publicerad: 2004
TILLVERKNING til3~vær2kniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
1) (†) motsv. TILL-VERKA 3: beredning (av kärr o. d.). Tilwärkningen af .. (mullkärr) sker således, at de med Löfskog bewuxna, afbrännas med bråeld. HushBibl. 1755, s. 55.
2) motsv. TILL-VERKA 4: handlingen l. verksamheten att tillverka ngt; särsk. i uttr. vara under tillverkning, hålla på att tillverkas; äv. konkret(are), dels sammanfattande, om vad som tillverka(t)s (jfr PRODUKTION 3 b α), dels förr om olika slag av verksamhet l. om enskild tillverkad vara l. produkt (se d. o. 4); jfr TILL-ARBETA 2. Egen, svensk tillverkning. Tillverkning av bilar. Tillverkningen har flyttat utomlands. OxBr. 11: 377 (1640). (Tidigare) förde de intet bort sitt silfwer, utan skickade ut de tilwärckningar, dem de med egna händer beredt, eller ock windat utur jordens klyftor. Mörk Ad. 1: 331 (1743). Tilwärkningar och slögder upmuntrades. Dalin Hist. III. 1: 514 (1761). Bägge Könen kläda sig i bomullstyg af inhemsk tilwerkning. Ödmann MPark 20 (1800). Värdet af fabrikens tillverkning under året (uppgavs) till närmare en half million kronor. Wieselgren GDag. 191 (1875, 1901). Dessa stora bolag förena sig ytterligare med hvarandra i ringar, som monopolisera hela tillverkningen. De Geer Minn. 2: 195 (1892). Den maskinella skotillverkningen .. är organiserad på skilda sätt beroende på fabrikernas storlek och tillverkningens art. Jäfvert Skomod 145 (1938). Tre av ubåtarna har levererats till den australiska marinen, resten är under tillverkning. DN 27 ⁄ 7 1999, s. A10. — jfr BRÄNNVINS-, CIGARR-, DAGS-, FABRIKS-, MANUFAKTUR-, MASKIN-, MÖBEL-, OST-, PAPPERS-, SEDEL-, SILVER-, SKO-, SKRUV-, SLÖJD-, SNICKERI-, SOCKER-, SPECIAL-, STANDARD-, STAPEL-, STÅL-TILLVERKNING m. fl. — särsk.
a) (†) motsv. TILL-VERKA 4 b, särsk. i mer l. mindre bildl. anv. Hela verlden begriper att .. (G. Adlersparre) har lika stor andel, som du (C. Adlercreutz), i tillverkningen af den nye Riks-föreståndaren. Crusenstolpe Mor. 6: 298 (1844). Omskärelsen och andra åtgärder vid invigningen utgöra en fortsättning af tillverkningen af människor. Söderblom Gudstr. 171 (1914).
b) motsv. TILL-VERKA 4 c: produktion (se d. o. 2 a); förr äv. konkret: produkt. Vulcaniska tilvärkningar. Bergman Jordkl. 2: 217 (1774). Den nya medicinen fungerar .. genom att bromsa kroppens tillverkning av östrogen. DN 12 ⁄ 12 2001, s. A6.
c) motsv. TILL-VERKA 4 d: skapande; äv. konkretare, dels om författarskap (se d. o. 2), dels (motsv. TILL-VERKA 4 d slutet) (ringaktande) om (rimmad) dikt l. om ngt hopsmitt. Lagerbring 1Hist. 2: 573 (1773). En karl .. (som) tyranniserar allmänheten med sina tillvärkningar; en sådan bör med rätta få sin plats mellan äran och åtlöjet. Kellgren (SVS) 4: 4 (1778). Björck uppläste några verkligen utmärkta poemer af sin tillverkning. VRydberg hos Warburg Rydbg 2: 54 (1868). — jfr RIM-TILLVERKNING.
