publicerad: 2015
regelbundenhet
regel|bunden·het
substantiv
~en ~er regelbunden
Singular | |
---|---|
en regelbundenhet | obestämd form |
en regelbundenhets | obestämd form genitiv |
regelbundenheten | bestämd form |
regelbundenhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
regelbundenheter | obestämd form |
regelbundenheters | obestämd form genitiv |
regelbundenheterna | bestämd form |
regelbundenheternas | bestämd form genitiv |