publicerad: 2015
bortförklara
bort|för·klara
verb
~de ~t • till förklara 2: bortförklara el. förklara bort en förlust
Finita former | |
---|---|
bortförklarar | presens aktiv |
bortförklaras | presens passiv |
bortförklarade | preteritum aktiv |
bortförklarades | preteritum passiv |
bortförklara | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bortförklara | infinitiv aktiv |
att bortförklaras | infinitiv passiv |
har/hade bortförklarat | supinum aktiv |
har/hade bortförklarats | supinum passiv |
Presens particip | |
bortförklarande | |
Perfekt particip | |
en bortförklarad + substantiv | |
ett bortförklarat + substantiv | |
den/det/de bortförklarade + substantiv |