SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STICKA stik3a2, v.2 -ade, äv. (i vissa trakter) -er, stack stak4 (stucko stuk3ω2), stuckit stuk3it2, stucken stuk3en2 (pr. sg. -ar CAEhrensvärd Brev 2: 122 (1796). — ipf. stack Atterbom SDikt. 2: 80 (1812, 1838), Andersson SvBall. 29 (1917). -ade SvForns. 1: 129, Schultze Ordb. 5017 (c. 1755) osv. — sup. stickat Rydberg Vigg 20 (1875) osv. stuckit Runeberg (SVS) 9: 140 (1848). — p. pf. -a VadaKInvent. 1628 (: pärlestickka, sg.), Visb. 3: 365 (c. 1700: Silkesticka, pl.). -ad (-adh, -ed(h)) TullbSthm 1536, s. 87 b, osv. -at (-att), m. l. f. sg. OPetri 2: 211 (1528: pärlostickat), Spegel GW 176 (1685: Perlestikkat). -at, pl. Hes. 16: 10 (Bib. 1541), LPetri ChrPina h 3 a (1572: guldstickat). -et (-ett), m. l. f. sg. Skråordn. 318 (1546: besticket), BtÅboH I. 4: 37 (1628: bestickett). -et, pl. BtFinlH 4: 193 (1563). -ta, pl. Lucidor (SVS) 32 (c. 1670). stucken HdlÅgerupArk. 1724 (: bestuckne, pl.), NorrlS 1—6: 103 (1798: hemstuckna, pl.). — n. sg. -at VarRerV 19 (1538) osv. -et HH 2: 37 (1553: öffwerstickett), FörtHertJohLösegend. 1563, s. 104 (: bisticket)). vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NAD (†, VexiöBl. 1824, nr 16, s. 4 (: Strumpsticknad)), -NING; -ARE (se STICKARE, sbst.2), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(steck- i ssgr 1555 (: stecke selcke)c. 1640 (: Perlesteckatt, p. pf. sg.). stich- i ssgr 1615 (: Perlestiche kledningh)1657 (: pärlesticherskan, sg. best.). stichk- 1545 (: stichka .. ihop). stick- (-ckk-, -kk-) 1536 osv. stiichk- 1552. stijck- 15361614. stik- 17241769. styck- 15411671 (: Gyllenstyckiade, p. pf. pl.). -a 1541 osv. -ia 1667 (: perlestickia, inf.)1671 (: Gyllenstyckiade, p. pf. pl.))
Etymologi
[fsv. stikka (i bet. 1); liksom fd. stikka (d. stikke), nor. stikke (i bet. 1, 2); i bet. 13 av mlt. sticken (lt. sticken), sticka (in ngt i ngt o. d.), fästa (jfr STICKA, v.1), brodera, sy o. d., iordningställa pilar o. d., samt i uttr. in brant sticken (se STICKA, v.3), motsv. mnl. sticken (nl. stikken), mht. sticken (t. sticken), meng. stic(c)hen (eng. stitch), etymologiskt identiskt med mlt. sticken, föra in, sticka (se STICKA, v.1); i bet. 45 ombildning av mlt. strikken l. t. stricken (med anslutning till STICKA, v.1). — Jfr STICK, sbst.2, STICKELSKO]
1) gm att upprepade gånger sticka (se STICKA, v.1 I 2) en synål med tråd genom två (l. flera) över l. mot varandra lagda stycken av vävnad l. läder o. d. åstadkomma en söm l. fästa ihop styckena, sy; vanl. tr., med obj. betecknande det som sys ihop (särsk. i uttr. sticka fast ngt o. i de särsk. förb. STICKA IGEN, IHOP, TILL); äv. med obj. betecknande söm; ss. vbalsbst. -ning äv. i konkret anv., om den åstadkomma sömmen; utom i a o. b numera bl. (i fackspr.) i fråga om handskfabrikation. (Sv.) Sticka, (lat.) Fibulis connectere, texere. Schenberg (1739). Då jag i dag var utrest med Gref Barck att gjöra en promenade, hade Mimi varit uppe uti min kammare ock sytt ihop alt hvad som kunde med nål stickas. Örngått, täcken, lakan utgjorde ett enda stycke; mina kläder voro hopsatta, fickor armar tillsydda ock ända till ett par Caleconer hopsnörpta. JGOxenstierna Dagb. 152 (1771). Det på venstra sidan framtill (på skjortan) knapparne betäckande vecket öfverslås från venster till höger och stickas fast. NJournD 1858, s. 139. (Om seglens halsar) äro mycket sträckta och törnade, och .. förstärkningslappen skörad, eller dess stickning uppgången, har yachtens föregående egare gjort densamma till snabbseglare helt och hållet efter sitt eget hufvud. Oxenstierna Vanderdecken 20 (1865). — jfr BE-, FAST-, OM-, SAMMAN-, TILL-, UNDER-STICKA. — särsk. (fullt br.)
a) skom. i fråga om skotillverkning: (för hand l. med maskin) göra mindre sömmar l. mindre syningar (sy fast lappar o. d.); äv. tr.: på sådant sätt sy fast (ngt); jfr NÅTLA. De finaste becktrådarna användes vid ”stickning”, det minst grofva arbete af det som numera kallas ”nåtling”. Forssell Handskom. 34 (1920). Sticka .. (dvs.) Sy för hand med sticksyl och sticktråd, sticka stövelkappor, sticka lappar. SvSkoT 1927, nr 7, s. 107.
b) bokbind. i fråga om att sy samman lösa blad till lägg (för häftning till bok); särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om denna arbetsmetod. GrafUppslB (1951).
