publicerad: 2015
klausul
klaus·ul
[‑u´l]
substantiv
~en ~er • förbehåll; tillägg; särbestämmelse
Singular | |
---|---|
en klausul | obestämd form |
en klausuls | obestämd form genitiv |
klausulen | bestämd form |
klausulens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klausuler | obestämd form |
klausulers | obestämd form genitiv |
klausulerna | bestämd form |
klausulernas | bestämd form genitiv |