SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
panna
panna substantiv ~n pannor ett kärl för stekning el. kokningan­ordning för upp­värmning: ​olje­pannategel­panna o.d.an­siktet ovan­för näsan; ​ha panna att vara nog o­blyg el. hänsyns­lös att
Singular
en pannaobestämd form
en pannasobestämd form genitiv
pannanbestämd form
pannansbestämd form genitiv
Plural
pannorobestämd form
pannorsobestämd form genitiv
pannornabestämd form
pannornasbestämd form genitiv