2) sömn. o. textil. i speciellare anv. av 1: med korsvis lagda sömmar sy ihop två på varandra lagda tygstycken med en mellanliggande stoppning till (ngt); i sht med avs. på täcke; stundom närmande sig 3, med tanke på att de sydda sömmarna ges l. avses ge en prydande effekt; ss. vbalsbst. -ning äv. i konkret anv., om de resulterande sömmarna. Öfwerklädt och Stickat ett Stoppat Sängtäcke. HusgKamRSthm 1711, s. 204. Till desse 5 madrassers söm och stickning Colleur tråd .. regarn .. Segelgarn. Därs. 1724—26, s. 1163. Gerda och Evy hade ordnat i rummen, sytt handdukshållare och spjellsnören, stickat täcken. Hedenstierna FruW 16 (1890). Bottenytans röda sidentaft är (på täcket) dekorerad med mönstrad stickning mot en tunn vaddering. Fredr1Tid 31 (1924); jfr 3. Stopparna (för förstoring av provdockan) förses med stickningar kors och tvärs, som hindra att vadden knölar ihop sig. MärthaskolHb. 16 (1941). Östergren (1946; med avs. på täcken). — jfr KONST-STICKA o. O-STICKAD samt TÄCK-STICKNING.
3) i sht sömn. o. textil. förse (textilt material l. (föremål av) läder o. d.) med sydda prydande mönster (se MÖNSTER, sbst.3 5) l. figurer (se FIGUR 5), ofta i avvikande färg l. (dyrbart) material, brodera; äv. dels med obj. betecknande materialet varmed mönstret osv. åstadkommes, dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av prep. på; i skildring av ä. förh. äv. i fråga om att fastsy pärlor ss. prydnad på textilt material osv.; äv. utan obj.; i fråga om moderna förh. numera bl. i speciellare anv., i fråga om sömnad för hand med för- l. efterstygn l. sticksöm l. med maskin medelst stickstygn (skyttelsöm), vanl. för att förse fåll l. linning l. kant o. d. med en markerad söm. Sven Färling han rider till jungfruns gård, / Som stickade på silket det hvita. SvForns. 1: 129. (1 1/2) dusin stijckade skijørter. TullbSthm 1536, s. 87 b. (Det skall) i dageligit bruk wara här med förbudit at bruka .. Silfwer och Gull på Hattband eller stickat på Gehäng eller Handskar. Schmedeman Just. 242 (1644). Ehrenadler Tel. 104 (1723; utan obj.; fr. orig.: faire des desseins de broderie). Surtout med dubbla slag och stickade sömmar på lif och ärmar. MagKonst 1832, s. 8. Lundgren MålAnt. 1: 200 (1870; i p. pf., om läderdamasker). Någon gång .. (brukar man vid segelsömnad) sy slätsömmarne 1″,5 breda och sticka dem i midten; detta anses göra sömmen starkare. Frick o. Trolle 78 (1872). Damerna stickade och broderade sina stubbar och dräkter .. under äldre perioder. Fatab. 1942, s. 195. — jfr AV-, BLOMSTER-, FAST-, IN-, KONST-, MÖNSTER-, PÅ-, UPP-, UT-STICKA m. fl. o. GULD-, PÄRL-, RUT-, SILKES-, SILVER-, UT-, ÖVER-STICKAD m. fl. samt BLOMSTER-, GULD-, PRYDNADS-, PÄRL-, ROS-, SILKES-, SILVER-STICKNING m. fl. ävensom PÄRL-STUCKEN. — särsk.
a) med obj. betecknande det åstadkomna mönstret osv. Gångaren grå, röd Sadell uppå, med Stickade Roser. BröllBesv. 99 (c. 1660; uppl. 1970). Har min far aldrig sett, hvad hon med stora guldbokstäfver stickat på sin sypung? Altén EBokst. 30 (1797). (En) fana, der på ena sidan lyckan och på den andra kejserliga örnen woro stickade. Fryxell Ber. 6: 459 (1833). Brate Edda 194 (1913).
b) i uttr. sticka (ngt) med ngt, brodera (ngt) med ngt, med prep.-uttr. vilkets huvudord betecknar dels materialet, dels det åstadkomna mönstret. Then helga kiortelen med gulde, golt silke, och skarlakan stickadan. Syr. 45: 11 (öv. 1536). En lijten kosteligh hatt, som är stickat medh the aldraskönaste tall perlor, och dyrbaraste stenar. Petreius Beskr. 3: 2 (1615). I den senare kejsartiden buro både män och kvinnor kläder, stickade med blommor och hvarjehanda andra figurer. Rydberg KultFörel. 3: 179 (1886). Sticka med guld(tråd). IllSvOrdb. (1955).
