SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2013  
UV ɯ4v, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Jes. 34: 11 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er Sigfridi A 4 b (1619)).
Ordformer
(uv (uu-, v-, vu-, w-, wu-, -f, -ff) 1538 osv. uv- (uu-, v-, w-, wu-, -ff-, -ffu-, -ffw-, -fu-, -fv-, -fw-) 1541 osv. vffssens, gen. sg. best. 1615)
Etymologi
[fsv. uver; jfr fvn. úfr (nyisl. úfur), fht. hūwo, ūvo, mht. hūwe, ūve (t. uhu), feng. ūf; sannol. av ljudhärmande ursprung]
rovfågel hörande till familjen Strigidae i ordningen Strigiformes (ugglor); vanl. om Bubo bubo Lin., berguv (jfr SKOGS-UV 1); stundom liktydigt med: uggla (se d. o. 1); i sht i pl. äv. om släktet Bubo Dum. VarRerV 55 (1538). Wfuen är .. en stoor fogel medh itt stoort hofuud såsom Vglan, brwngrå och ludin, och hafuer itt groft rytande, och höres långt. Han håller till i stoore skoghar och på höghe bergh. Forsius Phys. 279 (1611). Om Ufwen kommer fram till någon gård eller stad och skriker, blir folket gemenligen frucktande, ty de tro, att antingen någon skall dö, eller att elden skall bli lös, eller någon annan olycka skall ske. Linné FörelDjurr. 86 (1748). I Göteborgstrakten är Ufven en nyttig fogel, hur skadlig han än månde vara på mången annan ort. Malm Fauna 239 (1877). Det kom en tid, då uvarna tutade i Ninives. Fogelqvist ResRot 202 (1926). Svärfadern satt och vaktade henne som en uv varje dag. Martinson OsynlÄlsk. 117 (1943). Uven är inte tillåten för jakt eller fångst. JägUppslB 523 (1989). — jfr BERG-, HORN-, KYRKO-, SKOGS-, STEN-UV. — särsk.
a) i utvidgad anv., om annan fågel som ej hör till familjen Strigidae, särsk. ss. senare led i ssgn SJÖ-UV.
b) i bildl. anv., om erfaren l. originell (mans)person; i sht i förb. med gammal (jfr GAMMAL 5 (a)). Missförståndet 77 (1740). Skål, Lena, din gemena uf, skål! Ridderstad Samv. 1: 87 (1851). Om han .. på något sätt kunde få de gamla ufvarne att infinna sig på hans bröllop! Virén Skizz. 118 (1890). De gamla uvarna, som levat hela sitt liv i skötbåtar .. lägga sig minnsann inte sjuka vid minsta anledning. UNT 1943, nr 155, s. 1. En .. svårighet är att (rätts)mål allt oftare handlar om komplicerad teknik .. där gamla uvar har svårt att hänga med. DN 21/7 2009, s. A2. jfr SPEX-UV.
Ssgr: UV-BO. jfr bo, sbst.1 8. När man lyckats upptäcka ett ufbo, tager man ungarna, när de äro inemot halfvuxna. Bergström HbJagtv. 169 (1872).
-BULVAN. jäg. konstgjord fågel avsedd l. använd för att framlocka fåglar inom skotthåll; jfr bulvan 1. Skytte för levande uv eller uvbulvan må bedrivas allenast för dödande av duv- och sparvhök samt kråka. SFS 1920, s. 2460.
-HANE. jfr hanne 1. (Uvhonan) låg .. och lyssnade till, huru ufhanen hoade i berget. LD 10/5 1905, s. 4.
-HONA. jfr hona 1. Öfver bergväggen i väster kunde ufhonan se mellan granspirorna en glänsande månskära. LD 10/5 1905, s. 4.
-RÖST. (numera bl. tillf.) om uvs läte. Tystnan bryts af om natten, när ufröst från borgtornet låter. Ling As. 26 (1833).
-SKARP. (numera bl. tillf.) jfr skarp, adj. 10 a. Han gud, som bor i det höga, / ett ömkligt hjärta dej gav / och därtill ett uvskarpt öga. Ferlin KulörtLykt. 77 (1944).
-SLÄKTE. jfr släkte, sbst.2 4 a. 2NF (1920). Berguv .. den enda europeiska arten av uvsläktet och tillika den största ugglan i vår världsdel. 3NF 3: 40 (1924).
-STAM. jfr stam, sbst.3 II 10. Det sannolika torde väl vara, att det alltjämt fanns en uvstam, ehuru ej så stor, men att denna under inflytande av den rikliga näringstillgången mycket hastigt ökades. FoFl. 1931, s. 90.
-UNGE. jfr unge 1. Jag wågade mig eij gå på dessa ufungar med händren. Linné Skr. 5: 82 (1732).
Spoiler title
Spoiler content