publicerad: 2007
TRAKTÖR traktœ4r, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en, äv. (numera mindre br.) -n; pl. -er. Anm. Ordet förekom förr äv. (ngn gg) i den fr. formen traiteur. BoupptSthm 1683, s. 1027 a. BoupptVäxjö 1822 (: Traiteurs Enkan).
Ordformer
(förr äv. -c-, -eur)
Etymologi
[jfr ä. d. traktør, ä. t. traiteur, trakteur; till TRAKTERA efter fr. traiteur, avledn. av traiter, förpläga m. m.]
person som i egen l. hyrd lokal (l. ss. anställd föreståndare) yrkesmässigt tillhandahåller mat o. dryck (förr äv. logi), värdshusvärd, krögare, källarmästare, restauratör (jfr GÄSTGIVARE 2, SPIS-VÄRD); i sht förr äv. i fråga om servering i annan lokal (vid särskilt tillfälle o.) till slutet sällskap o. d.; förr äv. (ngn gg) dels om servitör o. d., dels om värd o. d. vid festlig måltid. Landsm. XI. 1: 93 (1702). Assembléer anställas .. och en Tracteur antages som bestyr om rafraichissements. FoU 17: 275 (1786). Ingen .. (må) till Traktör .. antagas som icke är känd för ordning samt ett redligt, stadgadt och godt uppförande. Danckwardt SmndrFörf. 259 (1823). 1870 lämnade jag min tingsplats .. och inackorderade mig hos ”traktör” Berg. Cronholm Minnesbl. 155 (1908). Vid varje bord finnes en traktör, som bjuder gästerna på brännvin. Hörlén GSed. 102 (1914). (När alla anlänt) inträdde ”traktören” (marskalken) och drack .. gästerna till. Hagberg DödGäst. 317 (1937). Traktör .. ersattes (vid 1800-talets mitt) av ”källarmästare” men har fått en renässans i vår tid (t.ex. titeln ”hovtraktör”, tilldelad Tore Wretman 1963). NE (1995). — jfr PAGE-, REGEMENTS-TRAKTÖR.
Ssgr: A: TRAKTÖR-FORM. (mera tillf.) om viss typ av eldfast form (se d. o. II 1). SDS 20 ⁄ 11 1983, s. 5. —
-RÖRELSE, se B. —
-SOCIETET. (traktör- 1901. traktörs- 1808–1823) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) jfr societet 5 a. DA 1808, nr 110, s. 2. MeddNordM 1901, s. 305. —
-STÄLLE. (traktör- 1771 osv. traktörs- 1791–1950) (numera bl. mera tillf., i sht i skildring av ä. förh.) värdshus, restaurang; jfr ställe, sbst.1 I 3. DA 1771, nr 8, s. 4. En förteckning över .. existerande vinkällare och en del traktörställen och värdshus. SErikÅb. 1957, s. 91. —
-TÄLT, se B.
B (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.): TRAKTÖRS-PRIVILEGIUM. traktörsrättighet; särsk. i pl. Tracteurs-Privilegier äro at hyra; underrättelse fås uti Linkrämareboden på Österlånggatan. DA 1793, nr 194, s. 3. —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. rättighet att driva traktörsrörelse; särsk. i pl.; jfr -privilegium. DA 1808, nr 1, s. 8. Kanske var det .. (värdinnans) förtidiga änkestånd som bevekte myndigheterna så att hon fick sina traktörsrättigheter. Ahlin Kvinna 114 (1955). —
-RÖRELSE. (traktör- 1846. traktörs- 1864 osv.) jfr rörelse 7 (b). 3SAH LXXXI. 2: 254 (1846). SFS 1918, s. 727. —
-SOCIETET, -STÄLLE, se A. —
-TÄLT. (traktör- 1793. traktörs- 1935 osv.) särsk. om tält använt av ambulerande traktörsrörelse som tillgodosåg militär personal. Envallsson Walltr. 10 (1793). Hirn Runebergskult. 368 (1935). —
Avledn. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): TRAKTÖRSKA, f. kvinnlig traktör; äv. om maka till traktör. BoupptVäxjö 1745. Carlén Rosen 775 (1842; om maka). Helmfrid Holmen 174 (1954).
Spoiler title
Spoiler content