Ssgr (till 2): TILLVERKNINGS-ARTIKEL. (numera bl. mera tillf.) jfr artikel III 3. TT 1878, s. 247. Östergren (1958). —
-AVGIFT~02, äv. ~20. jfr -skatt. BtRiksdP 1867, IV. 1: nr 38, s. 25. Problemet att öka priset på emballage av engångstyp löses bäst genom att en statlig tillverkningsavgift införes, så avpassad att en returhantering blir lönsam. MotRiksd. 1971, nr 1055, s. 8. —
-BELOPP. (numera föga br.) mängd l. kvantitet som tillverka(t)s. Frey 1850, s. 171. Så vidsträckt vinodling och så stort tillverkningsbelopp af viner, som Frankrike, har .. icke Österrike. Svedelius Statsk. 3: 17 (1869). SFS 1910, nr 96, s. 2. —
-BESKATTNING. (numera bl. tillf.) beskattning gm uttagande av tillverkningsavgift. BetKomBeskattn. 1900, Mot. s. 65. —
-BOK. (förr) bok förd över tillverkning; jfr -journal. Enligt ett .. utdrag ur tillverkningsböckerne för 1811, tillverkade klädesfabrikerne i Stockholm (osv.). Agardh o. Ljungberg 4: 245 (1863). Tillverkare (av fettemulsion m. m.) är pliktig att över sin tillverkning föra tillverkningsbok enligt anvisningar som meddelas av kontrollstyrelsen. SFS 1953, s. 659. —
-CENTRUM. centrum för tillverkning (av viss produkt). Vapenindustrierna i Arboga skilde sig i några avseenden från liknande tillverkningscentra på kontinenten. Meyerson VapArboga 59 (1939). —
-DAG. dag då ngt tillverka(t)s. Vid insändandet (av bakteriologiska preparat för kontroll) skall .. bifogas uppgift angående tillverkningsdagen. SFS 1925, s. 157. Det var under en tillverkningsdag i månadsskiftet som någon felaktig råvara kom med i blandningen. GT 5 ⁄ 11 1998, s. 16. —
-DATUM, i sht förr äv. -DATO. datum (på vara) angivande tillverkningsdag. Varje förpackning skall vara försedd med tillverkningsdato. SvTandläkT 1950, s. 368. Charkvaror har inte sällan bäst före-datum 14 dagar efter tillverkningsdatum. GbgP 13 ⁄ 6 1996, s. 4. —
-DYGN. (förr) om tidrymd omfattande ett dygn (se d. o. 1 c) (räknat från bestämt klockslag) varunder tillverkning (särsk. av brännvin) bedrevs. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning (för tillverkning av brännvin) tiden från klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria dag. SFS 1887, nr 44, s. 3. —
-ENHET~02 l. ~20. enhet (se d. o. II 5) inom företag inriktad på viss tillverkning. Vederbörande skall i samarbete med de olika produktgrupperna och tillverkningsenheterna svara för en effektiv leveransbehandling. DN(A) 23 ⁄ 3 1964, s. 38. Samhället bör uppfattas som ett rörligt system där tillverkningsenheter uppstår och försvinner, orter och bygder växer till eller går tillbaka. SvGeogrÅb. 1969, s. 41. —
-FÖRMÅGA. om maskins l. fabriks l. industris o. d. förmåga l. kapacitet att tillverka (o. leverera) ngt; jfr -kapacitet. Johansson Noraskog 2: 404 (1882). Generatorn har en tillverkningsförmåga af 120 m3 i timmen. TT 1896, M. s. 4. Uppgifter rörande (industriell anläggnings) personal, maskinpark, tillverkningsförmåga och dylikt, vilka myndigheten anser erforderliga för organisationen av landets industriella krigsberedskap. SFS 1926, s. 93. —
-GODHET. (†) kvalitet hos ngt tillverkat, särsk. hos papper. Papperets tillverkningsgodhet förhöll sig nästan lika under hela medeltiden. 2VittAH 15: 22 (1839). —
-GÅNG. ordning i vilken ngt tillverkas. De måttsatta arbetsritningarna kompletteras av instruktiva bilder som visa tillverkningsgången. Form 1941, s. 18. —
-HEMLIGHET~102 l. ~200. hemlighet rörande tillverkning av ngt. En tillverkare .. (kan) ej anses göra moraliskt orätt i att söka bevara sin tillverkningshemlighet. 2NF 11: 390 (1909). Personal, tillhörande kontrollmyndigheten .. må ej yppa konstruktions- eller tillverkningshemligheter. SFS 1919, s. 1878. —
