SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TUPÉ l. TOUPÉ tɯpe4 l. tω~, r. l. m.; best. -n (MarkallN 2: 40 (1821) osv.) ((†) -en DA 1771, nr 3, s. 3, Cannelin 920 (1921)); pl. -er.
Ordformer
(toupé (-pp-, -e, -ée) 1731 osv. toupét (-e-) 17371904. tupé (-pp-, -e, -ée) 1754 osv.)
Etymologi
[liksom d. toupet (äv. toupé, tupé), eng. toupee, ä. t. toupee (t. toupet) av fr. toupet, tofs, diminutiv av ffr. top, toup, hårtofs, topp, sannol. lån från ett germ. språk, motsv. mht. zopf, hårlock, fläta (se TOPP, sbst.1). — Jfr TUPERA]
1) (förr) om på visst sätt friserad, högt uppkammad (o. lockad) pannlugg, särsk. (under 1700-talet) tillhörande viss typ av peruk (jfr 2); äv. allmännare, om upprättstående hårtofs. SedolärMercur. 2: nr 12, s. 4 (1731). Fruntimrets klädnad (i Spanien) war egit hår, antingen flätadt .. eller kort hår med toupée och krokkammar uti. Osbeck Resa 19 (1751, 1757). Chineserne (fick) behålla mitt på hufwudet en Touppe eller teest öfrig, som flätades och ansades, då den öfriga delen af hufwudet war glatt rakat. Kiellberg KonstnHandtv. Peruquem. 3 (1753). Är Sektern hemma? frågade, med en något sträf organ (dvs. röst), en lång karl med knutit hår och tupé. Cederborgh OT 1: 46 (1810). Herr Walter pudrad, lockad och friserad! / på toppen af tupén en chapeau-bas. Sturzen-Becker 6: 79 (1868). Lille Calle X. .. som, när han satt, knappt räckte mer än med hakan upp öfver bordet men ändå lade för sig så, att vi, som sutto midt emot, inte sågo mer än tupén af honom. Ödman VårD 1: 20 (1887). På 1760-talet börjar frisyren .. förändra sig. Håret kammas upp från pannan i en hög tupé. Kulturen 1937, s. 20.
2) mindre peruk, i sht använd till att (vid håravfall) täcka l. dölja kal fläck (på hjässa); jfr TUR, sbst.3 TySvOrdb. 1012 (1932). En toupé tillverkas med omsorg och alltid för hand. Ett par strån i taget knyts konstfärdigt till en tygbotten. Håret .. är alltid .. europeiskt hår. Expressen 23 ⁄ 10 1966, s. 22. Söker en person för fläckvis håravfall och mår bra i övrigt är diagnosen lätt att ställa .. en bra peruk eller toupé är oftast den bästa hjälpen. ICAKurir. 1996, nr 38, s. 51.
Ssgr (till 1): TUPÉ-KAM. (förr) kam för tupé. ÅgerupArk. Bouppt. 1755. (Prästen) hade en spegel med tupékam på sjelfva altaret uppställd, framför hvilken han i hela församlingens närvaro justerade sitt hår. Ahnfelt StudM 1: 234 (1857).
-TÅNG. (†) locktång för frisering av tupé. ÅgerupArk. Bouppt. 1755. JournLTh. 1811, s. 1018.
Spoiler title