publicerad: 2007
TRAKTERA trakte4ra, v. -ade (OPetri Kr. 166 (c. 1540) osv.) ((†) i pf. trakterte Lönnrot SvSkr. 2: 299 (1841)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(trachter- (-th-) 1528–1747. tragter- 1633. trakter- (-c-, -ck-, -th-) 1527 osv.)
Etymologi
[fsv. traktera, behandla, överväga; motsv. d. traktere, fvn. traktera; delvis av mlt. trakteren (motsv. t. traktieren), undfägna; av lat. tractare, behandla, hantera, överväga, frekventativbildning till trahere, draga, släpa (se DRAGA, v.). — Jfr DISTRAHERA, MALTRÄTERA, RETRAHERA, TRAKTA, TRAKTABEL, TRAKTAMENTE, TRAKTAT, TRAKTATION, TRAKTÖR m. fl.]
1) (numera mindre br.) behandla l. bemöta (ngn l. ngt så l. så); särsk.: behandla (ngn l. ngt) illa l. gå (hårt o. d.) åt (ngn l. ngt); äv. med bestämning inledd av med. (Äkta mannen är) icke .. giffuin then macht, at han skal illa trachtera henne (dvs. hustrun) epter sitt eghit sinne. OPetri Hb. B 3 a (1529). (Invånarnas synder) war saken, hwar före Gudh thet heligha rwmet så skamligha trachtera lät. 2Mack. 5: 18 (Bib. 1541). Haffuer tu en tienare, så tractera honom såsom han wore tin brodher. LPetri Sir. 33: 31 (1561). Man måtte tractera sine collegas medh humaniteet. Annerstedt UUH Bih. 1: 404 (i handl. fr. 1653). Grefvinnan .. trakterades, såsom om hon vore skyldig till någon ogerning. Fersen HistSkr. 1: 52 (c. 1790). Om prosten ej kommit till hjelp hade .. (hunden) säkert blifvit illa trakterad, ehuru han redan fått sina minnesbetor. CFDahlgren 5: 33 (1852). I de södre .. länderna var folket hållet som trälar .. Där fick herrarna traktera gemene man som de ville. Moberg Rid 29 (1941). — jfr ROTTING-TRAKTERING.
2) behandla l. hantera (ngt så l. så); äv.: syssla l. hålla på med (ngt) (se särsk. a, b); äv. med bestämning inledd av med. RA I. 2: 61 (1562). Hwadh wichtigt är, bör tracteras medh nöchtert mood. Grubb 604 (1665). Cartesius (är) en förträfflig matematikus .. sic structuram hominis tracterar han som ett urverk. Annerstedt UUH II. 2: 228 (cit. fr. 1685). Så voro vähl vi kunde tractera denne saken med sådan tysthet, at den ey må ecclatera. 2RARP 3: 133 (1723). Denna integral, tracterad på samma sätt, gifver andra integralen af den förestälda æquation. VetAH 1755, s. 229. Er kärlek är .. på det allvarsammaste trakterad. Gustaf III 3: 76 (1783). De unga skådespelarna .. trakterar sitt lulemål och sina expressiva kroppar så absolut klockrent. DN 29 ⁄ 8 1997, s. B5. — särsk.
a) (†) med avs. på studier: bedriva l. (ut)öva (jfr 4). Studier och saker, som i Gymnasierne måste tracteras och föreläsas. Thyselius Bidr. 78 (1640). Att han alt ifrån sin barndom .. hafwer tracterat studia theologica så wäl wthi främmande som wåre Academier. BraheBrevväxl. II. 1: 120 (1658). (Han) förmantes af Rectore, alldenstund han förspöries hålla sigh här i staden under studente nampn, dher han lijkwäl inge studier tracterar, att (osv.). UUKonsP 7: 44 (1664). Att inspectores måste .. sig förfråga, huru hvar och en sig .. uthi (leverne o. seder) förhåller, och hvad studier han tracterar. Frey 1844, s. 302.
b) (†) göra (ngt) till föremål för ett visst förfarande i syfte att påverka l. förändra det, bearbeta. (I Freiberg) upphölt iagh migh .. inn till dess iag kunnde .. migh bekandt giöra huru dhee metallerna tracteradhe. ReflStormakt. 69 (1666). (Vändmalm kan) då han är wähl på wändrosten 2 à 4 gånger tracterad, gifwa ren koppar i råkoppar ugnen. Linné Dal. 398 (1734). Stenarter trakterade med alkali fixum. Scheele Bref 71 (1773). (Rabarberroten) infunderas i varmt vatten .. Et skålp. Ost-Indisk Rhabarber har gifvit mig, på detta sätt tracteradt, 4 1/2 lod .. torkad jord. VetAH 1784, s. 181. Jag tracterade .. med kali en ganska liten portion tantalit. Berzelius Brev 9: 20 (1807).