c) ss. vbalsbst. -ning (övergående) i konkret anv., om det åstadkomna resultatet, broderi (se d. o. 1 b); i fråga om moderna förh. bl. inskränktare, om enklare prydnadssöm på fåll l. linning l. krage o. d., sydd med efterstygn l. sticksöm; äv. om teknik l. art av sömnad varigm sådant arbete åstadkommes. Brahe Oec. 73 (c. 1580; uppl. 1971). Till H:Mtz kiortle och snörelif .. (utlämnades bl. a.) Silcke till stickningh — 25 lodh Silckes Bindikor. KlädkamRSthm 1609 A, s. 28 b. (På Kreta bär man kläder) af fin ull och skiön färg, men släta och utan stickning. Ehrenadler Tel. 170 (1723). Ficklocken och ärmarne (på jackan) prydas af stickningar. Idun 1890, ModeT nr 3, s. 3. (Skor) Av prima lack, vit stickning å bakkappan. KatalOscaria 1927, s. 37. Holkärmsblus .. med bröstficka och svarta stickningar. FeminaMånMag. 1983, nr 3, s. 34.
d) bildl.; äv. motsv. b. (dvs. när solen skiner) grönska gräs, då stickas blomstrens purpurduk. Tegnér (TegnS) 4: 140 (1822). När Maj och Flora ses härnäst / På jordens blomstermatta sticka, / Då firar jag min bröllopsfest / Med min gitarr och med min flicka. Sehlstedt 1: 31 (1844, 1861). Rhen, svällande i grönvattrade våder, stickade med solglitter. Rydberg 9: 341 (1894).
4) gm att korsformigt knyta trådar samman med knutar på jämna avstånd framställa (nät), knyta (se KNYTA, v. 5 e); numera bl. ss. förled i ssgn STICK-BAND. Möller (1790). Lindfors (1824).
5) sömn. o. textil. av garn framställa (vävnad) gm att för hand med hjälp av (två l. flera) stickor (se STICKA, sbst.1 2 b) sammanbinda rader av maskor, vilka griper in i varandra; äv. med obj. betecknande maska; äv. utan obj.; ofta i p. pf. (särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv.; se särsk. c, d); äv. i fråga om framställning av sådan l. liknande vävnad (trikå) på maskinell väg. Sticka aviga, räta maskor. Sticka vantar, en tröja, en jumper, en yllemössa. Stickade ullstrumpor. Barnmössa stickad av bomull. En glest stickad halsduk. Hon har intet annat lärdt .. än .. sticka och flicka strumpor. Dalin Arg. 1: 263 (1733, 1754). Hallänskan sir ut som fan men altid står hon och stickar. CAEhrensvärd Brev 2: 122 (1796). (Folkskolans flickor) undervisas i linnesöm, stickning, lagning, korsstygnssöm och tillklippning af kläder. LAHT 1886, s. 346. Under (benämningen) trikåvaror eller stickade varor är .. att föreslå sådana, som i motsats till vanliga vävnader äro framställda med hjälp av endast ett trådsystem. Kjellin 1106 (1927). Att sticka ger kvinnorna något att tänka på medan de prata. Upsala(A) 30/3 1942, s. 5. Stickade klädesplagg. Kulturen 1974, s. 153. — jfr FAST-, HAND-, I-, IN-, MASKIN-, MÖNSTER-, PÅ-, RÄT-, SAMMAN-, SLÄT-, TILL-, TRIKÅ-, VID-STICKA m. fl. o. HEM-, PATENT-, RESÅR-, RUT-, RÄT-, SLÄT-STICKAD m. fl. samt AVIG-, JUMPER-, PATENT-, RESÅR-, RUT-, RÄT-, STRUMP-, TRIKÅ-STICKNING m. fl. — särsk.
a) med avs. på garn, i uttr. sticka till ngt, av (garn) framställa ngt gm att sticka. (Ullen) skulle klippas av fåren, kardas, spinnas, färgas, vävas och en del stickas till strumpor. VästmFmÅ 12: 10 (1922). Järnvägsminn. 15 (1952).
b) med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av prep. (se I 56 d). Jag stickade på min strumpa. Bremer TecknHvard. 2: 195 (1830). Nordström-Bonnier UpplKvSp. 122 (1941).
c) i p. pf. i överförd l. utvidgad, mer l. mindre adjektivisk anv.
α) om mod (se MOD, sbst.3 2): kännetecknad av användning av stickade kläder. SvSlöjdFT 1929, s. 32.
β) (†) i utvidgad anv., om vävnad: framställd medelst en teknik påminnande om l. delvis identisk med den vid stickning använda. Andersson Väfn. 1 (1880).
d) i p. pf. i n. sg. i substantivisk anv.: stickade klädespersedlar. Stickat i alla storlekar köptes. VeckoJ 1957, nr 2, s. 13.
e) ss. vbalsbst. -ning, dels konkretare, om sätt att sticka, dels (o. vanl.) konkret, om det gm stickning framställda arbetet l. (i sht) om föremål (klädespersedel) som håller på att framställas gm stickning. Rät stickning, avig stickning. Den stickningen är för tät, för gles. Weste FörslSAOB (c. 1817). ”Jag har min virkning med mig” ”Och jag min stickning”. Carlén Köpm. 1: 290 (1860). Stickningen sker som bekant med 1 tråd och två stickor, vid rund stickning .. med 4—5 stickor. TextBildv. 92 (1925). På bordet vid soffan låg en kanariegul stickning. Siwertz Pagoden 87 (1954). Var skulle man finna en sådan överskottsproduktion av stickning om inte i Laholm. Fatab. 1957, s. 93.
