publicerad: 2019
VÄLFÄRD vä3l~fæ2rd, förr äv. VÄLFART, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. (†) -er (PJGothus Helg. A 2 a (1593), HushBibl. 1755, s. 3).
Ordformer
(val- 1538. vel- (u-, w-, -ee-, -hl-) 1523–1725. vell- (w-) c. 1565–1656. väl- (w-, -æ-, -hl-) 1523 osv. väll- (w-) 1526–1689. -fardh 1619–c. 1640. -fart (-ff-, -dt, -th, -tt) 1537–1562. -ferd (-dh) 1523–1793. -ferde 1603. -fert (-dt) 1540–1635. -ffördh c. 1565. -fortt 1542. -färd (-dh) 1526 osv. -färdt (-æ-, -dth) 1523–c. 1585)
om förhållandet l. tillståndet att det går väl l. lyckligt för ngn (jfr FARA, v.2 6 a), välgång l. väl l. lycka (se LYCKA, sbst.3 3, 4); välbefinnande; nytta l. gagn (förr särsk. i uttr. (ngn l. ngt) till godo och välfärd (se GOD 24 c)); förr äv. konkretare, om enskilt utslag av välgång osv.; äv. med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på goda ekonomiska l. materiella förhållanden, närmande sig l. övergående i bet.: välstånd (förr särsk. konkret(are), liktydigt med: tillgångar o. d. (se b)); äv. i fråga om rikes l. samhälles o. d. välgång osv. (se c); särsk. i förb. med dels adj.-attribut (se särsk. a, c α, β, γ), dels gen.-attribut l. poss. pron. (förr särsk. i sådana uttr. som stå efter ngns välfärd (se STÅ, v. I 15 a α β') l. trakta efter ngns (liv och) välfärd (jfr LIV I 1 b δ)). Materiell välfärd. Offra sin personliga välfärd. Oc haffwer (du) dogh alla tina wælfærdth hafth her wdi worth riche Swerighe. G1R 1: 105 (1523). (Han) trachtade effter theras Lijff och Wälfärd. Schroderus Os. 1: 784 (1635). At the (kvinnor som fött barn) hålla sigh effter barnsbörden i några weckor hemma, thet kräfwer theras egen och barnens hälsa och wälferd. KOF II. 2: 46 (c. 1655). Nog billigare äro de, som föregifwa at Frid och wänskaps förbindelser med andra magter, äro hufwud orsaken till folcks wälfärder. HushBibl. 1755, s. 3. Nyss omwända menniskor förstå åtminstone .. att befrämja sin själs wälfärd. Schartau UtkPred. 2: 277 (1812). Vill aktiebolag avsätta vinstmedel att användas för anställdas eller deras anhörigas välfärd annorledes än genom beredande av pension, må bolaget för dylikt ändamål bilda stiftelse. SFS 1937, s. 968. Visst ökade välfärden, många hade bättre än de någonsin haft förr. Fogelström StadVärld. 199 (1968). — jfr SJÄLA-VÄLFÄRD. — särsk.
a) (numera bl. ngt ålderdomligt) i förb. med sådana (med varandra ofta samordnade o. i motsatsställning uppträdande) adj.-attribut som dels evig l. andlig, dels timlig (jfr TIMLIG 2 c slutet) l. lekamlig. PJGothus Helg. A 2 a (1593). Mine .. Wenner önskar iagh .. Al Andeligh och Lekamligh wälfärdh. Messenius Disa A 2 a (1611). Huruledes the, som genom obootfärdigheet, ifrån Gudz Församling stängas, sättia sig uti största wåda och fördärf, så til sin ewiga, som timmeliga wälfärd. Kyrkol. 10: 2 (1686). Vattenvigningarna (med bestänkning av åkrarna) tillhörde de akter, som tjänade till allmogens timliga välfärd. Arv 1955, s. 57. Där människors eviga välfärd är i fara, måste den skrivna, jordiska rätten vika. KyrkohÅ 1961, s. 294.