3) under begagnande av l. berörande med händerna syssla med (ngt) l. behandla (ngn l. ngt).
a) (†) i fråga om person: omhänderta l. sköta l. vårda; behandla. Hakon Ring bleeff så gammal .. at han moste trachteras som itt barn. OPetri Kr. 28 (c. 1540). (Kristus) lät sigh syna, handa, och tractera, aldeles såsom Thomas begärat hade. LPetri 3Post. 12 a (1555). Skole thesse förordnade Männ (för pestsjuka) the Dödhas Kroppar .. ährlighen i hand haffua, och trachtera. Carolstadius Pest. D 3 b (1620). At den patienten han tracterat och skurit för Bråck, myckit illa blifwit .. skiötter af des egne anhörige. CollMedP 1692, s. 36. Såret förbandts och tracterades på samma sätt, som vid Fistula Ani sker. VetAH 1752, s. 223. (Han har) tracterats med blodiglar, purgeringar, åderlåtning och Gud vet allt hvad. 3SAH 37: 134 (1842).
b) med avs. på musikinstrument: spela. Lundin o. Strindberg GSthm 314 (i handl. fr. c. 1700). Hos .. Zchotzeher lärde jag noterna och at någet litet tractera Clavéer. VDAkt. 1798, nr 82. Det var ett nöje att höra snälla händer traktera vår sköna flygel. Topelius Dagb. 3: 61 (1837). ”Hvad instrument trakterar han?” ”Klarinett, flöjt, alla slags blåsinstrumenter, herre.” Blanche Bild. 3: 135 (1864). Liran eller nyckelharpan .. trakterades med stråke. Strindberg SvFolk. 1: 265 (1881). Lidner lärde sina militärmusiker att traktera även sträng- och träinstrument. Henning HbgMinn. 1: 402 (1950).
c) med avs. på redskap l. vapen o. d.: handskas med l. hantera l. använda. Traktera en golfklubba, en yxa. Kocken trakterar kastruller och knivar som ingen annan. Att den käre guden, som skapat rottingen, äfven .. ställt så till, att handen som trakterar den slutligen blir trött. Lundegård LaMouche 154 (1891). En fåraherde modell mindre trakterar herdestaven, vars ögla kan användas till att fånga in får. DN 21 ⁄ 5 1987, Runt stan (Järfälla, Upplands-Bro) s. 14. Spänningen stegras maximalt när hon trakterar två rockringar; på spänd lina! DN 7 ⁄ 1 1996, s. D15.
4) (†) muntligen l. skriftligen behandla l. avhandla (ngt); äv.: göra (ngt) till föremål för vetenskaplig o. d. undersökning, studera (jfr 2 a). Hafwa wi föregifwit, hwad böker .. predikanter utan samweternes farligheter synnerligen må öfwerliudt tractera. KyrkohÅ 1931, s. 255 (1540). Alldenstundh vthi Påfwedömet den fåfengia inbilning införd är, att allt .. måste .. opå fremmande tungomåål tracteras. ÅbSvUndH 33: 71 (1626). Att samma ställe (dvs. Antikvitetsarkivet) må blifwa försedt med en sådan man, som egentl. tracterat antiquiteterne. Schück VittA 4: 7 (i handl. fr. 1717). (Jag) fick af honom den första smak och anledning, att tractera hushållsläran systematice. Nyrén Charakt. 21 (c. 1765). (Ett flertal) författare hafva före mr Ed. Fournier trakterat detta ämne: ”det gamla nya”. Sturzen-Becker 2: 37 (1861). (Latinska) böcker läsa och traktera .. (lärjungarna) äfven vid mera framskriden ålder med den största motvilja. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 245 (1899). — särsk. med avs. på Guds ord l. sakrament. At Luther haffuer tracterat sacramenten epter som scrifften talar om them. OPetri 1: 166 (1527). At een iomfru är frijiare til at trachtera gudz ordh och thet gudhi tillydher än en annor som bekymbrat är medh sin bonda och barn. OPetri 1: 493 (1528). The helige Martyrer .. moste hemliga om nättrena komma tilhopa och trachtera gudz Ordh och sacramente. OPetri 3: 581 (c. 1540). Med andacht til sin opbyggelse tractera Guds Ord. KyrkohÅ 1903, MoA. s. 42 (1723).
