publicerad: 2015
skona
skona
verb
~de ~t • ge nåd; visa mildhet el. hänsyn; vara aktsam om
Finita former | |
---|---|
skonar | presens aktiv |
skonas | presens passiv |
skonade | preteritum aktiv |
skonades | preteritum passiv |
skona | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att skona | infinitiv aktiv |
att skonas | infinitiv passiv |
har/hade skonat | supinum aktiv |
har/hade skonats | supinum passiv |
Presens particip | |
skonande | |
Perfekt particip | |
en skonad + substantiv | |
ett skonat + substantiv | |
den/det/de skonade + substantiv |