publicerad: 2015
becka
becka
verb
~de ~t • bestryka el. fästa med beck
Finita former | |
---|---|
beckar | presens aktiv |
beckas | presens passiv |
beckade | preteritum aktiv |
beckades | preteritum passiv |
becka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att becka | infinitiv aktiv |
att beckas | infinitiv passiv |
har/hade beckat | supinum aktiv |
har/hade beckats | supinum passiv |
Presens particip | |
beckande | |
Perfekt particip | |
en beckad + substantiv | |
ett beckat + substantiv | |
den/det/de beckade + substantiv |
becka sig
• bli seg som beckOrdform(er) becka sig