b) (†) tillgångar l. förmögenhet; äv.: ekonomi (se d. o. 4) l. affärer. Vthen han som fadheren är, all sin wälfartt bådhe i löst och fast, ther hosz vpsettie will. G1R 17: 422 (1545). Köpmännen, som försträkt (dvs. lånat ut) hafue all deres welfärdh. SUFinlH 5: 7 (1615). I anseende, att bemälte Brun en stor dehl af sin wälfärd uthi samma wärck (dvs. anläggning av en fyrbåk) nederlagt. Stiernman Com. 4: 141 (1675). Jag är redebogen at wisa alla mina böcker och räkningar, och wisa huru min wälfärd stod då Sal. Konungen dödde och huru den nu står. HC11H 1: 71 (1676). Ännu några weckor erfordras, för at härstädes sköta min wälferd. VDAkt. 1793, nr 167.
c) i fråga om rikes l. samhälles o. d. (medborgares l. invånares) l. institutions o. d. (medlemmars) välgång l. välstånd; särsk. (o. numera i sht) speciellare, i fråga om medborgares l. invånares ekonomiska o. sociala välgång osv. (se särsk. β, γ). Statens, samhällets välfärd. Eth vniuersitet, till rijgisins menige nytto gangn ock wälfartt. G1R 12: 78 (1538). The saker och måål som Rijksens och alla Almogans wälfärd åhänger. Lagförsl. 24 (1609). Att predikanterna flitelighen förmana åhörerna .. trolighen för hela Gudz Församlingz wälferdh .. bidia. KOF 1: 375 (c. 1618). Är dhet så en wäl grundat Sanning, at Egypten, näst Gudh, kan tilskrifwa dhen Stoora Nill Strömmen sin Wälfärdh i fruchtbarheet. RelCur. 137 (1682). Stadsdelen vid Fredhäll i Stockholm är en stad byggd i välfärdens tecken med solljus och rörelsefrihet för barnen utanför hemmet som ledande principer. Form 1944, s. 2. Chefens avgörande betydelse för ett företags välfärd. Pokorny Aktier 140 (1957). — jfr SAMHÄLLS-VÄLFÄRD. — särsk.
α) i uttr. (den) allmän(na) välfärd(en) (i sht förr äv. det allmännas välfärd), om välgång osv. som omfattar l. tillkommer l. är tillgänglig för alla; särsk. dels samordnat med o. ställt i motsats till enskild, dels övergående i bet. γ; jfr VÄLMÅGA b slutet. Det, som är bedrifwit emot almänna wälfärden. Verelius 203 (1681). Det är .. (äganderätten), som tätt förenar .. den enskilda välfärden med det allmännas. LBÄ 19–20: 47 (1799). Det protestantiska Europas allmänna välfärd. SvLitTidskr. 1869, s. 146. Regeringens höstbudget innehåller en fortsatt satsning på den allmänna välfärden i kommuner och landsting. FaluKurir. 22/9 2016, s. 6.
β) [jfr eng. social welfare] i uttr. (den) social(a) välfärd(en), om till det socialpolitiska området hörande välgång osv. (jfr SOCIAL 4 d), ofta mer l. mindre liktydigt med γ. AB 1902, nr 72 B, s. 1. De liberala principerna hafva öfver hufvud saknat förmågan att leda oss fram till en djupare uppfattning af social rättvisa och social välfärd. Steffen SocSt. 4: 89 (1906). Omsorgen om försvaret och om befolkningens sociala välfärd måste .. gå hand i hand. Försummas försvarspolitiken, löper man risk, att alla de vinster, som genom socialpolitiken skapats, i ett slag gå förlorade. SvFl. 1939, s. 15. Arbetsmarknad och social välfärd är en fråga för medlemsstaterna .. inte Europaparlamentet. SvD 24/1 2017, s. 6.
γ) särsk. [sannol. efter motsv. anv. i eng. l. utlöst ur anv. i α, β] om sammanfattningen av de (offentligt finansierade) samhällsinrättningar som är avsedda att trygga alla medborgares l. invånares ekonomiska o. sociala (o. kulturella) välfärd (o. bidra till ekonomisk o. social utjämning); särsk. i uttr. (den) gemensam(ma) l. generell(a) välfärden; ofta i sg. best.; jfr α, β o. välfärds-apparat. Arbeta inom välfärden. Vinster i välfärden. En radikal privatekonomisk ansvarsbefrielse genom ytterligare utbyggd välfärd. DN(A) 23/6 1964, s. 3. Centern anser att den generella välfärden måste stärkas. DN 28/7 1993, s. 4. De fundament som gemensam välfärd vilar på – solidarisk finansiering, fördelning efter behov och lika tillgång – håller på att raseras. SäljSkiten 13 (2009). Kulturen är en viktig del av välfärden. UNT 8/9 2014, s. A5.