Särsk. förb. (i allm. sömn. o. textil.): STICKA AV10 4. jfr avsticka. till 5.
1) med avs. på strumpsticka o. d.: ta av maskorna från. SAOB A 577 (1895; i anm.).
2) gm stickning förbruka allt garn på (strumpsticka o. d.). Deleen 20 (1836).
3) med avs. på mönster: i stickning följa l. efterbilda. SAOB A 577 (1895; i anm.).
STICKA I10 4, förr äv. UTI. till 5, med avs. på stickat plagg, i sht (del av) strumpa: ersätta förbrukad l. trasig del på gm att sticka vid en ny. Langlet Husm. 889 (1884: uti; med avs. på strumphäl). Hierta-Retzius ArbStug. 42 (1897; med avs. på strumpor). jfr isticka.
STICKA IGEN. (†) till 1: gm att sy laga (hål). Weste FörslSAOB (c. 1817).
STICKA IHOP10 4, förr äv. TILLHOPA.
1) (†) till 1: sy ihop (ngt). Till att sticka Clede Jhop medh Segelgarn — 7 bundh. SkeppsgR 1541. Därs. (: tilhopa). Hwad gagn kan en Man ha af sådana wåp, som icke kunna sticka i hop ett håhl, eller koka ett ägg? Scherping Cober 2: 152 (1737). WoH (1904).
2) till 5: gm stickning fästa ihop l. ta ihop (maskor); äv. med obj. betecknande matta o. d.: gm stickning (l. hopfästning av stickade lappar) framställa. Bremer Hem. 1: 51 (1839; med avs. på matta). Lundin KvSlöjd 30 (1892).
STICKA IN10 4. till 5: vid stickning åstadkomma o. i det åstadkomna arbetet införa (mönster o. d.); äv. refl., i uttr. sticka sig in i ngt, under stickning ge sig in i l. komma in i (ngt); äv. bildl. ”I den mattan” — sade hon .. ”har jag stickat in många tårar.” Bremer Hem. 1: 51 (1839). Madam Nüssler hade stickat sig in i djupa tankar. Backman Reuter Lifv. 2: 53 (1870). Sticka in ett trevligt mönster på tröjan. SvHandordb. (1966).
STICKA OM10 4. till 5: göra om stickningen av (ngt). Björkman (1889).
STICKA OPP, se sticka upp.
STICKA PÅ10 4. till 3, 5, dels: skynda på med att sticka, dels: sticka vid (ngt), dels: gm stickning fästa (ngt på ngt). Sticka på fickor på kappan. Björkman (1889). jfr påsticka.
STICKA TILL10 4.
1) (†) till 1: sy ihop (plagg). Schultze Ordb. 5049 (c. 1755).
2) till 5: sticka vid (ngt). Man stickar till (strump-)fötter. Schallenfeld Met. 102 (1886). Sticka till ett stycke på ärmen. SvHandordb. (1966). jfr tillsticka.
STICKA TILLBAKA040, äv. 032. till 5: vid stickning gå baklänges i stickat varv gm att upplösa maska l. maskor. Schallenfeld Met. 15 (1886).
STICKA TILLHOPA, se sticka ihop.
STICKA UPP10 4, äv. OPP4. till 5; särsk.: förbruka (garn) till stickning. Björkman (1889).
STICKA UT10 4. (numera föga br.) till 3: (med prydande mönster l. material) brodera ut (tyg l. klädesplagg); äv. utan obj. (Sv.) Sticka ut i tyg. (Fr.) Broder. Nordforss (1805). Betrakta .. (lappkvinnan); hur hon med purpur bara / Och silfver stickat ut sin renskinns samojed. Franzén Skald. 4: 24 (1810, 1832). Dalin 2: 645 (1855).
STICKA UTI, se sticka i.
STICKA VID10 4. till 5: förlänga l. laga (strumpa) gm att sticka fast ny del (i sht häl l. fot); äv. med obj. betecknande den faststickade nya delen. (Modern) satt och stickade vid ett par ullstrumpor. Knorring Axel 1: 208 (1836). Klint (1906; med avs. på strumpfot). jfr vidsticka.
Ssgr (i allm. sömn. o. textil. Anm. Vissa av de nedan anförda ssgrna kan äv. hänföras till sticka, sbst.1 (i bet. 2 b)): A: (3, 5) STICK-ALSTER. alster (se alster, sbst.2 2 b) åstadkommet medelst stickning; särsk. till 5. Aminoff StPtbg 3 (1909).
(25) -ARBETE~020. abstr. o. konkret, motsv. arbete 5 resp. 10, 11; numera i sht till 5. (Sv.) Stickarbete .. (t.) Netzarbeit. Möller (1790). Dens. (konkret; om broderi). Stickarbete .. (dvs.) Stickadt arbete. Äfv. Göromålet att sticka täcken, strumpor o. d. Weste FörslSAOB (c. 1817). Stålstickorna begagnas vid strumpstickning och finare stickarbeten. Hubendick FlickLek. 256 (1879). Wrangel Barnd. 82 (1924).
(4) -BAND. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i fråga om knytning av fisknät: snöre som spiralformigt träs genom de yttersta nätmaskorna, knyts till en ögla o. hängs på nättjuga. Fatab. 1914, s. 161.
(3, 5) -BESKRIVNING. om beskrivning (se d. o. 3) av hur ngt skall stickas; särsk. till 5. MärthaskolHb. 122 (1941).