5) (†) göra (ngt) till föremål för underhandling l. övervägande, dryfta; äv.: förhandla (se d. o. I 2 b) l. underhandla (om ngt, särsk. fred); äv. utan obj.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om enskild omgång av underhandling (äv. med inbegrepp av sammankomst; jfr TRAKTAT 2). OPetri 1: 553 (1528). Kom åter för rättenn Lasse Sigfridzonn .. och trachterede sinn saak widere emot Pelle Person. 3SthmTb. 5: 65 (1603). Att en gillestufu vprättades, hwarest stadssens vthskott kunde samlas och tractero (sannol. fel för tractera) stadssens saaker. PrivFrihetsbrJönk. 76 (1620). (Hösten 1678) var gref Bengt Oxenstjerna ifrån Sverige i Nimwegen och tracterade om fred. Kurck Lefn. 191 (1705). Alla de sammankomster eller Tracteringar (bör) för olofliga och straffbara anses, hwilka anställas til at öfwertala andra at ingå i wisza Planer. PH 5: 3095 (1751). 2VittAH 26: 163 (1864, 1869).
6) undfägna l. servera (ngn ngt), bjuda (ngn) på (ngt); särsk. i fråga om mer l. mindre påkostad l. festlig måltid (äv. med särskild tonvikt på dryck); äv. dels med bestämning inledd av med, dels utan obj., dels refl. (se a); förr äv.: hålla gästabud, utöva värdskap. Traktera gästerna med vin. Hon trakterar dem med god husmanskost. G1R 4: 60 (1527). Herr Iacobs Krigzfolck .. lätt .. (tsaren) på thet kosteligaste och härligaste trachtera medh Maat, ööl och Wijn. Widekindi KrijgH 162 (1671). Höltz Middagz Måltidh uti Hille Prästegårdh Hwarest .. Gouverneuren .. Tracterade. HovförtärSthm 1694 A, s. 1956. Pasteja af tuppkamar åht jag hos Cliffort, då han tracterade de högmögne herrar. Linné Diet. 1: 137 (c. 1750). Grefve Dohna och baron Düring höllo öppen taffel på källare och trakterade för danska penningar. Fersen HistSkr. 1: 131 (c. 1790). 500 personer blefvo vid 13 särskilda tafflar rikeligen trakterade. Ahnfelt HofvLif 3: 219 (i handl. fr. 1801). Han var kanske något trakterad. Topelius Vint. I. 1: 219 (1859, 1880). God mat har trakterats oss på alla platser under resan. VästerbK 1927, nr 160, s. 4. — särsk.
a) (†) refl., (låta) servera sig, äta l. dricka. Rudbeckius Starcke B 5 a (1624). Emedan Engeländarne aff Naturen högmodige äro, och giärna tractera sig kosteligen, tå (osv.). Brask Pufendorf Hist. 287 (1680). Dhe tracterade sig med frucht, wijn och .. sööta drickar. KKD 5: 75 (1710). Söndagen den 10 trakterade de sig på krogarna. 3SAH LII. 2: 615 (1793). (Ur) våra lomflaskor .. (hade) han förut trakterat sig. HLilljebjörn Minn. 45 (1874).
b) ss. vbalsbst. -ing; särsk. i konkretare anv., särsk. dels om rätt o. d., dels om (fest)måltid; förr äv.: tillställning l. gästabud; jfr TRAKTAMENTE 2, TRAKTAT 4, TRAKTATION 4. Trakteringen sker i slottskällaren. Tack för god och riklig traktering. Böndernes trakteringh på Gÿlstuwun. HovförtärSthm 1634 A, s. 23. Hwad för kostsamma Banquetter och tracteringar ställer icke tu an? Scherping Cober 1: 315 (1734). Alla slottets matrum äro öppna, och i dem är fri traktering från denna stund, klockan fem, tills klockan slagit elfwa. Hagberg Shaksp. 10: 313 (1850). Inga delikatesser i hela den civiliserade verlden .. kunna jemföras med våra gamla trefliga, svenska trakteringar. Feilitzen Wern. 55 (1874). En vanlig traktering är kaffe med sandwiches och sherry. Uddenberg Rätt 61 (1985). — jfr BONDE-, NATT-TRAKTERING.
