publicerad: 2015
föröka
för·öka
verb
~de ~t • öka, göra fler
Finita former | |
---|---|
förökar | presens aktiv |
förökas | presens passiv |
förökade | preteritum aktiv |
förökades | preteritum passiv |
föröka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att föröka | infinitiv aktiv |
att förökas | infinitiv passiv |
har/hade förökat | supinum aktiv |
har/hade förökats | supinum passiv |
Presens particip | |
förökande | |
Perfekt particip | |
en förökad + substantiv | |
ett förökat + substantiv | |
den/det/de förökade + substantiv |
föröka sig
• bli fler; få barn el. ungarOrdform(er) föröka sig