(3, 5) -BOK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11605). bok innehållande stickbeskrivningar l. stickmönster. Snällp. 1848, nr 9, s. 3.
(3) -BRODERI. (förr) broderi erhållet gm stickning; äv. om teknik för sådant broderi. RedNordM 1926, s. 40. Dräkt- och textilsamlingen har tillökats med bl. a. ett täcke i stickbroderi. Därs. 1927, s. 33.
(2, 3) -BÅGE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11544). (stick- 1749 osv. sticke- 1772 osv.) båge (se båge, sbst.1 5 c) för uppspänning av textilt material som skall stickas; jfr broder-, sy-, täck-båge. Lind (1749). Freja 1873, s. 59.
(5) -ELEV. (förr) elev (se d. o. 2) som erhöll praktisk undervisning i stickning. Östergren (cit. fr. 1939).
(5) -FODRAL. jfr -korg. Hubendick FlickLek. 257 (1879).
(1) -FOT. (numera föga br.) på symaskin: pressarfot. Sömnadsb. 369 (1915).
(5) -FÅTÖLJ. fåtölj (utan karmar) avsedd att användas l. använd vid stickning. Form 1950, s. 111.
(5) -GARN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 11643). garn för stickning. NJournD 1859, s. 6.
Ssg: stickgarns-nystan. Hembygden(Hfors) 1916, s. 39.
(3) -GARNITYR. stickat garnityr (se d. o. 1 a). NJournD 1861, s. 180.
(3) -GULD. [av t. stickgold] (†) om guldtråd för stickning. Nordforss (1805). SvTyHlex. (1872).
(5) -GÄRD. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. kulturhist.) stickning; jfr gärd, sbst.1 1. Schultze Ordb. 1578 (c. 1755: stikk-gäl). Rig 1942, s. 42.
Ssgr (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. kulturhist.): stickgärds-krage. stickad krage. Odstedt FolkdrDal. 301 (1953).
-ärm. stickad ärm. Odstedt FolkdrDal. 414 (1953).
(1) -HANDSKE. (i fackspr.) handske sydd med sticksöm (se d. o. 1). Förbundet 1907, nr 11, s. 5.
(1 a) -HOLT, sbst.3 (sbst.1—2 se sp. 11547, 11607). skom. spannblock. Rig 1934, s. 102 (c. 1847).
(5) -HOSOR, pl. (stick- 1579 (: Stick hosur). sticka- 1618. sticke- 1596 (: sticke husser)) (†) stickade hosor. TullbSthm 9/5 1579. GullbgDomb. 19/5 1618.
(3) -KANT. (numera föga br.) på klädesplagg: stickad kant (se kant, sbst. 4), med stickningar försedd kant. Freja 1873, s. 130.
-KJOL l. (i bet. 2; i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -KJORTEL.
1) (†) till 3: kjol sydd med stickstygn (se d. o. 1). Sömnadsb. 134 (1915).
2) till 5: stickad kjol (l. kjol under stickning). 1 Stickkjortel. BoupptVäxjö 1877.
(1 a) -KLÄMMA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11608). (förr) klämma (se klämma, sbst. 3) för fasthållande av sko o. d. vid stickning. Rig 1934, s. 103 (c. 1847).
(1 a) -KLÄMMARE. (förr) = -klämma. TLev. 1908, nr 27, s. 2.
(5) -KOFTA. (stick- 1915 osv. sticke- 1940 osv.) jfr kofta 4 o. -strumpa. PT 1915, nr 21 A, s. 4.
(5) -KORG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11554). (stick- 1858 osv. sticke- 1781 osv.) korg för förvaring av l. med (material l. redskap för) stickning. BoupptVäxjö 1781.
(5) -KUNNIG. kunnig (se d. o. II 2) i stickning. SvD(A) 5/6 1940, s. 8.
(5) -LUMP. (i sht förr) stickyllelump. Malmbgt 1894, nr 26, s. 1.
(5) -LUVA. stickad luva. Delblanc Gunn. 48 (1978).
(5) -LÖN. lön för stickning. Lind (1749).
-MASKIN, sbst.3 (sbst.1—2 se sp. 11555, 11609).
1) till 1, i fråga om handskfabrikation: maskin för sticksöm (se d. o. 1). 2UB 8: 406 (1900).
2) [jfr t. strickmaschine] till 5: maskin för (hem)stickning av strumpor o. d.; äv. om maskin för fabriksmässig framställning av trikåvaror. TTekn. 1861, 2: 200. Vid framställning av väfttrikå på stickmaskiner formas maskorna enligt samma princip som vid handstickning. Varulex. Beklädn. 80 (1945).
Ssgr (till -maskin 2): stickmaskins-fabrik. (förr) fabrik för framställning av stickmaskiner. RTKatal. 1925, IV. 1: 1246.
-industri. (förr) UNT 11/11 1931, s. 12.
-sammansättare. (-maskin-) (förr) vid stickmaskinsfabrik: arbetare med uppgift att sammansätta stickmaskiner. PT 1915, nr 255, s. 3.
(5) -MUDD. jfr mudd, sbst.4 3, o. -strumpa. Heidenstam Tank. 106 (1899).
(5) -MÄSTARE.
1) (i skildring av ä. förh.) förman i stickfabrik; jfr mästare 1. SvD(A) 1930, nr 36, s. 20.