-INDUSTRI. om industrisektor omfattande råvaruförädling o. varuproduktion. 2VittAH 29: 61 (1880, 1884). Antalet sysselsatta har minskat inom jordbruket sedan många decennier medan nedgången inom tillverkningsindustrin är en relativt ny företeelse. Höglund SvBlandekon. 116 (1979). —
-JOURNAL. (förr) journal över tillverkning av ngt; jfr -bok. SFS 1887, nr 45, s. 9. Tillverkningsjournal, upptagande vid verkstäderna nytillverkad materiel med angifvande af dagar för verkställd besiktning. SFS 1907, Bih. nr 72, s. 15. —
-KAPACITET. jfr -förmåga. 6 generatorer med en tillverkningskapacitet af tillsammans 3000 m3 pr tim. TT 1891, s. 141. Den skotska skifferindustrien som .. har en tillverkningskapacitet av 110 000 ton skifferolja. UNT 22 ⁄ 6 1938, s. 6. —
-KEDJA. kedja bildad gm flera tillverkningsled. Dædalus 1952, Ann. s. 14. Medicinen kan vara dödlig .. Vi (dvs. Apoteksbolaget) har gått igenom hela vår tillverkningskedja .. men utan resultat. Expressen 12 ⁄ 12 1997, s. 9. —
-KONST. (numera bl. tillf.) jfr konst 3 e. Man tror, at Modeneserne (i fråga om brännvin) lärt tilverkningskonsten af Araberna. 2VittAH 4: 308 (1795). Schulthess (1885). —
-KONTROLL. kontroll av material l. produkt o. d. utförd i samband med tillverkning; äv.: kontroll av tillverkningsprocess o. d. Gårdlund IndSamh. 163 (1942). Vid en slutlig tillverkningskontroll kan det .. visa sig att en del av enheterna ej uppfyller ställda kvalitetskrav. Samuelsson o. Magnusson DatorRedov. 1: 90 (1982). —
-KOSTNAD. produktionskostnad; jfr -pris. AdP 1786, s. 124. En varas lägsta pris är dess tillverkningskostnad. Aldén Medb. 4: 83 (1885). Thoresen AktivBudg. 80 (1981). —
-KVANTUM. (†) jfr kvantum 2. Det .. årlige tilwerknings qwantum (av tjära) å Cronohemmans skogar. PH 5: 3240 (1752). SPF 9: 394 (1841). —
-LAG. särsk. (förr) lag som reglerade tillverkning av öl l. brännvin o. d. SFS 1882, nr 51, s. 11. Motion i 2 kam. 1903, nr 31, s. 5. —
-LAND. land där ngt tillverka(t)s. Heckscher EoH 227 (1922). Första januari i år försvann lagregeln om att alla kläder ska märkas med tillverkningsland. DN 13 ⁄ 12 1993, s. A5. —
-LED. led (se led, sbst.1 7 d) i tillverkning av ngt. Automatiseringen innebär .. att komplicerade tillverkningsled knyts ihop till en sluten krets. SvD(A) 6 ⁄ 12 1959, s. 25. —
-MASKIN. Hammarslag, wäf-stolar, stampar, hiul och oräkneliga tilwärknings machiner. Dalin Arg. 1: 93 (1733, 1754). Komponenter och tillverkningsmaskiner för mobiltelefontillverkare. DN 2 ⁄ 2 2001, s. C3. —
-MATERIAL. material avsett för l. använt vid tillverkning av ngt; jfr -ämne. Edra tapisseri-arbeten .. kosta mer i tillverknings-materialer, än de kunna billigtvis säljas för. Bremer Nina 186 (1835). —
-METOD. vanl. i pl.; jfr metod 1 o. -sätt. De vetenskapliga undersökningarna och täflan till utfinnande af förenklade tillverkningsmethoder och förbättringar (fortgick). SvT 1852, nr 17, s. 4. —
-NUMMER. vid serietillverkning o. d.: nummer på produkt. Kulsprutans tillverkningsnummer. De Ron o. Virgin I. 8: 22 (1887). —
-OBJEKT. om produkt o. d. vid l. för tillverkning. Ägarna av Holmens bruk .. (sökte) efter lämpligt tillverkningsobjekt för sina stora anläggningar i Norrköping. Helmfrid Holmen. 191 (1954). Kulturen 1968, s. 68. —
-OMRÅDE~020.
1) jfr -ort. (Västerbottensosten har) numera endast ett relativt ringa tillverknings- och försäljningsområde. Ymer 1942, 3–4: 356.