Ssgr: VÄLFÄRDS-ANORDNING~020. anordning (se d. o. 2) för skapande l. främjande av (allmän) välfärd; särsk. i uttr. sociala välfärdsanordningar (jfr välfärd c β); i sht i pl.; jfr -inrättning. Den vid pågående industriutställning i Düsseldorf befintliga afdelningen för välfärdsanordningar för arbetare. SvD(A) 1/6 1902, s. 2. Sociala välfärdsanordningar existerade knappast. HallHist. 1: 764 (1954). Grundläggande välfärdsanordningar som undervisning och hälsovård. Expressen 5/3 1990, s. 2. —
-ANSTALT~02 l. ~20. (numera mindre br.) välfärdsinrättning; särsk. i uttr. social(a) välfärdsanstalt(er) (jfr välfärd c β). Staten är .. en kultur- och välfärdsanstalt, till grundläggande af menniskornas sedliga utbildning och sammanlefnad. Palmén JurHb. 8 (1859). Anläggningen av skolor och sociala välfärdsanstalter. DN(A) 26/8 1942, s. 4. SvD 2/5 1993, s. 19. —
-APPARAT. sammanfattande, om välfärdens organisation(sformer) o. inrättningar (jfr välfärd c γ); särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. (den) social(a) välfärdsapparat(en) (jfr välfärd c β); jfr apparat 2 a. Kraven på utbyggnad av den sociala välfärdsapparaten. SvD(A) 22/9 1931, s. 9. Statens skattebortfall .. upphäver .. de åstundade spareffekterna av en krympt välfärdsapparat. DN 6/11 1981, s. 2. —
-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5) syftande till att skapa l. främja (allmän) välfärd (jfr -företag) (i sht förr särsk. i uttr. socialt välfärdsarbete (jfr välfärd c β)); äv. (till c γ) speciellare, om arbete (se d. o. 6) l. anställning inom välfärdssektorn. SvD(A) 24/7 1908, s. 6. Det var .. dubbelt angeläget, att det fanns en central för det frivilliga sociala välfärdsarbetet. Spångberg StMän 3: 159 (1924). Med mindre detaljstyrning och mer personalinflytande blir välfärdsarbetena mer attraktiva. HbgD 11/9 2014, s. A28. —
-AVGIFT~02 l. ~20. särsk. (förr) om av redare o. sjömän erlagd avgift syftande till att bekosta välfärdsanordningar för sjömän. Välfärdsavgiften utgör fyra öre för dag och sjöman under tid då sjömannen varit för utrikes fart påmönstrad å svenskt handelsfartyg. SFS 1948, s. 1113. —
(c (γ)) -BYGGE. uppbyggande l. skapande av välfärd(ssamhälle); ngn gg äv. konkret, om välfärdsinrättning. DN(A) 1/9 1940, Bil. s. 3 (om sjukhus). Efterkrigstidens långa välfärdsbygge. Johannisson MelankRum 233 (2009). —
-EKONOMI. [jfr eng. welfare economics] i sht ekon. om nationalekonomisk teori som sysslar med effekten av ekonomiska aktiviteter o. ekonomisk politik med avseende på (den allmänna) välfärden (jfr ekonomi 5); i icke fackmässigt spr. äv.: ekonomi (se d. o. 1) kännetecknad av (allmän) välfärd (äv. konkretare, om land l. stat o. d. med sådan ekonomi). Blomstrande välfärdsekonomier. DN(A) 25/5 1939, s. 13. Begreppet (gränsnytta) .. har också spelat en viktig roll i välfärdsekonomin. Dickson Nationalekon. 24 (1983). Medan västvärlden plöjer in miljarder för att rädda banker och välfärdsekonomi slår finanskris och torka katastrofalt hårt mot världens fattiga. SödermNyh. 16/10 2009, s. 8. —
-ETIK. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om filosofisk åskådning, ungefär liktydigt med: utilitarism; jfr -moral, -princip. GHT 1887, nr 133 A, s. 2. En rimlig målsättning finner .. (filosofen G. Aspelin) inom den klassiska välfärdsetikens ram: rikaste möjliga tillfredsställelse av människans lyckokrav, i den mån de befordrar eller åtminstone är förenliga med bästa möjliga samförstånd och samarbete med medmänniskorna. DN(A) 9/5 1944, s. 4. —