2) (i skildring av ä. förh.) person som undervisade i stickning; jfr mästare 3. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 181 (1898).
(3, 5) -MÖNSTER, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11545). mönster (se mönster, sbst.3 1 a) för stickning. SthmModeJ 1852, s. 96.
(5) -MÖSSA. jfr -strumpa. BoupptSthm 1671, s. 596.
(35) -NÅL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11610). (numera föga br.) nål för stickning; strumpsticka. (T.) Strick-Nadel .. (sv.) stick-nål eller nät-nål. Lind 1: 1496 (1749). (Sv.) Sticknål .. (Fr.) Aiguille à broder. Nordforss (1805). (Sv.) sticknål, (eng.) stitching-needle. WoH (1904).
(3) -PERGAMENT. (förr) pergament använt av guld- l. silverbroderare ss. underlag för guld- l. silvertrådarna. Dalin (1854).
(3, 5) -PROV, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11612). (numera bl. tillf.) prov (se d. o. 5) på stickning; särsk. till 5. Iduna 1864, s. 3.
(3, 5) -PÅSE. jfr -korg. NJournD 1859, s. 6.
-RAD. stickad söm.
2) (†) till 3. Freja 1873, s. 1.
(2, 3) -RAM. (numera bl. tillf.) stickbåge. Lovén ÅrsbVetA 1845—49, s. 476.
(2, 3) -RING. (numera bl. tillf.) om ringformig stickbåge. LdVBl. 1834, nr 47, s. 4.
(5) -ROCK. (i sht förr) stickad rock (se rock, sbst.2 1). Carlén Köpm. 2: 350 (1860).
(5) -RULLE. (-rull) (†) rulle (se rulle, sbst.3 1 a) för stickgarn? (En) Stickrull af Ebenholtz. BoupptVäxjö 1807.
(5) -SAK. (numera bl. mera tillf.) om stickat (klädes)plagg (l. (klädes)plagg under stickning); i sht i pl. Björkman (1889; i pl.). LD 1959, nr 290, s. 9 (i pl.).
-SILKE. (stick- 1557 osv. sticke- 15541582) (förr) silke för stickning.
1) till 3; jfr broder-silke. KlädkamRSthm 1554 H, s. 3 a. Till stickning på .. (kungens) hatt .. (har utlämnats) Suart stickesilcke 9 1/2 lodh. Därs. 1565 C, s. 29 b. Sy- och Sticksilcke till knapphåhl. VDR 1700, s. 1045. TurÅ 1950, s. 100 (om förh. på 1600-talet).
2) till 5. Weste (1807). Schulthess (1885).
(3) -SILVER. (förr) silvertråd för stickning. Nordforss (1805).
(3, 5) -SKOLA.
1) (förr) skola (se skola, sbst.2 2) för undervisning i stickning. Lind 1: 1496 (1749). Heinrich (1828).
2) lärobok i stickning; jfr skola, sbst.2 5. Stickskolan. (1954; boktitel).
(5) -SOCKA l. -SOCK. jfr -strumpa. Lo-Johansson Stat. 2: 65 (1937).
(5) -STOPP. (numera föga br.) på strumpa: stopp som ser ut att vara stickad. Schallenfeld Met. 74 (1886). Langlet Husm. 938 (1892).
(5) -STRUMPA. (stick- 1658 osv. sticke- 1595 osv.) stickad strumpa l. strumpa under stickning. 3SthmTb. 1: 296 (1595). Verd. 1887, s. 167 (under stickning). Svensson SkånFolkdr. 228 (1935). jfr ull-stickstrumpa.
-STYGN, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11615) l. -STYNG.
1) till 3: stygn använt vid stickning; särsk. dels om efterstygn (särsk. om efterstygn sytt på snedden över stramalj), dels (o. numera i sht) speciellare, om stygn utfört av skyttelsymaskin (särsk. i uttr. dubbelt stickstygn, dubbelstygn). Kragen .. sys dels med hvitt, dels med kulört .. garn; hvarvid recommenderas att sy alla blommorna hvita, men de med punkter antydda stickstyngen, med kulört garn. NJournD 1860, s. 30. DamBok 3 (1879; sytt på snedden). (Läraren:) Hvad kallas efterstyngen, då de användas på fållar? .. (Lärjungen:) Stickstyng eller stickning. Schallenfeld Met. 51 (1886). 2SvUppslB 28: 627 (1953: dubbla). BonnierLex. (1966; om stygn utfört av skyttelsymaskin).
2) (numera föga br.) till 5, oeg., om vart o. ett av de olika sätt på vilka en maska framställes vid stickning. Hagdahl Fråga 395 (1883).
Ssgr (till -stygn 1): stickstygns-broderi. (förr) broderi utfört med stickstygn (efterstygn). Freja 1881, s. 189.
-söm. (numera föga br.) konkret: söm utförd med stickstygn (efterstygn). SFS 1919, s. 2707.
(2) -SÄNGTÄCKE~020. jfr -täcke. BoupptVäxjö 1815.
(25) -SÄTT. sätt att sticka. MärthaskolHb. 188 (1941). Varulex. Beklädn. 82 (1945; i fråga om framställning av trikå i maskin).
-SÖM.
