publicerad: 2015
berättare
be·rätt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. berättarna berätta
Singular | |
---|---|
en berättare | obestämd form |
en berättares | obestämd form genitiv |
berättaren | bestämd form |
berättarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
berättare | obestämd form |
berättares | obestämd form genitiv |
berättarna | bestämd form |
berättarnas | bestämd form genitiv |