2) område (se d. o. 3) l. fält inom vilket tillverkning sker. De uppfinningar, som gåvo nya tillverkningsområden för de tidigare företagen. Andersson SvH 473 (1943). —
-PERIOD. period (se d. o. 3) då ngt tillverka(t)s; äv. (numera bl. mera tillf.): tid som åtgår för tillverkning (av ngt). Fyllmassan togs efter ett trådprof ur vacuum och häldes sedan, då tillverkningsperioden var slut i ett mindre reservkar. TT 1874, s. 165. I Rörstrands historia kännetecknas den tidigaste tillverkningsperioden, 1726–1758, av fajanser målade i blått. Kulturen 1939, s. 20. Inom en begränsad tillverkningsperiod. Expressen 2 ⁄ 11 1999, s. 6. —
-PLAN. jfr plan, sbst.1 II 2. Uppgörande av en tillverkningsplan, innehållande uppgifter om de kvantiteter, som under en kommande period behöva tillverkas. HandInd. 795 (1927). —
-PLATS. plats för tillverkning; jfr -ställe. Lindholmens mekaniska verkstad, den förnämsta tillverkningsplatsen för de välbekanta Svenska ångsluparne. Thomée IllSv. 150 (1866). En metod att af hvitmossa tillverka ett strömaterial, som icke blott kan finna användning på tillverkningsplatsen utan ock tål en transport på långa afstånd. Olbers Fleischer 90 (1891). —
-PREMIE, äv. PREMIUM. (förr) produktionspremie. Fabriquesidkare .. har .. af Manufacturcontoiret at åtnjuta tilwerkningspræmium af sex procent uti tolf års tid. Bergv. 2: 605 (1752). Genom förmånliga lån, tillverknings- och exportpremier uppmuntrades gamla företag och nya igångsattes. SvGeogrÅb. 1939, s. 12. —
-PROCESS. jfr process, sbst.1 1, 5. Frey 1850, s. 168. Vanligen ser man konstverken mitt under tillverkningsprocessen. TurÅ 1990, s. 152. —
-RÄTT. jfr rätt, sbst.2 4. Vill bränvinstillverkare .. afstå från tillverkningsrätten, skall han derom göra skriftlig anmälan. SFS 1887, nr 44, s. 3. —
-SIFFRA. siffra l. tal som anger tillverkad mängd. Traneus Elektr. 165 (1922). Man beräknar .. kunna öka .. tillverkningssiffran till 100–150 bilar per dag. Motorför. 1928, nr 3, s. 7. —
-SKATT. produktionsskatt; jfr -avgift. Vinterbl. 1853, s. 91. (Hembrännarna) ålades .. att solidariskt utgiva tillverkningsskatt med 290 kr. VästerbK 21 ⁄ 7 1927, s. 4. —
-STOPP. avbrott i tillverkning (av ngt); särsk. om (av myndighet påbjudet) förbud mot tillverkning. SvD(A) 2 ⁄ 6 1942, s. 5. Det blir tillverkningsstopp för vissa ozonnedbrytande ämnen från 2004. DN 1 ⁄ 10 2001, s. A8. —
-STÄLLE. tillverkningsplats; äv. övergående i bet.: fabrik l. industri o. d.; jfr -ort. Ekblad 104 (1764). Svärd och värjor med de skönaste klingor från Solingen, Toledo och andra berömda tillverkningsställen. Eichhorn Stud. 3: 217 (1881). Industristatistiken upptar icke alla tillverkningsställen. SvGeogrÅb. 1937, s. 12. —
-STÄMPEL. jfr stämpel 3. Kongl. Collegium (har) låtit förfärdiga: .. Nya graverade stampar .. hwaruti hufwudsakligen den förändring af de nu begagnade stämplar blifwit gjord, att i stället för ordet ”Hallstämpel” blifwit anbragta orden ”Swensk tillwerknings-stämpel”. SFS 1848, nr 62, s. 3. —
-TEKNIK. HbSkogstekn. 418 (1922). Tillverkningstekniken var hantverksmässig, ehuru produktionen skedde i stor skala. Dædalus 1946, s. 96. —
-TID. tid som åtgår för tillverkning av ngt; äv.: tid(punkt) då ngt tillverka(t)s; jfr -period. König LärdÖfn. 5: 126 (1747). Besparing uti tilverkningstid och kolåtgång. Rinman 1: 383 (1788). (Vi) ville .. snarare sätta tillverkningstiden närmare år 1100 än det derpå följande seklet. Eichhorn Stud. 3: 229 (1881). —
-TOLERANS. tekn. om (mått på) tillåten avvikelse från normvärde o. d. vid tillverkning; äv. konkretare, om tolerans hos produkt. Zetterlund TolPassn. 23 (1945). Små tillverkningstoleranser gör materialet (dvs. lättbetongprodukter) speciellt lämpligt för modernt, industrialiserat byggande. SvD(A) 4 ⁄ 11 1965, s. 1. —
-ÅR. år då ngt tillverka(t)s (jfr -dag); äv. (förr) om tidrymd omfattande ett år (räknat från bestämt datum) varunder tillverkning bedrevs (jfr -dygn). Flere .. (silver)arbeten hafva årtal, hvilket dock ej direkt angifver tillverkningsåret utan det år, då .. föremålet skänktes till den kyrka, som eger det. MeddSlöjdF 1884, s. 60. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och med den 30 september. SFS 1910, nr 91, s. 2. —
Spoiler title
Spoiler content