publicerad: 2015
förnekare
för·nek·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förnekarna förneka 1
Singular | |
---|---|
en förnekare | obestämd form |
en förnekares | obestämd form genitiv |
förnekaren | bestämd form |
förnekarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förnekare | obestämd form |
förnekares | obestämd form genitiv |
förnekarna | bestämd form |
förnekarnas | bestämd form genitiv |