publicerad: 2015
klammer
klammer
[klam´er]
substantiv
~n klamrar 1 en sorts parentes; sammanfattningstecken2 ståltrådsstift som är vinkelböjt i båda ändar; klämma
| Singular | |
|---|---|
| en klammer | obestämd form |
| en klammers | obestämd form genitiv |
| klammern | bestämd form |
| klammerns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| klamrar | obestämd form |
| klamrars | obestämd form genitiv |
| klamrarna | bestämd form |
| klamrarnas | bestämd form genitiv |


