publicerad: 2015
argumentera
argu·ment·era
verb
~de ~t • ange skäl för el. emot; jfr argumentation
Finita former | |
---|---|
argumenterar | presens aktiv |
argumenteras | presens passiv |
argumenterade | preteritum aktiv |
argumenterades | preteritum passiv |
argumentera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att argumentera | infinitiv aktiv |
att argumenteras | infinitiv passiv |
har/hade argumenterat | supinum aktiv |
har/hade argumenterats | supinum passiv |
Presens particip | |
argumenterande | |
Perfekt particip | |
en argumenterad + substantiv | |
ett argumenterat + substantiv | |
den/det/de argumenterade + substantiv |