-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3; särsk. (o. numera i sht) till c γ. 3SAH LVII. 3: 58 (1830). Landets stora välfärdsfråga .. var enklare att lösa. Hedin Rev. 144 (1879). De stora välfärdsfrågorna är skola och äldreomsorg. GotlT 14/2 2017, s. 2. —
-FÖRETAG~102, äv. ~200. om företag (se d. o. 3) syftande till att skapa l. främja (allmän) välfärd (jfr -arbete); äv. (o. numera i sht, till c γ) om företag (se d. o. 4) verksamt på välfärdsmarknad. Föreläsningar hållas .. om den moderna fattigdomen, om moderna välfärdsföretag, om kristendom och fattigvård (osv.). SvD(A) 30/4 1907, s. 4. Utredningsförslaget om att sätta ett vinsttak för välfärdsföretag. NorrkpgT 8/2 2017, s. 16. —
-FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2. DN(A) 28/10 1965, s. 30. Vi anser att utvecklingen mot långa och tröttande arbetsresor är en allvarlig välfärdsförlust. GbgP 16/5 1975, s. 15. —
-GRUND. jfr grund, sbst.1 III 1 d; särsk. (o. numera i sht) till c (γ). (Jesus) en sten skal wara, / Til mångas wälfärdsgrund. Kolmodin QvSp. 2: 39 (1750). Sprickor i välfärdsgrunden. Expressen 4/12 2000, s. 6. —
-IDEOLOGI. jfr ideologi 2; särsk. (o. numera i sht) till c. De tomma välfärdsideologierna, vilka urholkat livet. Malmberg Värd. 33 (1937). Den socialdemokratiska välfärdsideologin har rullats tillbaka till förmån för privatisering, individualisering, EU-medlemskap och globalisering. DN 21/1 2012, s. 6. —
-INDEX. (i fackspr.) index (se d. o. 5) gällande (allmän) välfärd. DN(A) 30/10 1950, s. 16. I FN:s välfärdsindex hamnar .. (Brasilien) på 75:e plats. GbgP 11/10 2009, s. 27. —
-INRÄTTNING~020. inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för skapande l. främjande av (allmän) välfärd l. för utförande l. förmedling av välfärdstjänst(er); jfr -anordning, -anstalt, -bygge, -institution o. välgörenhets-inrättning. Offentliga, privatdrivna välfärdsinrättningar. Allmänna välfärdsinrättningar – sparkassor, understöds- och förbruknings-föreningar. NerAlleh. 10/7 1878, s. 3. Enkelt uttryckt kan man säga, att de (medeltida sjukhusen) innefattade så gott som samtliga av vår egen tids välfärdsinrättningar. TurÅ 1947, s. 114. —
-INSTITUTION. jfr institution 3 o. -inrättning. SvD(A) 28/5 1905, s. 5. Samtidigt syns en tydlig nedgång i förtroendet för centrala välfärdsinstitutioner som sjukvården och Försäkringskassan. DN 14/3 2014, s. 6. —
-INTRESSE. jfr intresse 3. PT 5/11 1853, s. 4. Det gäller att väga lokala välfärdsintressen mot ensidiga krav på lönsamhet. TurÅ 1954, s. 77. —
-LAG. särsk.: lag (se lag, sbst.1 1) gällande l. syftande till att skapa l. främja (allmän) välfärd. AB 17/4 1850, s. 2. Lagen om samhällets barnavård liknar övriga moderna välfärdslagar därutinnan, att (osv.). Sjövall o. Höjer 46 (1929). —
-LAND. jfr land 3 o. -samhälle, -stat o. välstånds-land. Norrskensfl. 19/8 1936, s. 3. I välfärdslandet Sverige har vi inte längre lika tydliga klasskulturer som till exempel i England och Frankrike. Gaunt o. Löfgren MytSv. 56 (1984). —
-LANDSKAP~02 l. ~20. landskap (se d. o. 1 (b)) kännetecknat av (allmän) välfärd; äv. (o. numera i sht) till c, bildl., sammanfattande, om välfärdssystemet l. välfärdsinrättningarna betraktat resp. betraktade ss. ett landskap (se d. o. 5). Det skånska välfärdslandskapets tilltagande urbanisering och industrialisering. DN(A) 23/8 1963, s. 9. Den materiella nöden, hålen i välfärdslandskapet. Esping o. Carlsund Samh. 222 (1978). —
-LIGA. [med avseende på bildningen jfr tillväxt-liga] om grupp av länder l. stater o. d. som jämförs med avseende på (allmän) välfärd. Den europeiska välfärdsligan. SvD 27/2 1971, s. 4. —
