publicerad: 2015
mandatvinst
mand·at|vinst
substantiv
~en ~er • till vinst 3 mandat 1
Singular | |
---|---|
en mandatvinst | obestämd form |
en mandatvinsts | obestämd form genitiv |
mandatvinsten | bestämd form |
mandatvinstens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mandatvinster | obestämd form |
mandatvinsters | obestämd form genitiv |
mandatvinsterna | bestämd form |
mandatvinsternas | bestämd form genitiv |