SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
föröva
1för·­öva [‑ö´va] verb ~de ~t för­öva ett brott
Finita former
förövarpresens aktiv
förövaspresens passiv
förövadepreteritum aktiv
förövadespreteritum passiv
förövaimperativ aktiv
Infinita former
att förövainfinitiv aktiv
att förövasinfinitiv passiv
har/hade förövatsupinum aktiv
har/hade förövatssupinum passiv
Presens particip
förövande
Perfekt particip
en förövad + substantiv
ett förövat + substantiv
den/det/de förövade + substantiv
2för|­öva [fö`r‑] verb ~de ~t öva i för­väg
Finita former
förövarpresens aktiv
förövaspresens passiv
förövadepreteritum aktiv
förövadespreteritum passiv
förövaimperativ aktiv
Infinita former
att förövainfinitiv aktiv
att förövasinfinitiv passiv
har/hade förövatsupinum aktiv
har/hade förövatssupinum passiv
Presens particip
förövande
Perfekt particip
en förövad + substantiv
ett förövat + substantiv
den/det/de förövade + substantiv