publicerad: 2015
mandelflarn
mandel|flarn
substantiv
~et; pl. ~ • till flarn 2 mandel 1
Singular | |
---|---|
ett mandelflarn | obestämd form |
ett mandelflarns | obestämd form genitiv |
mandelflarnet | bestämd form |
mandelflarnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
mandelflarn | obestämd form |
mandelflarns | obestämd form genitiv |
mandelflarnen | bestämd form |
mandelflarnens | bestämd form genitiv |