publicerad: 2015
självironi
själv|ir·oni
substantiv
~n ~er själv ironi
Singular | |
---|---|
en självironi | obestämd form |
en självironis | obestämd form genitiv |
självironin | bestämd form |
självironins | bestämd form genitiv |
Plural | |
självironier | obestämd form |
självironiers | obestämd form genitiv |
självironierna | bestämd form |
självironiernas | bestämd form genitiv |