publicerad: 2015
ava
1ava
substantiv
~n avor • ⟨vard.⟩ avannons
Singular | |
---|---|
en ava | obestämd form |
en avas | obestämd form genitiv |
avan | bestämd form |
avans | bestämd form genitiv |
Plural | |
avor | obestämd form |
avors | obestämd form genitiv |
avorna | bestämd form |
avornas | bestämd form genitiv |
2ava
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ avannonsera
Finita former | |
---|---|
avar | presens aktiv |
avas | presens passiv |
avade | preteritum aktiv |
avades | preteritum passiv |
ava | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ava | infinitiv aktiv |
att avas | infinitiv passiv |
har/hade avat | supinum aktiv |
har/hade avats | supinum passiv |
Presens particip | |
avande | |
Perfekt particip | |
en avad + substantiv | |
ett avat + substantiv | |
den/det/de avade + substantiv |