publicerad: 2006
TOMTE tom3te2, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -ar; förr äv. TOMT, sbst.2, m. ⁄ ⁄ ig.
Ordformer
(tomt 1807–1887. tomt- i ssgr 1819 (: Tomt-Gumman)–1926 (: tomtsmide). tomte 1840 osv. tomte- i ssgr 1832 (: tomtenissen) osv.)
Etymologi
1) (i fråga om ä. folkliga föreställningar) om övernaturligt väsen som vakade o. bringade lycka över ngt (i sht en gård med tillhörande ägor), gårdstomte, nisse; särsk. [jfr LOFT, sbst.1 4 c] i det bildl. uttr. ha tomtar på loftet, inte vara vid sina sinnens fulla bruk, inte vara riktigt klok; äv. oeg. l. bildl., dels om pysslig l. hjälpsam o. d. person, dels om inkompetent l. löjlig o. d. person; jfr TOMTEBISSE, TOMTEBJÄSSE, TOMTEGUBBE. Tersmeden Mem. 5: 195 (c. 1790; normaliserad stavning). Tomtarne påstås vara af årsgamla barns storlek, men med ett gammalt och förståndigt ansigte, samt gå klädda uti en grå valmarsjacka, kortbyxor och små becksömskor. SKL 4: 76 (1851). Om en stalldräng är mån om hästarne .. behöfver han aldrig frukta för Tomten .. men om han är vårdslös .. må han akta sig. SKL 4: 76 (1851). Hvarje hand är flitig vid sin syssla, / – frun befallt; betjeningen är prompt .... / Mamsell Léonie, som husets tomt, / öfverallt på en gång synes pyssla. Sturzen-Becker 3: 161 (1861). Midvinternattens köld är hård, / stjernorna gnistra och glimma. / Alla sofva i enslig gård .. / Endast tomten är vaken. Rydberg Dikt. 1: 139 (1881). Liksom bjäran var tomten ett halvt andligt, halvt lekamligt väsen. FoF 1917, s. 82. Rena snurren, alltså; har du tomtar på loftet? Olsson Mittåt 64 (1963). Vad är det för tomtar som styr det här landet .. mitt förakt för politiker är totalt. Expressen 1 ⁄ 6 2005, s. 56. — jfr GÅRDS-, HUS-, RES-, RI-, SKEPPS-TOMTE.
2) jultomte; vanl. i sg. best. Lillebror tror fortfarande på tomten. När far hade gått ut för att köpa en kvällstidning på julafton, knackade tomten på dörren. Det är något av mysande julklappsutdelning över .. (valprogram) och hr Wigforss är som tomten, ju äldre man blir desto mindre tror man på honom. Alving Tack 46 (1946). Tomten bor under större delen av året i Korvatunturi, men ibland smiter han iväg till sitt hemliga sommarhus för lite semester. GbgP 6 ⁄ 12 2002, s. 52.
3) [boklusens tickande ljud kan ha förknippats med tomten (i bet. 1)] († utom i ssgn TOMTE-KRÄK) om (individ av) det av Carl von Linné införda insektssläktet Termes, som förutom termiter äv. innefattade bl. a. den till ordningen stövsländor hörande boklusen (Atropos pulsatorius Lin.). Retzius Djurr. 99 (1772). Dalin (1854).
Ssgr: A (†): TOMT-DRÄKT, -FLÄTA, -GUMMA, se B.