1) till 13, om handlingen att sticka l. utföra stickningar; äv. konkretare, om sätt att utföra (l. om slag av) sådant arbete; i sht konkret, om resultat av sådant arbete, dels om söm (rad av stygn) framställd gm sådan verksamhet, dels om det under sömnad varande l. gm sådan sömnad framställda arbetet; numera i sht dels till 2, 3, i fråga om (prydnads)sömnad utförd (på sybåge o. med små (för)stygn) på dubbelt tyg (med ev. stoppning emellan), dels i speciellare anv., till 1, i fråga om handskfabrikation: söm varvid två läderstycken lagda något om lott sammansys. (Skräddaren) skar åtskilliga slags kläder; giorde stick- och stråk-söm. Broman Glys. 3: 834 (1747). Möller (1790; abstr.). Och ej i någon Redikyl / nu tråd och sticksöm gömdes (då helgen ringdes in). VexiöBl. 1818, nr 6, s. 2. De två slags sticksöm, som förekomma vid hvita broderier. NJournD 1854, s. 16. Engström Schallenfeld 38 (1865; om efterstygn). De brokiga borderna och sticksömmarne, hvilka pryda skjortor, kragar, tröjor (osv.). TT 1872, s. 106. De tre lagren (dvs. täckets över- o. undertyg samt vadden) sys .. ihop med sticksöm i långa sömmar, ofta i mönster. 3NF 19: 959 (1933). Sticksöm (varvid skinnen läggs om lott) användes mest till smidiga, tunna damhandskar. Varulex. Beklädn. 395 (1945). Quilting (dvs.) Täckstickning, vaddstickning eller sticksöm, på svenska, är en rolig och användbar teknik som inte bara kan användas till lapptäcken. ICAKurir. 1979, nr 40, s. 26.
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 5, om handlingen att sticka; i sht konkret, om det under stickning varande l. gm stickning framställda arbetet. Serenius (1741). PH 3: 2093 (1743; konkret, koll.). Stickningen har på gutarnas ö kallats sticksöm eller krokning. Fatab. 1926, s. 55.
Ssgr (till -söm 1): sticksöms-, äv. sticksöm-broderi. särsk. konkret. Fatab. 1954, s. 227.
-sal. sal för utförande av sticksöm. SkomFackT 1889, nr 3, s. 4 (om förh. i skofabrik i Sachsen).
(5) -TEKNIK. vid stickning använd teknik. StHandarbB 134 (1965).
(5) -TIDNING. jfr -bok. SvD(A) 12/9 1948, s. 6.
(3) -TRÄNS. (†) träns vars inslag innehåller istickad guld- l. silver- l. silketråd. Dalin (1854).
(5) -TRÖJA. (stick- 1682 osv. sticke- 1679 osv.) stickad (l. under stickning varande) tröja (i sht ylletröja). BoupptSthm 1679, s. 786 a. jfr ull-sticktröja.
Ssg: sticktröjs-, äv. sticktröj-ärm. Bergman GotlSkildr. 247 (1882).
-TYG. (stick- 1807 osv. sticke- 1752 osv.)
1) (†) till 1, 2, om sammansytt dubbelt tyg l. om dubbelvävnad; jfr 2. Under-vest (Sèducteur) af brokigt sticktyg (filet). KonstNyhMag. 4: 24 (1821); möjl. till 2. SFS 1826, s. 526. Sticktyg eller så kallad Quilting. Ekenmark Lb. 67 (1847). Piquéväfnader eller sticktyg. Andersson Väfn. 78 (1880).
2) (†) till 3, om ett med stickningar försett tyg l. ett på sybåge (med sticksöm) stickat (dubbelt) tyg l. ett tyg som ser ut att vara stickat l. om stickad träns o. d.; jfr 1. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sex qvarter sticktyg till christningsmantel. Strömborg Runebg IV. 1: 286 (i handl. fr. 1838); jfr 1. Hagberg Shaksp. 8: 345 (1849; om träns l. dyl.).
3) (numera bl. ålderdomligt l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 5, konkret, dels: stickarbete, stickning, dels: utensilier (material o. redskap) för stickning; förr äv. om (på maskin) stickat tyg, trikå (särsk. ss. förled i ssgr). Richardson Hall. 225 (1752). Weste (1807; om stickning). Taska för Sticktyg. Strumpa och nystan lägges deri och stickorna inskjutas i de derå anbringade fodraler. NJournD 1854, s. 70. Qvinnorna i södra Halland ses sällan utan sticktyget. (Agardh o.) Ljungberg 4: 214 (1863). WoH (1904; äv. om trikå). Mormor hade med sig sitt sticktyg med de stora brunpolerade trästickorna. Böök Storsk. 30 (1940).
Ssgr (till -tyg 13; †): sticktygs-byxa. i pl., om byxor av trikå l. om stickade byxor. BoupptVäxjö 1811.
-etui. etui för material o. redskap för stickning. NJournD 1855, s. 30.
-strumpa. om trikåstrumpa l. stickad strumpa. Stiernstolpe DQ 3: 206 (1818).
-täcke. täcke av sticktyg; jfr stick-täcke. DA 1824, nr 234, Bih. s. 1.
-vara. trikåvara. Dalin (1854).
-väst. om trikåväst l. stickad väst; jfr stick-väst. 2Saml. 36: 10 (i handl. fr. 1791). 2 Gulrandiga Sticktygs vestar. BoupptVäxjö 1808.
