publicerad: 2015
unik
un·ik
[‑i´k]
adjektiv
~t ~a • ensam i sitt slag, enastående
Positiv | |
---|---|
en unik + substantiv | |
ett unikt + substantiv | |
den/det/de unika + substantiv | |
den unike + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de unikare + substantiv | |
Superlativ | |
är unikast | |
den/det/de unikaste + substantiv |