B: (2) TOMTE-BLOSS. (i sht ss. julgransprydnad använd) mindre fyrverkeripjäs som vid antändning sprider sprakande gnistor. Jag plockar fram ett paket tomtebloss och tänder dem, de spraka så muntert i granen. Bolander ManNas. 170 (1925). Kärleken är som ett tomtebloss, / som ett tomtebloss lättantändlig. / Den brinner röd när den drabbar oss. / Min själ, jag är som ett tomtebloss / och ingen glöd är oändlig. Vreeswijk Sång. 70 (1968). —
(2) -BRUS. (förr) om ett slags smaksatt pulver som blandades ut i vatten till en bubblande läskedryck; äv. om dryck beredd av sådant pulver. ÖgCorr. 3 ⁄ 1 1966, s. 14. Runt 80 kronor litern kostar hallonölet .. som mest påminner om tomtebrus. Expressen 25 ⁄ 11 1993, s. 33. —
(1, 2) -DRÄKT. (tomt- 1899. tomte- 1925 osv.) (röd) dräkt som bärs l. är avsedd att bäras av (person utklädd till) tomte. SD(L) 1899, nr 288, s. 2. IllSvOrdb. (1955). —
(1) -FLÄTA. (tomt- 1859–1926. tomte- 1996 osv.) på häst, om man l. svans som hoptovats (enl. folktron gm tomtens förvållande); jfr mar-fläta. Sjöstedt Husdj. 1: 27 (1859). Tomteflätorna var svåra att lösa upp, för de var inte utförda på vanligt manér utan var på något egendomligt sätt hoptovade. Schön VårSvTomte 61 (1996). —
(1, 2) -GRÖT. (förr) om gröt som (i juletid) ställdes ut till tomten; äv. (o. i sht) allmännare, om risgrynsgröt (som ofta äts ss. julmat). Från Bohuslän berättas hur en piga tillsades att gå ut med tomtegröten, men tyckte att det var ett rysligt slöseri och i stället själv åt upp gröten. DN 24 ⁄ 12 1993, s. C5. Hufvudstadsbl. 11 ⁄ 12 2001, s. 16. —
(1, 2) -GUMMA. (tomt- 1819–1922. tomte- 1867 osv.) (äldre) kvinnlig tomte. Bäckström Folkb. 2: Öfvers. 100 (cit. fr. 1819). Barn .. som tvingat sina snälla föräldrar att inhandla granna papperstrumpeter av tomtar och tomtegummor. SvD(B) 1956, nr 330, s. 10. —
(3) -KRÄK. om insekten Atropos pulsatorius, boklus. Tomtekräken finner .. sin spis i litteraturen där de livnär sig på gammalt mögel och damm. GbgP 27 ⁄ 10 1996, s. 65. —
(1, 2) -LUVA. jfr luva, sbst.2 1, o. -mössa. Skinnmössan, toppig som en tomtelufva. Hülphers Ångermanl. 188 (1900). Tomteluva .. (dvs.) röd toppluva som hör till tomtedräkten. IllSvOrdb. (1955). —
(2) -MASK. mask som bärs l. är avsedd att bäras av person utklädd till tomte; äv. bildl. Tomtemasker .. alla med långt hvitt helskägg. BrBlad 17 ⁄ 12 1911, s. 8. DN 12 ⁄ 4 1991, s. B1. —
(1, 2) -NISSE. tomte; numera i sht om ung l. småväxt tomte, ofta framställd ss. medhjälpare till jultomten; jfr nisse 1 o. -kytting. Sparre Frisegl. 2: 236 (1832). Varje år skriver cirka 60 000 barn brev till tomten .. Just nu jobbar en tomte och fyra tomtenissar på heltid för att hinna svara. Expressen 15 ⁄ 12 1997, s. 21. —
(2) -PERUK. peruk som bärs l. är avsedd att bäras av person utklädd till tomte. BrBlad 17 ⁄ 12 1911, s. 8. Lyxtomten ikläder sig naturligtvis äggfärgad tomteperuk och tomteskägg med små runda glasögon. Expressen 8 ⁄ 12 1991, Söndagsbil. s. 5. —
(1, 2) -SKÄGG. om långt skägg (som tomte föreställs bära); äv. (o. numera i sht) om lösskägg som bärs l. är avsett att bäras av person utklädd till jultomte. Ett isgrått tomteskägg, som räcker ända ned på magen. Heidenstam Dag. 142 (1900, 1909). Jag störs inte det minsta av att jag känner igen en lite halvfull pappa bakom tomteskägget. GbgP 30 ⁄ 9 2002, s. 32. —
(1) -STEG. om kort steg; vanl. i pl.; äv. oeg. l. bildl. Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 1: 224 (1949). Det går bedrövligt sakta, jag skriver med tomtesteg. SvD 7 ⁄ 11 1993, Söndagsbil. s. 25. —
(2) -VERKSTAD~20, äv. ~02. om jultomtens verkstad (där man föreställer sig att julklappar tillverkas). DN 6 ⁄ 2 1987, s. 24.
Avledn.: TOMTA, v.2 (vard.) till 2: uppträda som jultomte. Olle tog också på sig tomteansikte. Och så sprang vi allihop ut och tomtade i mörkret. Vi 1947, nr 51–52, s. 31. Det tomtades till förbannelse. Var firma skulle ha sin tomte. DN(A) 19 ⁄ 12 1965, s. 10. —
TOMTIG, adj. till 1, 2, om person: som uppträder ss. l. erinrar om en tomte; om beteende l. yttrande o. d.: som kännetecknar en tomte; äv.: fånig l. kufisk o. d. Vi har varit med om att vaka in ett nytt år på tåg förr och det var riktigt gemytligt med en tomtig konduktör som gick omkring och sa gott nytt år. GbgMP 31 ⁄ 12 1947, s. 6. Adjunkten Örstedts tomtiga, allförlåtande yrkesutövning. RöstRadio 1949, nr 32, s. 10. SvD 27 ⁄ 5 1972, s. 10 (om replik). Christoffer Barnekow med sin lite tomtiga stil var .. den perfekte intervjuaren i sammanhanget. Expressen 22 ⁄ 9 1997, s. 54.
Spoiler title
Spoiler content