publicerad: 2015
smyckning
smyck·ning
substantiv
~en ~ar smycka
| Singular | |
|---|---|
| en smyckning | obestämd form |
| en smycknings | obestämd form genitiv |
| smyckningen | bestämd form |
| smyckningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| smyckningar | obestämd form |
| smyckningars | obestämd form genitiv |
| smyckningarna | bestämd form |
| smyckningarnas | bestämd form genitiv |