(2) -TÄCKE. stickat täcke (av två lager tyg med mellanliggande stoppning), stoppat täcke. SundhetscollBer. 1855, s. 157. Sticktäcken af siden och ylle. IndUtstMalmö 1896, s. 70.
(5) -ULL. ull till stickgarn. WoJ (1891).
(5) -ULLGARN~02 l. ~20. jfr -garn. Freja 1874, s. 3.
(5) -VANTE. jfr -strumpa. Tegel E14 266 (1612).
(5) -VARA. stickad vara; i sht i pl. Thulin Heinesen Gryn. 362 (1935; i pl.).
(5) -VÄSKA. jfr -korg. Berg Handarb. 191 (1874).
(2, 5) -VÄST. (stick- 1808 osv. sticke- 1968 osv.) om stickad väst (l. om trikåväst); jfr -tygs-väst. (Två) Gulrandiga Sticktygs vestar .. (två) Hvita Stickvestar. BoupptVäxjö 1808. Collinder SvOrdhjälp 108 (1968; om slipover).
(5) -YLLE. (i sht om ä. förh.) lump bestående av kasserat ylle (i sht av upprepat ylle från kasserade plagg o. d.); äv. om sådan lump erhållen (l. bestående) av kasserade ylletrikåvaror (i sht använd för framställning av konstull). SundSvP 1886, nr 124, s. 4. Stickylle kallas uppraspade strump- och trikåvaror. 3NF 11: 1147 (1929).
Ssgr: stickylle-duk. halsduk framställd av stickylle. Petri Ouchterlony 167 (1924).
B (†): STICKA-HOSOR, se A.
C (numera bl. i bygdemålsfärgat spr.): STICKE-BÅGE, -HOSOR, se A.
(3) -KLÄDNING. broderad l. stickad klädnad; i ssgn pärle-stickeklänning.
-KOFTA, -KORG, -SILKE, -STRUMPA, se A.
(3) -TRÅD. tråd för brodering; i ssgn pärle-sticketråd.
-TRÖJA, -TYG, -VÄST, se A.
D: (5) STICKNINGS-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 b) med stickning; äv. konkret, motsv. arbete (10 o.) 11; jfr stick-arbete. Det är angelägit att tidigt wänja dina döttrar wid sticknings arbete. Wåhlin LbLandth. 81 (1804). De välgjorda stickningsarbetena. Form 1950, s. 198.
(5) -KORG. stickkorg. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 52.
(5) -LÖN. sticklön. Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 272 (1798).
(5) -MASKIN. [jfr eng. knitting machine] stickmaskin (se stick-maskin, sbst.3 2). TT 1871, s. 155. jfr strump-stickningsmaskin.
(5) -MÖNSTER. stickmönster; särsk. bildl. Nu sjunker solen under brämet av molnkalottens ulliga stickningsmönster. Frosterus Jord. 101 (1930).
(5) -PROV. prov (se d. o. 2 d) på skicklighet i stickning. RedNordM 1920, s. 22.
(5) -SÄTT. sticksätt. Varulex. Beklädn. 220 (1945; i fråga om trikåvävnad).
(5) -ÖVNING. övning i stickning. SFS 1919, s. 2707.
Avledn. (i allm. sömn. o. textil.): STICKARE, sbst.2, se d. o.
STICKERI104, sbst.2, n.
1) (numera bl. mera tillf.) till 3, om handlingen l. verksamheten att sticka l. utföra stickningar på tyg (l. läder o. d.); äv. konkret, dels om resultatet (broderiet l. stickningen), dels om tyget osv. med den anbragta prydnadssömmen, stickad vävnad. Synnerberg (1815; i pl., konkret). Palmblad Palæst. 163 (1823; abstr.). Kristina hade låtit efter ny och egen uppfinning göra sig en drägt af silfverduk med prydnader och stickerier af guld. Fryxell Ber. 10: 341 (1842). Underbara japanska stickerier i afnyanseradt brokiga färger tjena som fönster- och dörrförhängen. SDS 1904, nr 296, s. 3. Rundt Öd. 31 (1912; bildl.). jfr blomster-, guld-, pärl-, siden-, silkes-stickeri.
2) till 5, abstr.: stickning; numera i sht konkret, om lokal l. företag för trikåstickning. PH 2: 1543 (1739). Små stickerier och sömnadsfabriker ha byggts här och var i bygden (i Älvsborgs län). SvGeogrÅb. 1927, s. 114. jfr redgarnsstrumpe-, trikå-stickeri.
Ssgr: stickeri-arbete. till stickeri, sbst.2 1, 2, abstr. o. konkret, motsv. arbete 5, 11; särsk. till 1, konkret. Åstrand (1855).
-fabrik. särsk. (förr) till stickeri, sbst.2 1: fabrik för utförande av stickeriarbeten. Synnerberg 2: 102 (1815).
STICKERSKA, f. [delvis till stickare, sbst.2] kvinna som (yrkesmässigt) stickar.
1) till 2, 3; utom i ssgn täck-stickerska i sht till 3. Möller (1790). Harlock (1944). jfr blomster-, guld-, pärl-, silkes-, täck-stickerska.
2) till 5. Schultze Ordb. 5022 (c. 1755). Fatab. 1957, s. 96 (i fråga om stickning för hand). jfr maskin-, sjal-, strump-stickerska.
Spoiler title
Spoiler content