publicerad: 2007
TRIKÅ trikå4, r. l. m.; best. -en l. -n; pl. -er.
Ordformer
(treco- i ssg 1856 (: Treco Kalsonger). trekårs- (-kors-) i ssg 1804 (: Trekårs-ärmar), 1804 (: Trekors-armar). tricot (-k-) 1800 (: tricot-ärmar)–1941 (: tricot-linne). tricotte- i ssg 1828 (: Tricotte ärmar). triko- i ssg 1994 (: trikoboxer). trikå 1824 osv.)
Etymologi
[jfr t. trikot; av fr. tricot, stickad textilvara, retrograd bildning till tricoter, sticka, av ä. fr. tricoter, slå med påk, till triquot, tricot, kort o. tjock påk, samhörigt med fr. trique, grov käpp, sannol. av ett icke anträffat étrique, käpp, motsv. ffr. estricque, stryksticka för vässning av lie, till estriquier, stryka med handen, smeka, estrikier, göra slät, av ett icke anträffat flfrank. strikan; motsv. mnl. striken, fht. strīhhan, stryka (se STRYKA, v.)]
1) gm (i sht maskinell) stickning l. virkning framställt elastiskt tyg; ngn gg äv. oeg., om vävt textilmaterial; särsk. i uttr. i (sådan l. sådan) trikå, betecknande att (av ngn buret) klädesplagg är tillverkat av (sådan l. sådan) trikå. SPF 1823, s. 257. Ett par kanoter med roddare i randig trikå ilade tyst och lätt in under bron. Söderberg Glas 80 (1905). Trikå .. är en benämning, som stundom oriktigt användes för att i allmänhet beteckna mycket elastiska vävnader, särskilt elastiskt buckskin och ett slags dubbelvävda tyger. Kjellin (1927). — jfr BOMULLS-, HELYLLE-, INSLAGS-, SILKES-TRIKÅ m. fl.
2) av trikå (i bet. 1) förfärdigat, åtsittande klädesplagg, i sht om benkläder; nästan bl. i pl. Herr Lars skulle .. föreställa en liten gudomlig Amor .. hvartill han blifvit utstyrd med ett par trångt åtsittande nankinsbyxor, hvilka frun gaf namn af trikåer. Carlén Rosen 218 (1842). Stålmannens vida mantel och muskeldemonstrerande trikåer. SvD(A) 9 ⁄ 7 1959, s. 8. När hon tränar brukar hon ha ett linne och shorts, cykelbyxor eller trikåer. GbgP 29 ⁄ 9 2002, s. 61. — jfr SILKES-TRIKÅ.
Ssgr (i allm. till 1): (2) TRIKÅ-AFFÄR. butik för l. med försäljning av trikåvaror. Hon visste .. att Söderbergs var den bästa trikåaffären i hela stan. Linder Tid. 58 (1924). —
-BADDRÄKT~02. (numera bl. i skildring av ä. förh.) Trikåbaddräkten användes mera privat. Sömnadsb. 286 (1915). —
-BENLING. (†) om av trikå tillverkat plagg avsett att täcka ben, ”benvärmare”; jfr benling 2. En ytterst mager ung .. (lindanserska) med trikåbenlingar, röd kjol som stod rätt ut i vädret och vingar af gåsfjädrar på ryggen. Adelsköld Dagsv. 1: 77 (1899). —
-DRÄKT. jfr dräkt II 2 a o. -klänning, -plagg. Tricotdrägt för gossar om 5-7 år. Freja 1885, s. 107. —
(1, 2) -FABRIK. fabrik för tillverkning av (klädesplagg i) trikå; jfr -industri. NVexjöBl. 5 ⁄ 11 1852, s. 6. —
(1, 2) -INDUSTRI. jfr industri 3 o. -fabrik. BonnierKL (1927). Den svenska trikåindustrien har .. sitt upphov i den hemslöjd, som sedan gammalt bedrivits i vissa delar av landet. SvIndustri 364 (1935). —
-KLÄNNING. jfr klänning 2 o. -dräkt. Krage, ärmuppslag och kapuschong på den lilla röda tricotklädningen äro af hvit cheviot. Freja 1886, s. 49. —
(1, 2) -LAGERSKA. (förr) särsk. till 1, om kvinna som (yrkesmässigt) lagade trikå. GHT 24 ⁄ 4 1926, s. 24. —
-LIV. jfr liv II 5 a α o. -linne. Freja 1880, s. 148. Ett trikålif, som inte alltför ofördelaktigt framhåller den ungdomliga figuren, en stickad mössa .. det är mestadels den extra rustningen för kamperingen i det fria. Carlsson HelaSthm 139 (1911). —
-MASKIN. textil. 2UB 8: 366 (1900). Trikåmaskiner .. Användas för att framställa virkade och stickade varor, av vilka man i huvudsak tillverkar beklädnadsartiklar av olika slag. SvIndLex. 1: 421 (1948). —
-PYJAMAS. pyjamas (se d. o. 2) tillverkad av trikå; jfr -underkläder. Sov för öppet fönster i en varm käck trikåpyjamas. STSD 10 ⁄ 10 1937, s. 14. —
-STICKARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) sysslar med trikåstickning. PT 1913, nr 83 B, s. 4. Trikåstickare sköter maskiner av olika slag för stickning av trikåprodukter. SvYrkeslex. 2: 259 (1973). —
-STICKNING. textil. (maskinell) stickning av trikå; äv. konkret, om resultatet. Idun 1888, s. 43. Större kalsonger med slät tricotstickning. Hjertelius Stickm. 71 (1892). Vid trikåstickning stickas endast räta maskor, varför vävnadens båda sidor bli olika. Varulex. Beklädn. 83 (1945). —
(1, 2) -TILLVERKNING~020. jfr tillverkning 2. Trikåtillverkningen omfattar numera alla slag av underkläder, strumpor, en mångfald fantasiartiklar och på sista tiden även damklänningar. SvIndustri 364 (1935). Maskiner för trikå-tillverkning, stickmaskiner. Dædalus 1947, s. 107. —
-VANTE. MagKonst. 1834, s. 32. Flossade trikåvantar med stickad mudd är skönast vid säsongens första och sista krattning och grävning. DN 15 ⁄ 10 2001, s. C2. —
-VARA. (vara av) trikå. Schulthess (1885). En .. rundstickningsmaskin .. visar, hur de fina konstsilketrådarna stickas ihop till trikåvara. SvD(A) 17 ⁄ 4 1928, s. 5. Inom textilbranschen tillverkas särskilt yllehandskar och trikåvaror. SvGeogrÅb. 1948, s. 39. —
-VÄVNAD. tillverkning av trikå; äv. (o. numera i sht) konkret: trikåtyg. Freja 1880, s. 148. De industrigrenar, som äro af största betydelse (i östra Schweiz), äro .. strump- och trikåväfnad. Torpson Eur. 2: 24 (1896). Trikåvävnader användas i strumpor, tröjor, baddräkter, underkläder m. m. Varulex. Beklädn. 80 (1945). —
-ÄRM. (numera bl. tillf.) (lös) ärm av trikå. Gumman har för att fira dagen tagit på sig sin nya sidensargeklänning med tricot-ärmar. Dahlgren Herrgårdssl. 200 (i handl. fr. 1800).
Spoiler title
Spoiler content