubben snodde i väg med fladdrande syrtutskört. Lieberath Pojkh. 180 (1919).
(2) -UPPSÄTTNING~020. (i vissa kretsar) bordsställ, bordssyrtut. Teckningar av Christian Precht .. (med) några surtoutuppsättningar i .. frigjord och svajig rokokoväxt. Rig 1950, s. 22.
Spoiler title
Spoiler content