publicerad: 2011
UPPLEVA up3le2va, v. -er, -de, -t, äv. -at, -ad (se för övr. LEVA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(up- 1746–1807. upp- 1795 osv.)
Etymologi
[jfr d. opleve, t. aufleben (för bet. 1) o. erleben (för bet. 2–4); ssg av UPP o. LEVA, v.1]
1) (†) intr.: åter bli levande; i sht oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. dels i uttr. uppleva i ngn, (tyckas) återuppstå i ngn (ss. ättling o. d.), dels: få nya krafter, leva upp. Dähnert 170 (1746). Julienne .. tycktes allt mer och mer upplefva (osv.). PoetK 1814, 2: 58. O, tappre prins, din ärorika farfar I dig upplefwer. Hagberg Shaksp. 5: 120 (1848). Topelius EvBarn. 184 (1893).
2) (†) leva upp (se leva upp 3) (ngt). I Paris, der han hastigt nog upplefde 21,600 livres. BL 15: 141 (1848). Agardh o. Ljungberg I. 2: 264 (1853).
3) vara med om (o. ta intryck av) (ngt); gm erfarenhet få kunskap l. kännedom l. bli medveten om (ngt l. ngn); under sin levnad bli vittne till (ngt) l. lära känna (ngn); ss. vbalsbst. -ande äv. konkretare: upplevelse. Geijer I. 5: 216 (1819). Dessa raders författare (måste) säga, att Kjellanders bortgång är den största litterära smärta han hittills upplefvat. Atterbom Minnest. 2: 388 (1835). Han tyckte aldrig att hans upplefvanden voro värda att kallas ”äfventyr”. Zilliacus Indiankr. 150 (1898). En av de yppersta lärare, jag själv upplevat .. började terminens seminarieövningar med de orden: ”Mina herrar, det är en ren tillfällighet, att jag sitter längst uppe här vid bordet”. NordT 1928, s. 262. Ack, när man är ung upplever man varje dag något nytt, utlät hon sig sentimentalt. Krusenstjerna Fatt. 4: 66 (1938). Kurt Jooss upplevde som tjugoåring expressionismens segertåg i Tyskland. Ruin SjunknH 19 (1956). — jfr NYSS-, O-, SJÄLV-UPPLEVD. — särsk.
a) med avs. på tid(punkt) l. ålder: (få) vara med om; uppnå. Möller (1790). Om ej lungor och lefver allvarsamt angripas, torde jag .. upplefva en betydlig ålder. Atterbom Minn. 589 (1819). Kanske skola wi eller wåra närmaste efterkommande upplefwa den tid, då stenbocken och alpgeten skola räknas bland utgångna djurarter. Holmström Ström NatLb. 3: 154 (1852). ”Ja men det vore väl roligt för henne om hon fick uppleva sin hundraårsdag,” säger Märta vädjande. Hedberg DockDans. 162 (1955).
b) oeg., om ngt sakligt: vara föremål för; vara med om. (Översättarens arbete) har upplefvat flere upplagor. Arfwidsson Oisian 1: 14 (1842). Jag berättade att mina döttrar med förtjusning skulle bära dem (dvs. klänningarna) och låta dem uppleva en ny säsong. Trenter SkönJuv. 25 (1991).
4) [utvecklat ur 3] uppfatta (o. känslomässigt värdera) (ngt); särsk. i sådana uttr. som uppleva ngt som så l. så l. på sådant l. sådant sätt; förr äv.: reagera på. (Palmblad) sågs .. upplefva hvarje vigtig historisk och ethnografisk upptäckt .. med en fullkomlig ynglingafröjd. Atterbom Minnest. 2: 212 (1853). Den prästerliga tjänstgöringen upplevde han närmast som ett problem. KyrkohÅ 1961, s. 312. Hur upplever de sin situation i dag? SvD 23/1 1988, s. 16. Jag vet inte riktigt, men är det inte så att vår förmåga att uppleva någonting väldigt starkt – sorg eller förtvivlan eller vrede – när allt kommer omkring är begränsad. Nesser BarinTri. 225 (1996).
Avledn.: UPPLEVARE, m.//ig. till 3, 4: person som upplever ngt. Vannérus Metaf. 128 (1914). Pensioneringen kan ge upplevarna mer fritid för sin livsstilsutövning, som det heter med socialstyrelsens vokabulär. SDS 26/5 1984, s. 3. —
UPPLEVELSE, r. l. f. [jfr d. oplevelse] till 3, 4, om förhållandet att uppleva ngt; äv. (o. i sht) om (minnesvärd l. spännande l. gripande) händelse l. tilldragelse o.d.; äv. om intryck l. känsla l. erfarenhet (som man får när man är med om ngt). En stor, svår, religiös, omvälvande upplevelse. ASScF 11: Minnestal 1: 50 (1880). Min mor tröttnade aldrig att höra mig berätta om mina upplevelser därute i främmande länder. Lagergren Minn. 3: 140 (1924). Att vara med en natt på detta fiske är en upplevelse. Kulturen 1949, s. 99. Upplevelsen av Kina är häftig och smärtsam, men det är för att den avslöjar det egna jaget. Pyk MacLaine HittaHem 181 (1975). Det skapar en känsla av här och nu, en upplevelse av att tiden stannar. GT 11/4 2007, s. 10. jfr natur-, rese-, rums-, sexual-, själs-, skräck-, skönhets-, smak-upplevelse m. fl.
Ssgr: upplevelse-center. anläggning o. d. som (mot betalning) erbjuder besökare kulturella l. äventyrliga o. d. upplevelser. Expressen 29/10 1994, s. 34.
-industri. storskalig verksamhet med syfte att skapa o. erbjuda upplevelser. Utgångspunkten är övertygelsen om att framtidens jobb finns inom upplevelseindustrin: TV, film, musik, media, Internet, dataspel, m m. SDS 20/7 1996, s. C6.
-läsning. i fråga om undervisningsmetod, om läsning förknippad med nöje o. lust. Upplevelseläsning under lärarens direkta ledning i syfte att stimulera elevernas läslust. SFS 1962, s. 1328.
-material. jfr -stoff. OoB 1963, s. 284. Påfallande är .. förmågan att göra en fabulatorisk syntes av rykande hett upplevelsematerial. Isaksson o. Linder Wägner 1: 93 (1977).
-sfär. jfr sfär 6 (b). Redan tidigare införlivas dock successivt nya naturområden med stadsmänniskans upplevelsesfär. Björck HeidenstSek. 44 (1946).
Spoiler title
Spoiler content