publicerad: 2015
argumentation
argu·ment·at·ion
substantiv
~en ~er • till argumentera
Singular | |
---|---|
en argumentation | obestämd form |
en argumentations | obestämd form genitiv |
argumentationen | bestämd form |
argumentationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
argumentationer | obestämd form |
argumentationers | obestämd form genitiv |
argumentationerna | bestämd form |
argumentationernas | bestämd form genitiv |