-MARKNAD. särsk. till c γ, om välfärdsinrättningar o. välfärdstjänster utgörande (del av) en marknad (se d. o. 2 slutet). DN 9/9 1989, s. 2. Nya välfärdsmarknader skapas genom entreprenader och kundvalsystem. SäljSkiten 56 (2009). —
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13) för skapande l. främjande av (allmän) välfärd. De gudomlige välfärdsmedel, hvilka hafva sin utgångspunkt i Kristi födelse. BoråsTidn. 24/12 1885, s. 3. Kommunen har åsidosatt idrott och folkhälsa som välfärdsmedel genom att inte långsiktigt investera i det. SödermNyh. 30/10 2007, s. 12. —
-MODELL. särsk. till c: modell (se d. o. 1 c) för (skapande l. främjande av) allmän välfärd. DN(A) 18/1 1952, s. 4. Socialdemokratins välfärdsmodell bygger på skattehöjningar. DN 29/8 1982, s. 2. —
-MORAL. särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.): välfärdsetik; jfr nytto-moral. DN 1900, nr 10942 A, s. 2. Förnekandet av utilismen, av lycko- och välfärdsmoralen. SvLittH 2: 8 (1919). —
-POLITIK. politik syftande till att skapa l. främja (allmän) välfärd; särsk. i uttr. social välfärdspolitik (jfr välfärd c β). AB 13/1 1906, s. 6. Någon social välfärdspolitik fanns ännu ej. SvFolket 4: 265 (1939). Det är den fortsatta välfärdspolitiken som står på spel om regeringen inte får balans i ekonomin. DN 14/1 1971, s. 2. —
-PRINCIP. princip (se d. o. 3) gällande (allmän) välfärd; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) i fråga om välfärdsetik (jfr princip 4 o. nyttighets-princip). (Den danske filosofen H. Höffdings) sedelära är .. en rent human etik .. med välfärdsprincipen som ledande handlingsgrundsats. OoB 1894, s. 583. I nedskärningstider är det viktigare än någonsin att försvara grundläggande välfärdsprinciper. SvD 12/11 1995, Näringsliv s. 2. —
-PROGRAM. program (se d. o. 3, 4) för skapande l. främjande av (allmän) välfärd; särsk. i uttr. socialt välfärdsprogram (jfr välfärd c β). Den livligt frekventerade gymnastiksalen, en detalj i det stora välfärdsprogram bolaget har förelagt sig för att bl. a. ge verkets medarbetare en god fysisk fostran. DN(A) 14/9 1930, Söndagsbil. s. 7. (Socialistledarna) hyllar alltså en filosofi som står i skriande motsättning till deras sociala välfärdsprogram. SvLittTidskr. 1961, s. 131. —
-REFORM. [jfr eng. welfare reform] reform rörande (skapande l. främjande av) (allmän) välfärd; i sht förr särsk. i uttr. social välfärdsreform (jfr välfärd c β). De sociala välfärdsreformerna. SvD(A) 17/9 1926, s. 6. Dagens unga vänsteraktivister drömmer om demokratisk socialism och radikala välfärdsreformer. DN 26/3 2016, s. 6. —
-SAMHÄLLE~020. om samhälle l. samhällsform som kännetecknas av l. strävar efter (allmän) välfärd; jfr -land, -stat. Johansson har fått lära känna ”välfärdssamhället” med all dess arbetslöshet och fattigdom. Norrskensfl. 19/8 1936, s. 3. Jag vill sätta ett frågetecken för om dessa nationer också förtjänar beteckningen välfärdssamhällen om man med detta avser ett samhälle som är inrättat för systematiska insatser för att hjälpa de svagaste. Industria 1970, nr 7–8, s. 44. —
-SATSNING. jfr satsa 3 c. Lösningen som (den japanska) regeringen stakat ut är en begränsning av exporten, en välfärdssatsning där hemma (osv.). SvD 27/6 1972, s. 3. —
(c) -SEKTOR. om den sektor (se d. o. 1 c) inom samhället som hänför sig till l. sysslar med allmän välfärd; i sht i sg. best.; jfr välfärd c γ. SvD(A) 17/4 1965, s. 5. En av utredarnas slutsatser är att lönerna bör höjas generellt inom välfärdssektorn för att förebygga rekryteringsproblem. HbgD 3/7 2001, s. 2. —