7) (gm samtal l. berättelse l. sång l. musik o. d.) underhålla l. glädja (ngn); särsk. (o. numera bl.) med bestämning inledd av med; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Hon trakterade sällskapet med roliga historier. Säg nu, att jag ej tracterat Herr HofJunkaren med nytt och gammalt. Kellgren (SVS) 6: 129 (1783). Pappa kan du rätt hederligt tractera med innelyckta, lycksaliga bref. Adlersparre BrHustru 63 (1810). Balletten .. som dansades af små flickor och gåssar trakterade mig mera (än pjäsen). FoU 24: 21 (1817). Jag vet icke med hvilka underrättelser jag helst bör tractera k. bror på landsbygden. SvLittTidskr. 1957, s. 107 (1821). (En) afton, under hwilken tid Fröken von Schoultz trakterade oss med sin behagliga Sång. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 2: 20 (1829). Wis-Jon trakterar .. (fattighjonen) med berättelser från sin ungdoms och betjenttid. SKN 1845, s. 243. Om maten är god och vällagad men på intet vis märkvärdig gäller detsamma den musikaliska trakteringen. Expressen 6 ⁄ 9 2005, s. 6. — särsk. i p. pf.: tilltalad l. road. (Grannen) är alltid treflig och rolig och mamma är riktigt trakterad af honom. Dahlgren 1Ransäter 51 (i handl. fr. 1818). Han trodde .. att .. herrskapet å båda sidor (skulle) varit belåtna och trakterade af hvarandras sällskap. Gosselman SNAmer. 1: 114 (1833). Jag hade förut läst 2ne bref från dig .. och var högligen trakterad af begge. UrKorrCronholm 57 (1851). Han (tycktes) vara .. föga trakterad af den mödosamma vandringen. Topelius Fält. 4: 41 (1864). Anton var inte trakterad af skämtet. Lundquist Jensen HimmH 45 (1907). Den gamle slaktaren .. föreföll trakterad av att pojkarna stannat. Hedberg Prins 237 (1936). Hon .. verkade måttligt trakterad av besöket. Jersild BabH 91 (1978).
8) (†) understödja (ngn) medelst proviant l. pengar o. d., avlöna; särsk. med avs. på soldat o. d.; äv. refl.: låta sig avlönas. Att en rätt, redelig commissarius föga högre hafver soldaterne att tractera ähn effter dedh ringare mantaalt, nähr en månadh reknas i annan. AOxenstierna 13: 9 (1635). Wid Kamar-Contoiret .. der .. Wärfwade Regementer i fredlige så wäl som i krigstider complett blifwa tracterade. LMil. 4: 1274 (1701). (Körkarlen) 16 skill. om dagen .. hvarunder Bonden altid tracterar sig .. 8 skill. om dagen. KrigsmSH 1798, 1: 46.
9) (†) i uttr. traktera efter ngt, trakta efter ngt (jfr TRAKTA 2 a); särsk. i uttr. traktera efter ngns liv l. välfärd o. d. LPetri Œc. 19 (1559). (Han) tracterade sedan alle them som igenlefde effter lijf, ähra och wällfärd, som nogsampt bewijsliget är. Stiernman Riksd. 284 (1569). Tuditanus tracterade medh högste flijt och alfwar effter Skatmästere wäldet. Schroderus Liv. 709 (1626). Her Erich sadhe inför rätten, at her Joen hafuer Tracterat effter hanss wällferdh. ÅngermDomb. 15 ⁄ 10 1641, fol. 170. Att H:s K. M:t aff egett bewågh tracterer effter fredh. RARP 7: 40 (1660).
Ssgr (till 6): TRAKTERINGS-DAG. (†) om högtidsdag som firas med gästabud; jfr traktaments-dag 1. Den 21, 22 (juni) Wid Tracteringsdagarne wid Riksdagens slutande. HovförtärSthm 1762, s. 2001. —
-STÄLLE. (numera bl. mera tillf.) servering (se servera, v.1 4). Även i småstäder fann man flera trakterings- och näringsställen. SvFolket 6: 271 (1938).
Avledn.: TRAKTERARE, m. ⁄ ⁄ ig.
1) (†) till 6: person som arrangerar l. bjuder på måltid o. d.; jfr traktör. Lind (1749). (Han) hade gjort sig ett namn .. som en frikostig trakterare. Forss VindBlås. 182 (1942).
2) (vard.) till 3 b, om person som kan hantera (visst) musikinstrument. Den unge musikantens rykte som .. en beundransvärd trakterare av fiol, handklaver, kam (m. m.). Hellström Lekh. 179 (1927). —
TRAKTERSAM, adj. (†) till 6, om person: som är generös l. givmild med mat l. dryck. Enda äfventyret .. var, att jag .. träffade en hjertans traktersam värd, som åt och drack sjelf gerna. Wingård Minn. 7: 23 (1848). Min farbror, som var mycket gästfri och traktersam, hade sitt rum midt öfver köket. HLilljebjörn Hågk. 1: 148 (1865). De traktersamma, panacédrickande gubbarne på Höfdingen. Carlén TatS 1: 7 (1866). Högberg Frib. 185 (1910).
Spoiler title
Spoiler content