SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ankare
1ankare el. i vissa fraser ankar substantiv ankaret; pl. ankare el. ankaren, best. pl. ankarna • an­ordning för att hålla far­tyg på plats; äv. bildl.: ​kasta ankar; ​far­tyget ligger för ankar; ​lätta ankar; ​lagets ankare​ – Alla sammansättn. med ankar- hör till 1ankare.
Singular
ett ankareobestämd form
ett ankaresobestämd form genitiv
ankaretbestämd form
ankaretsbestämd form genitiv
Plural
ankare (ankaren)obestämd form
ankares (ankarens)obestämd form genitiv
ankarnabestämd form
ankarnasbestämd form genitiv
Övrig(a) form(er)
ankari vissa uttryck
2ankare substantiv ankarn el. ankaret; pl. ~ el. ankaren, best. pl. ankarna • en äldre rymdenhet, 39,25 liter; ett lagg­kärl med denna volym
Singular
en ankare (ett ankare)obestämd form
en ankares (ett ankares)obestämd form genitiv
ankarn (ankaret)bestämd form
ankarns (ankarets)bestämd form genitiv
Plural
ankare (ankaren)obestämd form
ankares (ankarens)obestämd form genitiv
ankarnabestämd form
ankarnasbestämd form genitiv