publicerad: 2015
anka
anka
substantiv
~n ankor 1 en fågel2 falsk tidningsuppgift – Alla sammansättn. med ank- hör till anka 1.
| Singular | |
|---|---|
| en anka | obestämd form |
| en ankas | obestämd form genitiv |
| ankan | bestämd form |
| ankans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ankor | obestämd form |
| ankors | obestämd form genitiv |
| ankorna | bestämd form |
| ankornas | bestämd form genitiv |


