publicerad: 2015
kumulation
kumul·at·ion
substantiv
~en ~er • till kumulera
Singular | |
---|---|
en kumulation | obestämd form |
en kumulations | obestämd form genitiv |
kumulationen | bestämd form |
kumulationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kumulationer | obestämd form |
kumulationers | obestämd form genitiv |
kumulationerna | bestämd form |
kumulationernas | bestämd form genitiv |