-SJUKDOM~02 l. ~20. sjukdom som är vanlig i l. typisk för välfärdssamhälle; jfr vällevnads-sjukdom. SvD(A) 11/4 1963, s. 10. Fetma är inte längre enbart en välfärdssjukdom i västvärlden. Även i utvecklingsländer ökar antalet överviktiga kraftigt. DN 1/12 1999, s. A8. —
-STAT. [jfr t. wohlfahrtsstaat, eng. welfare state] om stat som kännetecknas av (o. garanterar medborgarna) (allmän) välfärd; jfr -land, -samhälle. SD 17/10 1878, s. 2. Den väsentliga frågan i Wigforss’ skrift är, om välfärdsstaten är att betrakta som en etapp på vägen mot socialism. SvD(A) 9/6 1956, s. 15. Att göra så många som möjligt resursstarkare utan att andra missgynnas är en grundläggande vision för en välfärdsstat. Borgenhammar VårdaLiv 244 (1993). —
-SYSTEM. [jfr eng. welfare system] system (se system, sbst.1 5 b) för organisering av (allmän) välfärd (gm bl. a. omfördelning av skattemedel) (särsk. i uttr. socialt välfärdssystem (jfr välfärd c β)); förr äv. om det under välfärdsutskottets tid vid makten rådande politiska systemet (se system, sbst.1 5 a) i Frankrike. (Han) hör Saint-Just förfäkta, att välfärdssystemet borde fortsättas så, att efter två månader icke en enda fiende inom republiken skulle finnas qvar. DN 1891, nr 8193 B, s. 2. Utbyggnaden av det sociala välfärdssystemet fortsatte. Fogelström StadVärld. 246 (1968). Den organiserade brottsligheten (riktar) allt mer in sig på pengarna i välfärdssystemen. SvD 20/2 2017, s. 1. —
-TEORI. teori rörande (skapande l. främjande av) (allmän) välfärd; särsk. (nat.-ekon.) om till välfärdsekonomin hörande teori. Hans sociala lära hvilar ej som de föregående liberala och socialistiska välfärdsteorierna på utilistisk bas men stöder sig uteslutande på det religiösa rättfärdighetskrafvet. SvD(A) 21/2 1910, s. 5. Ett slags finansteoretisk välfärdsteori. EkonT 1960, s. 116. —
-TID. tid(speriod) av (allmän) välfärd. SvD(A) 12/10 1936, s. 10. Under senaste kriget slog man åter en del av maderna, men inte lönar det sig under välfärdstid! TurÅ 1962, s. 301. —
-TJÄNST. särsk. till c γ, om tjänst (se d. o. 5) som utförs inom l. tillhör välfärdssektorn. DN(A) 30/1 1940, s. 7. Idén om välfärdstjänster som en social rättighet fördelad efter behov. SäljSkiten 44 (2009). —
-UTSKOTT~02 l. ~20. särsk. [efter fr. comité de salut public] (förr) i sg. best., om under franska revolutionen verksamt utskott (se d. o. 2 a) inom nationalkonventet (vilket i praktiken fungerade ss. republikens regering). DA 1793, nr 158, s. 1. Den 6 april (1793) bildades genom omorganisation av försvarsutskottet det sedermera så ryktbara välfärdsutskottet, skräckväldets förnämsta verktyg. Almquist VärldH 7: 135 (1928). —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd syftande till att skapa l. främja (allmän) välfärd; i sht i pl. GHT 1886, nr 295 B, s. 2. För torparna hade bolaget sörjt ”på ett faderligt sätt”, och dess välfärdsåtgärder för arbetarna voro förebildliga. Gårdlund IndSamh. 190 (1942). —
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. ändamål som avser (allmän) välfärd. SvD(A) 21/9 1904, s. 4. Genom bestämmelserna .. (bereddes) medel äfven till andra .. välfärdsändamål än försvaret. 2NF 14: 1245 (1911). Återstående vinst skall gå till allmännyttigt ändamål eller välfärdsändamål. DN(A) 21/12 1945, s. 19.
Avledn. (†): VÄLFÄRDA, v. gynna (ngn l. ngt). Heela byn .. synes fuller mycket wälfärdas igenom detta bytet. UUKonsP 14: 99 (1680). UUKonsP 19: 217 (1689).
Spoiler title
Spoiler content